Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Fig. 11. Centralinstrument.
Tig. 9 (vänstra bilden). Fartmätare med
sekundangivare.
Fig. 10 (mellanbilden).
Kursvinkel-mätare.
morkulla. Men det är värre än så. Dels tillkommer,
som nämnt, temperingen, dels kan flygaren under de
15 à 30 sek., som granaten är i luften, ändra sin kurs
högst väsentligt, under det att morkullan inte hinner
kasta om under den korta skjuttiden (omkr. % sek.),
innan haglen nå henne.
Luftvärnsskjutningen är således av helt annan art
än jägarens »flyktskytte». Den är också olika
»markartilleriets» skjutning icke minst däri, att någon
inskjutning eller eldreglering mot de rörliga luftmålen
.icke kan ifrågakomma: »luftvärnsartilleriets eld
regleras icke, den förberedes».
III. Grunder för luftvärnsskjutning.
Luftvärnsskjutningens princip är i korthet följande
(se fig. 6).
Man förutsätter, att målet under den tid, som
för-ilyter från mätningarnas utförande till
krevadögonblicket, bibehåller samma höjd och fart och går på rak
kurs. Raka kurser äro i regel förmånligast för en
flygare, som har att lösa en uppgift, vare sig denna
består i spaning eller bombkastning. Går han icke
åtminstone någon minut i sträck på rak kurs, blir
spaningsresultatet dåligt och bombkastningen mycket
osäker. Antagandet är därför icke så omotiverat; det
motsvaras ofta av verkligheten, åtminstone innan flygaren
vet sig beskjuten.
I det ögonblick, då målet befinner sig i A\,
mätpunkten, utföras vissa mätningar. De härav erhållna
s. k. mätelementen omsättas till sådana element, som
skola kommenderas till pjäserna, skjutelementen.
Den tid, som åtgår för mätelementens omvandling
till skjutelement, för dessas inställande och för pjäsens
laddande, kallas »dödtid». Under denna tid har målet
förflyttat sig från Ax till A0, där det befinner sig,
då avfyringen sker, »fyrpunkten».
Den tid, som förflyter från avfyringsögonblicket tills
projektilen kreverar i målets närhet, kallas »skjuttiden».
Under denna, tid har målet förflyttat sig från A0 till
Ax, »målpunkten», dit krevaden skall förläggas. Där
stämmer luftvärnsartilleristen möte
mellan sina projektiler och flygaren
(»un rendez-vous dangereux»).
IV. Eldledningsinstrument.
För mätelementens bestämmande användas vid det
svenska luftvärnsartilleriet: höjdmätare, fartmätare och
kursvinkelmätare samt i vissa fall observationskikare;
för skjutelementens bestämmande användes ett
centralinstrument.
Instrumentens placering och samverkan framgår av
fig. 7.
Höjden och höjd.vinkeln bestämmas medelst
höjdmätare (fig. 8). Det är en vanlig avståndsmätare
De flesta utländska metoder för
luftvärnsskjutning grunda sig på
»vinkelhastighetsmetoden». Därvid bestämmes målets
skenbara vinkelhastighet i sid- och höjdled och
lägges till grund för skjutelementsbestämningen.
Tiden medgiver icke ett närmare ingående på
denna metods för- eller nackdelar, utan jag inskränker
mig till den vid det svenska luftvärnsartilleriet
tillämpade »linjära hastighetsmetoden». Vid denna bestämmes
målets linjära hastighet och rörelseriktning i
förhållande till marken (»fart» och »kurs») för att ingå i
de erforderliga grundvärdena (mätelementen).
Mätelementen äro: höjd,
höjdvinkel,
fart och
kursvinkel.
Mätelementens omräkning till skjutelement måste ske
ytterst snabbt och smidigt.. Det duger inte att ta fram
papper och penna och logaritmtabell, när den fientlige
flygaren närmar sig. Och en räknelinjal är både för
grov och för tidsödande. Här gäller det ett fåtal
sekunder. En långt driven mekanisering och
automatisering är därför nödvändig.
De skjutelement, som måste bestämmas, äro t. ex. vid
direkt riktning:
sidvinkeltillskott (»framförhållning» i sidled),
höjdvinkeltillskott (»framförhållning» i höjdled),
uppsättning (siktinställning för avståndet) och
tempering (angiven med samma tal som
uppsättningen) .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
