Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
En argumentens strid om Moder Sveas bild.
Vägrad varumärkesregistrering.
Uti »Meddelanden från Sveriges Industriförbund»,
aprilhäftet detta år, redogöres under rubriken
»Prejudi-cerande rättsfall» för ett intressant fall, då registrering
av ett för ylle- och jutevävnader avsett märke
(figurmärke) blivit av Patent- och registreringsverket
vägrad, enär märket företedde sådan likhet med ett för
bomullsvävnader registrerat märke, att märkena lätt
kunnat förväxlas. Vi tillåta oss ett återgivande såsom
följer.
*
I en till Patent- och registreringsverket den 10 nov.
1924 inkommen skrift anhöll Gävle
ångväveriaktiebo-lag om registrering av ett för yllevävnader och
jute-vävnader avsett varumärke, som beskrevs sålunda: »En
sittande kvinnnofigur med krona, som håller en sköld
med tre kronor, och vid vars sida vilar ett lejon, allt
mot bakgrund av en strålande sol.»
Stockholms bomullsspinneri- och väveriaktiebolag
(nedan kallat Stockholmsbolaget) framställde
invändning mot den begärda registreringen. Bolaget hade
sedan 1870-talet som varumärke för en speciell kvalitet
använt Svea-bilden med tillägg av ordet Svea och år
1887 beviljats registrering för detta märke. Märket,
som vederbörligen förnyats, hade år 1914 i några
detaljer förändrats, varefter det ändrade märket d. 26
okt. 1914 under reg.nr 18 241 registrerats för
bomullsvävnader och beskrivits sålunda: »Ordet Svea och en
sittande krönt kvinna, som håller en sköld framför sig
och har ett lejon liggande bredvid», varvid ordet Svea
registrerats såsom en för sistnämnda varuslag särskilt
uppfunnen benämning. Sistberörda varumärke jämte
ordet Svea utgjorde bolagets förnämsta varumärke och
hade efter år 1914 brakats som firmamärke, i det att
på alla förnämligare varusorter anbringades en etikett,
upptagande märket samt ordet Svea. Dessutom åsatte
bolaget .sina brevpapper,, kuvert m. m. Sveabilden, som
sålunda för bolaget vore av samma betydelse som t. ex.
»Tuppen» för Norrköpings bomullsväveriaktiebolag.
Om den ingivna ansökan beviljades, komme detta att
för bolaget medföra största olägenhet. Bolaget
hemställde därför, att registreringsansökningen icke måtte
beviljas, oaktat det sökta märket vore avsett endast för
ylle- och jutevävnader.
Sökanden anförde med anledning härav bl. a.
följande: Å det sökta märket funnes sökandens
firmanamn insatt i ett skuggfält nederst å märket i en
särskilt uppfunnen egendomlig form, som harmoniserade
med märket i övrigt. Denna omständighet utgjorde ett
kännetecken, som i och för sig uteslöte varje möjlighet
till förväxling. Förefunnes mellan märkena likhet av
den art och grad, att märkena i sin helhet skulle kunna
lätt förväxlas — något som sökanden bestrede —
förelåge dock rätt att jämlikt 4 § 5 mom. varumärkeslagen
erhålla märket registrerat såsom gällande annat
varuslag, nämligen ylle- och jutevävnader, vilka icke kunde
förblandas med de vävnader märket nr 18 241
omfattade. Stockholmsbolagets före år 1914 registrerade
märke hade varit av helt annan typ än det senare
registrerade och avsåge endast en särskilt art av
bomulls-vävnader, nämligen oblekt domestik. Enligt ett intyg
av fyra i sökandens tjänst sedan länge anställda
personer hade sökanden använt det varumärke, för vilket
registrering begärdes, såsom märke för tillverkningar
av ylletyger och jutemattor sedan år 1889. Ett bifall
till ansökningen kunde således icke leda
Stockholmsbolaget till förfång, utan endast komma att formellt
befästa sökanden i den faktiska besittningen och
användningen av dess gamla varumärke.
I skrivelse till Sveriges Industriförbund anhöll
Patent- och registreringsverket därefter om yttrande,
huruvida det sökta märket anbragt å sökandens ylle- och
jutevävnader enligt förbundets mening skulle komma
att i den allmänna handeln föranleda förväxling med
Stockholmsbolagets märke och om på grund därav eller
av annan anledning den sökta registreringen borde
vägras. Industriförbundet avstyrkte bifall till ansökningen
och åberopade utlåtanden från Svenska
yllefabrikantföreningen och Svenska bomullsfabrikantföreningen,
vilka båda ansågo förväxlingsbar likhet mellan
märkena föreligga. Sistberörda två föreningar anförde
följande:
Svenska yllefabrikantföreningen: Inom
textilbranschen förekomme många företag, som tillverkade såväl
bomulls- som yllevaror och många vävnader funnes, som
utgjorde en blandprodukt av ylle och bomull. Ett stort
antal handlande förde såväl bomulls- som yllevaror.
Under sådana förhållanden funne föreningen riktigast,
att Stockholmsbolaget okränkt bibehölles vid rätten till
sitt märke såsom det äldsta och först genom
registrering skyddade.
Svenska bomullsfabrikantföreningen: Båda märkena
avsåge fabriksmässigt framställda vävnader. Nämnda
omständighet innefattade, att det ur handelssynpunkt
vore olämpligt, att det sökta märket komme att
registreras. Även om det förelåg en alldeles bestämd och
iögonenfallande skillnad mellan fabriksmässigt framställda
vävnader av bomull och vävnader av ylle, skulle en
registrering av två varandra så lika märken som de
ifrågavarande komma att lätt förvilla allmänheten. Mot
den gradskillnad, som förefunnes mellan nämnda olika
slag av vävnader, stode, att ett för vävnader avsett
varumärke utan tvivel sammanställdes med varan såsom
vävnad och icke med varan såsom vävnad av det ena
eller det andra av nyssnämnda slag. Riktigheten av det
anförda bestyrkes av vad Stockholmsbolaget anfört i
fråga om varumärkena »Tuppen» och »Svea»
(Sveabilden). Såsom varuslag framstode vävnaden och icke
bomulls- eller yllevävnaden, ett förhållande, som finge
anses allmängiltigt men i Sverige framträdde med
särskild tydlighet. Ett bifall till ansökningen syntes
sålunda strida mot 4 § 5 mom. varumärkeslagen, eller i
varje fall mot grunderna för detta stadgande, sådana
dessa grunder måste framstå för
vävnadsframställningen, särskilt den fabriksmässiga. Därest sökanden med
uttrycket yllevävnader avsåge jämväl vävnader av
halvylle, uppkomme en ytterligare kollision i fråga om
varuslaget. Halvyllevävnader hade nämligen ofta varp
av bomull och inslag av ull och kunde på denna grund
hänföras till både bomulls- och yllevävnader. Däruti
låge en alldeles särskild förväxlingsanledning. Enligt
vad föreningen förvissat sig om, hade sökanden uti an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0230.html
