Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
handelskammarens kongress. Anslutningen var
imponerande. Ej mindre än 33 stater hade sänt delegerade,
alltifrån Tyska rikets 176, Amerikas Förenta Staters
158, Sveriges 90, Storbritanniens 79, Frankrikes oeh
Italiens vardera 39, till Columbias, Costa Ricas,
Litauens, Luxemburgs, Mexicos och Syriens vardera 1.
Den officiella förteckningen upptog 843 delegerade;
härtill kommo kongressens generalsekretariat, den
svenska mottagningskommittén, ett 90-tal
pressrepresentanter från skilda delar av världen samt delegerades
anhöriga, så att inalles ca 1 200 personer utgjorde det
internationella mötets numerär.
De delegerade voro utvalda spetsar inom sina resp.
länders näringsliv och inom resp. närings- eller
yrkesområden. Den större finansen var kraftigt representerad,
likaså den industriella och kommunikationsmässiga
tekniken. Kongressen var alltnog ett hävdande av
sakkunnigheten och vederhäftigheten.
Bland de särskilda ärenden, som förelågo till
överläggning och beslut, märkas: handelsbarriärernas
avskaffande, transportväsendet (sjö-, järnvägs-,
automobil-, luft-), växlar och checker, exportkrediter,
dubbelbeskattningen, Int. handelskammarens skiljedomstols-
institution, exekvatur, internationellt telefonväsen,
industriellt rättsskydd, det ekonomiska läget i olika
länder, varumassor och utställningar.
Man ser härav ärendenas övervägande
praktiskt-eko-nomiska karaktär.
Kongressens högtidliga öppnande försiggick i
Konserthuset vid Hötorget i närvaro av konungen och
medlemmar av det kungliga huset. Tal höllos av
presidenten för clen internationella handelskammaren sir Alan
Anderson, av bankdirektör Knut A. Wallenberg,
president för svenska gruppen av internationella
handelskammaren, samt av statsrådet, tf utrikesministern
Jakob Pettersson. Förhandlingarna under hela mötet
ägde rum i riksdagshuset (kamrarnas plenisalar mfl
lokaler). Avslutningssammanträdet hölls den 2 juli i
Andra kammarens plenisal, med anföranden av
kongressens ledande män samt av Int. handelskammarens
nyvalde president signor Alberto Pirelli.
Industritidningen Norden kommer att referera
speciellt de beslut, som fattades i sådana frågor, som falla
inom områdena för industriell och
kommunikationsmäs-sig teknik samt för industriellt rättsskydd.
Chr. S.
Luftvärnsartilleriets materiel och användning.
Föredrag vid Svenska Uppfinnareföreningens vårmöte den 28 maj 1927 (manuskr. för Ind. Norden).
Av kaptenen vid artilleristaben Ragnar Sjöberg.
Fig. 1. Fransk provisorisk luftvärnskanon.
Under världskriget 1914—1918 spelade flygvapnet
en roll, som för varje krigsår blev allt mer betydande.
Bombkastning från luften mot städer, järnvägsknutar
och andra viktiga orter; spaning från luften för
fastställande av fientliga trupprörelser, batteriplatser osv;
ledning av artilleriets eld med observatörer i flygplan;
direkt ingripande i markstrid genom kulsprutelcl från
flygplan mot trupper på marken — se där några
exempel på flygvapnets användning.
Efter världskriget har flygvapnets utveckling
fortsatt i forcerat tempo: Bomber med allt större vikt och
allt verksammare sprängämnen hava konstruerats;
brand- och giftgasbomber måste man också räkna med
som ingående i flygplanens vapenarsenal; spaning och
eldledning från flygplan förbättras genom allt mer
fulländade metoder för fotografering från stora höjder och
för radioförbindelse mellan flygplanen och trupperna
på marken m. m. Själva flygplanen hava utvecklats till
allt större rörlighet, smidighet och stigförmåga, och
icke minst i avseende på förmågan att utföra långa
förflyttningar utan mellanlandning — en förmåga, som är
av särskild betydelse vid bombraider, och som bl. a.
manifesterats genom svenskamerikanen Lindberghs
stordåd, raiden New York—Paris.
Försvarsmedlen mot fiendens flygvapen hava
emellertid också genomgått en storartad utveckling från de
första krigsårens provisoriska anordningar fram till
dessa dagars ofantligt mycket verksammare
specialma-teriel för luftförsvar.
Det mest effektiva försvarsmedlet vore förvisso en
luftflotta för bombarderingsändamål, så stark, att den
redan vid krigsutbrottet genom snabbt insatta
bombraider kunde totalt krossa alla fiendens flygbaser, innan
dessa hunnit utsända sina plan. Men härtill skulle
fordras en så enorm övervikt, både kvantitativ och kvalita-
Fig. 2. Skodas 8 cm luftvärnskanon under transport.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
