Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
INDU STRITIDNINGEN NORDEN
själva utföra forskningsarbete med statens eller a,ndra
institutioners instrument och verktyg samt i dessas
lokaler. Av dessa vetenskapsmän gjorda upptäckter äro
alltså närmast att jämföra med uppfinningar,
utarbetade på arbetsgivarens uppdrag och bekostnad, vilka —
därom äro alla ense — böra tillfalla arbetsgivaren utan
särskild ersättning. Analogt böra vetenskapsmännens
upptäckter tillhöra det allmänna. Jämför § 6 i nya
förslaget till patentlag. Full ersättning kunna
vetenskapsmännen i många fall erhålla genom
tjänstebefordran, genom en aktad internationell ställning. Och
man bör icke förglömma, att mången uppfinnare får
ej, trots sitt patentskydd, någon belöning alls för ett i
och för sig berömvärt arbetsresultat, på vilket senare
framgångsrikt arbete senare kan byggas. Uppfinnaren
har normalt icke det allmännas stöd för utarbetandet
av sin uppfinning. Ansåg därför förslaget vara
principiellt felaktigt och någon jämförelse med
uppfinnarerätten osv ej berättigad. Däremot kan en viss
prioritetsrätt att inom rimlig tid få fortsätta ett
påbörjat uppslag, vara berättigat, vad ock av
förekommande tvister om denna rätt i tidskrifterna att döma
kan vara av behovet men ej mera påkallat.
v. Häradshövding G. Sandström: Enligt den av
inledaren meddelade översikten hava visserligen de flesta
länders regeringar ställt sig sympatiskt till idén att
giva det vetenskapliga upptäckandet ett rättsskydd. Det
synes tal. emellertid som om själva rättsfrågan vore
diskutabel. Endast i sådana fall, där den
vetenskapliga upptäckten vore av beskaffenhet att kunna utan
något uppfinnarearbete av större betydenhet tekniskt
utnyttjas, kunde det förefalla stötande, att
uppfinningen skyddades, medan upptäckten lämnades å sido. Men
i dylika fall kunde, såsom av hr Hasselrot
framhållits, i många fall upptäckten redan nu göras till
föremål för patent, och det kunde ifrågasättas, huruvida
icke denna möjlighet borde genom jämkning av
patentlagens bestämmelser ytterligare utvidgas.
Hr Hasselrot: Man har även föreslagit, att
vetenskapsmannen vid sidan av annan ersättningsrätt skulle
under viss tid, ex. tre år, innehava uteslutande rätt i
fråga om allt publicerande i ekonomiskt syfte
beträffande en av honom gjord upptäckt.
Direktör E. Paues: Bland de betänkligheter, som
kunna anföras gentemot en vetenskaplig äganderätt,
mot-svarig patentskyddet, ansåg tal. böra framhållas, att
en industriellt resp. merkantilt starkt beroende nation
icke bör vara för mycket bunden av internationella
bestämmelser eller hinder av karaktär att speciellt
tillgodose den enskilde.
Ingenjör Chr. Sylwan: Anmärkningsvärt vore, att så
litet intresse för den vetenskapliga äganderätten
förmärkts inom vetenskapsmännens kretsar i Sverige.
Temperaturen i frågan tycktes på dessa håll vara tämligen
sval. Detta förhållande ansåg tal. vara av betydelse för
bedömandet av förslagets sakliga och fackliga läge i
Sverige.
Hr Birger Carlson: Den frågan måste uppställas:
på vilka grunder och huruledes skulle
vetenskapsmannen få ersättning för sitt skyddade arbetsresultat? Man
kan befara, att dessa grunder bleve mycket ojämna.
Praktiken komme att blotta stora svårigheter.
Generaldirektör E. Björklund: Uppenbarligen vore
stora vanskligheter och betänkligheter förknippade med
förslaget. Det svenska patentverket hade ej haft
anledning taga ställning till förslaget, enär detta ej blivit
ditremitterat. Tal. ville dock som sin personliga
uppfattning säga, att med vår nuvarande patentlag det
icke kunde anses uteslutet, att en vetenskaplig
upptäckt, som gjorts tekniskt användbar, tilldelades
patentskydd. Med hänsyn till den kritik, som nu i Svenska
föreningen för industriellt rättsskydd förekommit, ville
tal. föreslå, att föreningen beslöte uttala sig för att
ej för närvarande tillstyrka förslaget om
vetenskaplig äganderätt.
Ingenjör Å. Rudberg: Frågans praktiska lösning hos
oss, när tiden därför kunde anses mogen, vore
erforderliga utvidgningar av patentlagen.
Ordföranden, hr Paues, framställde nu, sedan
diskussionen förklarats avslutad, proposition i enlighet
med hr Björklunds förslag, vilket ock blev föreningens
enhälliga beslut.
Hundraårsminnet av Marcelin Berthelot’s
födelse.
I oktober 1927 kommer hundraårsminnet av Marcelin
Berthelofs födelse att firas i Paris.
Den franska vetenskapliga världen förbereder sig på
att fira den store forskarens och banbrytarens minne på
ett enastående sätt, och har mecl utgångspunkt därifrån,
att Berthelofs arbeten i mångt och mycket utgjort
underlaget för den kemiska industrins uppkomst och
utveckling, tänkt sig upprättande i Paris av ett »Maison
de la Chimie», som vore avsett att bliva ett slags
internationell centralpunkt för isåväl kemiskt vetenskapliga
som kemiskt industriella intressen.
I de olika länderna ha bildats representativa
nationalkommittéer för att förbereda ett värdigt
deltagande i hyllningen av Berthelot-minnet.
Förteckningen över den svenska nationalkommitténs
medlemmar upptager såsom hedersledamöter
statsminister C. G. Ekman och utrikesministern E. Löfgren samt
sjuttio övriga ledamöter, bland vilka märkas spetsar
inom den kemiska vetenskapen och den kemiska
industrin.
Kommitténs arbetsutskott, bestående av professor S.
Arrhenius (Nobelinstitutet), professor H. G.
Söder-baum (Vetenskapsakademin), kommerserådet Axel F.
Enström (Ingenjörsvetenskapsakademin) och
civilingenjör B. Almgren (Sveriges Kemiska Industrikontor), har
utfärdat ett upprop till den svenska kemiska industrin
i syfte att åvägabringa ett penningebidrag från svensk
sida till den planerade kemicentralen i Paris.
Reguljär tidningsdistribution pr aeroplan i Norge.
För första gången i den norska pressens historia
kominer flygmaskinen, enl. meddelande i Sv. D., att tagas
i regelbundet bruk för transport av tidningar till
abonnenterna. Aftenposten har skaffat sig egen flygare, som
under sommarmånaderna varje morgon kommer att
flyga med tidningar till städerna och badorterna
utefter Oslofjorden. Det är meningen, att abonnenterna
på dessa platser skola kunna få sin morgontidning lika
tidigt som abonnenterna i Oslo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
