Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Von Swabs iakttagelser vid
Ljusnedal 1796.
(Vi avsluta här bergsrådet A. von Swabs berättelse
över sitt Ljusnedalsbesök i början av september 1796,
meddelad av hr Fehr Johnsson, — se denna tidn. nr 3
oeh 5 d. å. Red. av I. N.)
Ifrån Viken till Vemdalen är en mil. Vägen dit
avlöper 1/8 mil från Viken österut och fortfar med
tall-mo. Nära Vemdalen blir marken mera bördig och man
ser goda betesmarker och till betesmarker instängda
svedjeland, varest kreatur och ripor gingo om
varandra. En kvarts mil innan man kommer till byn
över-fares Vemån.
Vemdalens by är den största jag här sett. Den
ligger på en rymlig slätt vid foten av Klövsjöfjället. Var
gård ligger särskilt för sig, omgiven av sin åkerjord.
Hela byn kan således väl räknas vara 1li mil lång och
1/8 mil bred. Den har 50 åboar eller henimansdelar,
samt innehåller omkring 250 personer och ger omkring
400 tunnor kom i goda år, då man får sjätte kornet;
men ofta fryser här all säden bort. Så hände det just
nu denna natt. I sanning ett bedrövligt spektakel att
se många med tårfyllda ögon hämta upp det lilla, som
kölden lämnat dem övrigt för sin bärgning. Dock är
folket här välmående, mera genom sin handel ooh sin
boskapsskötsel än genom sitt åkerbruk, som ofta är
dem en fruktlös möda. Vemdalens by ligger på en udde
i Vemån, omgiven åt väster av Sörvemman, som
uppkommer emellan Serffjället och Håssjövålen. Denna
är mindre än Sör-Vemån, som förenar sig med denna
strax nedanför byn.
Kyrkan låg mitt i byn, gästgivaregården nära
därintill. Som där också hålles ting, så blev jag ook
inkvarterad i häradshövdingens kammare bland
skinnpälsar, skinnfällar och diverse äldre och nyare saker,
blandade om varandra med smörbyttor och
gratulationsskrifter åt ett äkta par, som där nyligen firat sin
bröllopsdag. Jag blev trakterad med hallon, som voro
plockade på Klövsjöfjället,
I Vemdalen är ett vackert folk, men den rättvisan
måste jag göra, att de tala den sämsta svenska jag
någonsin hört. Utom en främmande accentation, hava de
ävenledes en mängd obegripliga ord, att jag knappt
med största möda kunde förstå dem. Klockan fyra
anträdde jag resan till häst uppåt Klövsjöfjället, Vägen
gick över Sarvennaälven uppåt Krombäcken, varest
en mängd skvaltkvarnar för byns behov voro anlagda.
Hitom denna bäck börjar fjällfoten med de s. k.
Kvarnbackarna, fulla av full kvarts och en sandartad
hälle-flinta. Dessa backar slutade sig mot Oxbacken och
kallades sedan Hjärpebackarna, varest Hjärpebäcken,
som är ganska liten, framflyter. Här äro spridda
furubackar och skogen blir på vägen uppåt mot fjället
både stor och tjock, tills den närmare detta förlorar sig
i den lilla fjällbäcken, som blir ganska vacker, med
ett besynnerligt utseende. Så vitt jag kunde utröna
häruppe var det ingen fast klyft utan långa flata hällar
av röd tärning, som närmast liknade den franska
gjut-stenen. Den kallades av min följeslagare för eldsten
efter den brukades vid eldstäder i spislarna. Vidare
funno vi här uppe hälleflinta och en fast, hornartad
glimmer med små fältspatskörtlar.
IV2 mil från byn avvek jämtlandsvägen och jag
tog rakt uppåt den närmaste stöten Högfjället kallat
i/8 mil från byn. Foten var ganska brant och här och
där såg man märken efter ras. Den var mycket
söndersprängd och full kvarts träffades. Denna kvarts
var ibland insprängd med fältspatskorn, merendels
flintaktig. En del var liksom med en flinthinna
omgiven. På översta branten var en rödbrun sandsten
och en sandaktig vitare hälleflinta.
Mitt emot Högfjället var en annan fjällrygg, och
emellan dessa en med små björkar beväxt sänkning.
Den fjällryggen kallades Lillhågnan, och var även ras
här skett. Så långt jag kunde se framför mig var ock
samma förhållande rådande, vari min ledsagare
instämde. Han berättade tillika, att hela detta fjäll består av
dylika »hågnar», som dessa och det egentliga fjället
är en flat sträcka om !/4 mil åt jämtlandshållet. Vid
Klövsjön skall fjället nästan ha en lodrät sida. Det
oaktat kunna hästarna liksom på en trappa därpå stiga.
Sänkningen mellan Högfjället och Lillhågnan kallas
Lerådalen och dalen emellan Lillhågnan och
Gråhång-dalen och sänkningen där bortom Helvetet, för sin
branthets skull.
Prisuppgifter på järn.
Järnverksföreningens normalnoteringar clen 22 juni 1927.
l:o) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 6.1
eller $ 29.35 per engelskt ton om 1 016 kg fob
exporthamn netto per 30 dagar.
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt ... sv. kr 240-290
3:o) Valstråd, över 0,45 kolhalt.................. » » 270—320
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ... » » 170—200
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris ......... » » 280: —
För rubrikerna 2)—5) avser noteringen 1000 kg fritt
han-vagn verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn
och i engelska pund och amerikanska dollars efter kurser
om 18,12 resp. 3,7325 kr utgöra noteringarna för
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt £ 14.12.- $ 70.77
» 17. 8.- » 84.38
3:o) Valstråd, över 0,45 kolhalt ............... » 16. 5.- » 78.94
» 19. 1.- » 92.55
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris... » 10.13.- » 51.72
» 12. 7- » 59.88
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris ...... » 16.16.- » 81.66
Notiskrönika.
Chalmers tekniska institut. Styrelsen för institutet
anhåller hos regeringen att professorn vid institutet A. G. Bodman
måtte förordnas att fortfarande intill utgången av juni nästa
år uppehålla sekreterarebefattningen vid institutet utan hinder
av, att han är professor vid institutet.
Styrelsen begär vidare tillstånd att under läsåret 1928—1929
få anordna en frivillig fjärde årskurs inom fackavdelningen för
husbyggnadskonst samt att under vårterminen 1929 få anordna
en frivillig kurs för dem, som inom elektrotekniska fackskolan
önska utföra examensarbete. Samtidigt hemställer styrelsen att
fr. o. m. höstterminen nästa år få utöka undervisningen inom
fackavdelningarna för maskinbyggnadskonst och skeppsbyggeri
till att omfatta sju terminer samt att under vårterminen 1929
få anordna frivilliga kurser inom samma fackavdelningar för
dem som önska utföra examensarbete, allt under förutsättning
att inga särskilda kostnader åsamkas statsverket.
Årets internationella spårvägskouferens. Till Sveriges
representanter i den internationella spårvägs- oeh
tertiärbane-föreningens kongress i Köbenhavn 1927 ha utsetts direktören för
Stockholms spårvägar G. Hellgren och direktören för Malmö
spårvägar E. Hultman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
