- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
188

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

INDU STRITIDNINGEN NORDEN

10. Mellan raderna, skall ett tillräckligt tomrum
lämnas. Sidorna skola vara numrerade, ävenså var femte
rad.

V.

1. Ett av ritningsexemplaren skall vara utfört på vitt,
starkt, slätt men icke glansigt papper, ett annat, som
skall vara en noggrann reproduktion av det första, på
genomskinligt fast papper eller på kalkerväv, det tredje
exemplaret enligt vederbörande myndighets
bestämmande.

2. Bladet bör vara 33 om i höjd samt 21,
undantagsvis 42 cm i bredd. Efter behov kan man använda flera
blad, som böra vara numrerade.

3. Alla figurer på ett blad böra befinna sig inom en
enkel randlinje, som är dragen på ett avstånd av 2 cm
från bladets kant. Figurerna med tillhörande bokstäver
och siffror skola vara ordnade så, att de alla kunna
avläsas, då man håller bladet i ett visst läge.

4. Ritningen skall till alla sina delar vara utförd i
fullkomligt svarta och varaktiga streck, utan laveringar
eller färgläggning; den bör lämpa sig för en tydlig
fotografisk reproduktion.

5. Tvärsektionerna böra angivas medelst sned streck
-ning, vilken icke får hindra att hänvisningsbeteckningar
och -streck kunna tydligt igenkännas.

6. Ritningaskalan skall bestämmas allt efter graden
av figurernas invecklade beskaffenhet; den är
tillräckligt stor, om en fotografisk reproduktion med en lineär
förminskning till två tredjedelar tillåter att utan
svårighet urskilja alla detaljer. Om skalan är upptagen på
ritningen, skall den vara ritad och icke angiven medelst
ett skriftligt omnämnande.

7. De särskilda figurerna böra vara tydligt skilda
från varandra; överflödiga figurer böra undvikas, och
bör utrymmet i möjligaste mån väl tillvaratagas. För
detta ändamål kunna myndigheterna fordra ersättandet
av flera blad om 21 cm i bredd med ett blad om 42 cm
i bredd, och tvärtom. Figurerna skola numreras i
fortlöpande följd utan hänsyn till antalet blad.

8. Alla på ritningarna, förekommande bokstäver och
siffror böra vara enkla och tydliga. Sektionslinjer böra
angivas med samma typer. Figurernas särskilda delar
böra, i den mån sådant fordras för ett rätt förstående
av beskrivningen, vara utmärkta med samma
hänvisningsbeteckningar, vilka böra överensstämma med
beskrivningens.

9. Ritningen bör icke innehålla några förklaringar.

10. Ritningarna på starkt papper skola ingivas i slätt
tillstånd; de få icke förete några veck eller för
fotografisk reproduktion ogynnsamma brottställen, å varje blad
bör, utanför randlinjen, angivas sökandens namn,
totalantalet blad jämte numret å bladet ifråga samt
sökandens eller ombudets namnteckning.

Teknisk översikt.

Enligt en ny värmeisoleringsmetod, för
vilken lämnats en redogörelse av dr.-ing. E. Schmidt,
Danzig, vid Forskningsinstitutet för värmeskydd i
München, användes tunna aluminium-folier av en tjocklek
uppgående till blott 0,03 mm, vilka uppbäras på ett
avstånd från varandra, av 1 cm medelst stödringar
koncentriskt omkring det rör, som skall isoleras. För att
giva isoleringen erforderlig stadga anbringas en yttre
plåtmantel.

Isoleringens verkan beror av aluminiums låga
strålningstal och den omständigheten att detta låga
strålningstal håller sig oförändrat. Härigenom blir
värmeövergången genom de mellan de särskilda koncentriska
aluminiumfolielagren inneslutna luftskikten
utomordentligt ringa, varigenom verkan av isoleringen blir
synnerligen gynnsam. Aluminiumfolierna hava, såsom de för
närvarande utföras, för de raka sträckorna av de rör,
som skola isoleras, en bredd av 50 cm, så att
stödringarna måste anbringas på detta avstånd ifrån varandra.

Isoleringsmetoden är användbar för rörtemperaturer
upp till 500° C, och värmeledningstalet, som erhålles
medelst metoden, uppgives icke vara hittills uppnått
med annan metod. En annan fördel är, att isoleringen
praktiskt taget med undantag av täckmanteln ej har
någon massa, varigenom viktsbelastningen av
rörledningarna i hög grad minskas och dessutom ackumuleras ej
någon värme i isoleringen.

För att även kunna använda metoden för isolering av
rörkrökar läggas aluminium-folier av en tjocklek av
0,007 mm tjocklek i lätt hopveckad form löst omkring
det rörstycke, som skall isoleras, samt täckes ävenledes
med en plåtmantel eller huv.

Fk.

*



Vid Värmländska bergsmannaföreningens årsmöte
den 23 april lämnade verkst. direktören i Uddeholms
aktiebolag, kabinettskammarherre Aug. Herlenius,
några preliminära uppgifter om de försök, som vid
Uddeholmsverken gjorts med den s. k. F 1 o d i n s k a j ä r
n-framställn in gen.

Sedan försöken slutförts i en liten försöksugn för
200—300 kw och därvid rätt lovande resultat
erhållits, byggdes en ugn vid Hagfors för 1 500—2 000 kw.
Denna har nu varit i gång under längre och kortare
perioder, sista gången oavbrutet i 5 veckor. Under
denna sista kampanj producerades 395,7 ton stål av
921 ton briketter. Brikettåtgången är ju hög, men man
måste betänka, att briketterna innehålla såväl malm
som erforderliga mängder kol och kalk. Slaggens
järnhalt har i medeltal hållit sig något över 6 proc.
Kraftåtgången har varit ca 2 700 kw-timmar pr ton vid 180
volts spänning, vilket måste anses lågt, då för elektriskt
tackjärn åtgår 2 400—2 600 kw-timmar.
Elektrodåtgången har varit i medeltal 11,6 kg pr ton mot för
tackjärn 6—7 kg, men denna siffra torde kunna
nedbringas. Stålets analys har varit fullt
tillfredsställande, utom att svavelhalten hållit sig för hög, detta helt
beroende på, att man använt tämligen svavelhaltig slig,
men stålet har likväl icke varit rödskört.
Fosforhalterna ha hållit sig ovanligt låga, ofta nog ner till 0,004
proc., och kolhalten har stundom nedgått till samma
procenttal, givande ett för vissa speciella ändamål
synnerligen lämpligt mjukt järn. Stålet har utvalsats till
olika ändamål, ävensom därav tillverkats valsade och
kalldragna rör, samt visat sig fullgott. Ugnen har under
5-veckors-perioden visat sig stå bi och hade kunnat
drivas längre, men igenslogs i brist på briketter.

Det torde ännu vara för tidigt, sade tal., att fälla
något slutligt omdöme om processens ekonomi, men
därest kraften är billig — vid Hagfors x/2 öre pr
kw-timme eller lika med vad som vid Trollhättans masugn
betalas för smältkraften från statens kraftverk — synes
det som om göten skulle kunna bli ca 20 kr pr ton
billigare än vid samma verk tillverkade sura martingöt.

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free