Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. ni.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 25 STOCKHOLM DEN 22 JUNI 1927
Innehåll. Ind. Norden: Den »vetenskapliga äganderätten». Föredrag och diskussion i Sv. fören. för industriellt rättsskydd. —
Hundraårsminnet av M. Berthelofs födelse. — Nya uppfinningar och patent vid Svenska mässan 1927. Av N. W. ü. — Kjerrmans
stål-glödgningsmetod (»perlitglödgning»). Ref. av Riz. — Litteratur. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar.
— Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med, ärade förf:s uttalanden.
Den "vetenskapliga äganderätten".
Föredrag och diskussion i Svenska föreningen för industriellt rättsskydd.
På förhandlingslistan vid Svenska
föreningens för industriellt rättsskydd
sammanträde i Stockholm den 20 sistl. maj förekom frågan
om den s. k. vetenskapliga äganderätten, vilket ärende
framfördes av bergsingenjören, jur. kand., f. d.
byrådirektören i patentverket Axel Hasselrot i ett kort
refererande föredrag, speciellt rörande vad som
förekommit sedan Nationernas förbund upptagit frågan. Efter
föredraget följde diskussion, och refereras särskilt den
senare i det efterföljande.
I. FÖREDRAG av f. d. byrådirektör Axel Hasselrot.
Det förslag till vetenskaplig äganderätt och skydd
för densamma som Nationernas förbund upptagit på
sitt program, är utarbetat av professorn vid
universitetet i Turin Ruffini i huvudsaklig överensstämmelse
med det förslag Ruffini själv för några år sedan
framlagt. NF-förslaget har jämväl vissa drag gemensamma
med det förslag, som på sin tid utgick från
Cmfédéra-tion des Travailleurs intellectuels.
Ruffinis förslag, vilket sålunda är nära identiskt med
NF-förslaget, finnes refererat i Industritidningen
Norden nr 14 år 1924, varför vi tillåta oss dit hänvisa
läsaren; i samma artikel refereras även de olika
förslagen av respektive professor Barthélemy,
Confédé-ration des Travailleurs intellectuells och Internationella
byrån i Bern.
Hr Hasselrot meddelade en översikt på de yttranden
rörande förslaget, som — med mer eller mindre
utförliga motiveringar — avgivits av regeringarna för de
till förbundet anslutna staterna. De flesta hade
anmält sitt principiella gillande av själva grundtanken,
men i avseende på det praktiska genomförandet hade
man i allmänhet ställt sig tveksam, avvaktande eller
rent avvisande.
Såsom tillstyrkande eller för förslaget sympatiska
hade anmält sig: Belgien, Brasilien och Mexico.
Såsom tvekande hade irländska regeringen uttalat
sig.
Såsom avvaktande hade anmält sig: Amerikas
förenta stater, Danmark, Estland, Finland, Frankrike,
Japan, Nederländerna, Norge, Sverige, Tyskland och
Ungern.
Helt avvisande yttranden hade avgivit: Brittiska
Indien, Chile, Schweiz, England, Syd-Afrika och
Österrike.
Tal. avslutade sin exposé mecl relaterande av vad
som i ämnet förekommit vid Nordiska juristmötet i
Helsingfors 1925. Inledaren såväl som flera talare i
diskussionen hade visserligen beträffande själva den
vetenskapliga äganderättens idé ställt sig mycket
sympatiska, att ej säga entusiastiska, men meningarna
visade sig mycket delade om de olika vägar, som kunde
leda till praktiska resultat. Någon resolution blev ej
fattad.
Att märka vore jämväl, påpekade hr Hasselrot till
sist, att svenska avdelningen av Internationella
handelskammaren ställt sig helt avvisande i denna fråga.
II. DISKUSSION.
Inledaren, hr Hasselrot, yttrade i anslutning till
ovan refererade föredrag bl. a.: I själva verket kan man
alldeles icke uppdraga någon skarp gräns mellan en
vetenskaplig upptäckt och en uppfinning. Vissa
upptäckter kunna samtidigt vara uppfinningar och såsom
sådana patenterbara. Detta förhållande vore enligt tal: s
mening ingalunda ägnat att stödja Ruffinis mfl
förslagsställares uppfattning om genomförbarheten av
vetenskaplig äganderätt. I stor utsträckning kunna
vetenskapsmännen redan nu sörja för ekonomiskt
vederlag genom anlitande av befintligt patentskydd.
Visserligen kunde tänkas, att vetenskapsmannen bleve
tillerkänd företrädesrätt till vanligt patent under viss tid å
uppfinningar, baserade på en av honom gjord
upptäckt, men tal. sade sig även därutinnan hysa vissa
betänkligheter.
Civilmgenjör A. Hagelin: Ett allvarsamt hinder för
åstadkommande av ett rättsskydd för vetenskapliga
upptäckter och dit hänförbara arbetsresultat vore clet
förhållandet, att sådana resultat i regel vore frukten av
mångas arbeten under kanhända en lång följd av år.
Gåve man skyddsrätt åt den, som senast arbetat med
problemet, så vore det ju även rimligt att den förste
upptäckaren resp. hans rättsinnehavare tillerkändes
enahanda monopol; äganderätts frågan komme alltnog
att te sig såsom ett fullständigt kaos.
Direktör Birger Carlson: Man kan ifrågasätta, om
det ifrågavarande rättsskyddet är att anse såsom
principiellt berättigat. I de flesta fall äro vetenskapsmännen
anställda mot god lön och för att bl. a. befordra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
