- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
206

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

me. an på, vore om mönstret vore nytt för den
ifrågavarande industrigrenen; en objektiv nyhet vore svår
a-tt konstatera.

Föreningen uttalade sig för att en definition å
prydnadsmönster intoges i lagen.

Slutligen beslöts att stryka bestämmelsen i den
nuvarande mönsterlagen (§ 6), att efterbildning av
yt-mönster i plastisk utformning icke vore att anse såsom
intrång.

*



Härmed torde de viktigaste punkterna på kongressens
program vara. genomgångna. Arbetet bedrevs med den
sedvanliga tyska intensiteten; men detta hindrade ej,
att tid även blev övrig för fester. Redan kvällen före
kongressens första arbetsplenuni hade staden München
genom sin förste borgmästare stor mottagning i den
gamla., från 1400-talet stammande rådhussalen —
stadens nuvarande rådhus är av yngre datum. Det var
med vemod jag saknade bortgångna vänner, men nu,
såsom alltid, kändes det riktigt varmt om hjärtat att
mottaga dessa mångfaldiga bevis på glädje över att se
representanter för det svenska patentverket å
kongressen. Då jag till en av veteranerna uttalade min
tacksamhet för inbjudningen, fick jag till svar: »Ja, jag
vet inte rätt, hur en kongress med vår förening skulle
ta’ .sig ut, om inte Ni vore närvarande.» Ännu
kraftigare uttryck fingo sympatierna för Sverige vid den
stora festbanketten med ett par hundra deltagare,
därav ett stort antal damer. Jag höll därvid ett tal, som
mynnade ut i ett leve för Tyskland och det tyska
folket. Den hyllning för Sverige, som detta tal utlöste
hos deltagarna, var storartad och gjorde ett djupt
intryck på oss svenskar — utom byråchefen Berg och
undertecknad voro även f. d. byrådirektör Hasselrot
med fru tillstädes.

Originell och intressant var den »Bierabend ini
Löwenbräu-Keller», vartill bryggeriaktiebolaget
Lö-wenbräu inbjudit. Källaren var en folkrestaurant av
väldiga dimensioner. Man bänkade sig vid långa bord
och övermåttan givmilda »Mädchen» begåvade en med
korv och ost och rättika, men framför allt med det
härliga »dunkles Bier». Knappt var det kolossala glaset
urdrucket förr än ett nytt med skummande friskt öl

framsattes. Då detta pågick ett gott stycke in på
småtimmarna, förstår man, att det var icke oansenliga
kvantiteter, som konsumerades. Från ett galleri utanför
de lokaler, där festen gick av stapeln, kunde man skåda
ner i en jättedanssal. Jag räknade mellan 4- och 500
dansande par, delvis klädda i nationaldräkter. De
danser, som dansades, voro ett slags fransäs och den gamla
vals, som våra farmödrar dansade. Det var en
oför-glömmelig syn att se detta böljande hav av unga
människor vid »Donauwellens» smekande toner tråda den
vackra dansen.

För kongressen var anordnat ett besök å den
bayerska hantverksutställningen. Det var en storslagen,
utomordentligt väl ordnad utställning. Man såg där de
olika hantverkena i fullt arbete. Yid samtal med en
funktionär å avdelningen för mosaikarbeten kom jag
att nämna, att det var en tysk, som utfört arbetet med
mosaikinläggningen i Gyllene salen i Stockholms
stadshus, varpå min man genmälte: »Det var jag det.»
Han tycktes bevara den tiden i mycket angenämt minne
och bad mig hälsa till Ragnar Östberg och Forseth.
Då jag närmare såg mig omkring, fann jag å väggen
några skizzer till Mälardrottningen. Jag må nu
bekänna, att jag icke allt för mycket älskar Forseths
Mälardrottning; men det syntes mig, som om de
nämnda, uppenbarligen tidigare skizzerna voro mindre
»hårresande» än den slutligen utförda drottningen.

Ett par mycket intressanta timmar tillbragte
byråchefen Berg och jag i Deutsches Museum. Detta har ju
en enormt stor omfattning; den avdelning vi valde
innehöll textil-, bokbinderi-, boktryckeri-, mejeri-,
urmakeri-och flygindustrierna, astronomi m. m. Vi kommo lagom
för att få deltaga i en lektion i sistnämnda vetenskap.
Man infördes i ett medelstort runt rum med anordningar
som tydligen gåvo vid handen, att man var utkastad i
den omätliga rymden. Mörkret föll på, stjärnorna tändes,
och så fick man beskåda hela vårt solsystem i rörelse
med planeterna och deras månar rullande i sina. banor
kring solen resp. den egna planeten, ja man hade till
och med den sällsynta turen att få bevittna en total
solförmörkelse. En conferencier höll under tiden ett
populärt hållet förklarande föredrag. Säkerligen är
detta en praktisk och klok anordning, för bibringande
åt den stora allmänheten av en riktig uppfattning
rörande världsalltets konstruktion.

Kontroll av automobilers körhastighet.

Dahlins »fotografiska speedogram».

Ett enkelt och tillförlitligt medel att. kontrollera
körhastigheten hos automobiler och andra fordon och
leda i bevis eventuella överträdelser av förordningarna
härutinnan — detta är enl. sv. patentbeskr. nr 63 111
ändamålet med en uppfinning gjord av hr G. L. Dahlin,
Gantofta.

Medlet utgöres av ett fotografiskt speedogram, som
består av på bestämda tidsmellanrum tagna fotografiska
bilder av det rörliga föremål, vars hastighet skall
bestämmas. Det för uppfinningen karakteristiska består
däri, att de på en rullfilm med regelbundna
tidsmellanrum upptagna bilderna efter framkallningen äro
förbundna med genom samma, punkter på det fotograferade
föremålet i de olika bilderna gående linjer på ömse

sidor av föremålet. Dessa linjer bilda mellan sig en av
hastigheten hos föremålet beroende vinkel, som är
avsedd att jämföras med mot bestämda hastigheter
svarande vinklar på en på förhand uppgjord tillhörande
måttskala. På det sålunda framställda speedogrammet
kan hastigheten hos det fotograferade föremålet med
tillhjälp av måttskalan direkt avläsas, så att
avläsningen eller tolkningen av speedogrammet ej är bunden
till någon jämförelse eller uppskattning av det
fotograferade rörliga föremålet, vars hastighet skall
bestämmas, i förhållande till något samtidigt därmed
fotograferat fast eller rörligt föremål. Det är, framhåller
hr Dahlin, förnämligast denna obundenhet av yttre
omständigheter, som ger uppfinningen dess praktiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free