Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Fig. 3. Automobil, tillverkad av Maskinfabriks ab. Scania, Malmö.
Typ nr 1, 1900. Gåva av Ab. Scania-Vabis, Södertälje.
så en vacker dag har maskinen eller vad det nu har
varit för något genom förbiseende åkt ut på skrothögen
mer än en gång till verklig skada för kontinuiteten i
museets samlingar. Då museet omfattar så gott som alla
grenar av tekniken och industrin, utom det som berör
järnvägstekniska, skeppsbyggeri- och sjöfartstekniska
spörsmål i allmänhet samt post-, telegraf- och
telefonteknik, vilka områden ju med hänsyn till redan
befintliga samlingar avgränsats från museets plan, så är det
ju ett mycket stort antal inom teknik och industri
arbetande personer och företag, som ha möjlighet att låta
sig representera i samlingarna på ett eller annat sätt
med föremål o. dyl., och dessutom finnes möjligheten
att med penningbidrag understödja museets verksamhet,
varom anhållan för en kort tid sedan utsändes till ett
antal industri- och andra bolag. Det bör för alla vara
en hederssak att museets framtida arbete genom
bidrag av olika slag så tryggas, att museet efterhand kan
komma att bli ett samlat uttryck och ett bevis för, vad
svensk industri och ingenjörskonst fordom
åstadkommit och nu kan frambringa.
Det är minst lika viktigt för en institution av
ifrågavarande slag, att den har penningmedel att röra sig
med som att den erhåller föremål, bilder och annat
museimaterial. Transporter, resor för forskningar och
undersökningar, modellarbete, registrering,
fotografering. konservering och annat museiarbete — allt kostar
pengar och intet av dessa arbeten kan eller får
uppskjutas. Det är i sista minuten samlingsarbetet satts
igång, ty det är sorgligt mycket, som redan förstörts.
Det räcker ej heller att endast samla på hög, materialet
måste hållas levande. Det skall studeras ur olika
synpunkter. Felande delar skola ersättas, en viss
konstruktions föregångare eller efterföljare skall sökas upp och
föi-värvas, allting skall registreras och förvaras på ett
sådant sätt, att det ka.n omedelbart framtagas och
nyttiggöras. Och så inriktas det dagliga arbetet på
samlingarnas bearbetning för den kommande
uppställningen i museeilokaler. Behovet efter sådana blir allt mer
och mer trängande, och det är att hoppas, att den
framställning till K. m:t om statens medverkan
till lokalfrågans lösande, som av museets styrelse gjorts,
skall leda till att museets samlingar snart bli framlagda
för allmänheten. Dock icke som runt väggarna och i
montrar uppradade obegripliga maskiner och
instrument, utan som en instruktiv och levande samling, där
var och en kan finna något nytt att lära sig, där man
själv kan göra experiment och försök, där alla kunna
få reda på, hur maskinerna se ut inuti och hur de tek-
Fig. 4. Ångturbinen till Ljungströms första turbinlok på väg till
Tekniska museet. Gåva av Ab. Ljungströms ångturbin, Stockholm.
niska problemen lösts under olika tider och —
slutligen — där tillfälle gives för ingenjören och
industrimannen att visa den värdefulla, men ej alltid av
utomstående uppskattade, insats, de gjort och göra till
kulturens framåtskridande.
De bilder, som fogats till dessa rader, av.se endast att
visa några av den senaste tidens förvärv till museet.
Att här ens försöka räkna upp allt som erhållits,
förbjuder utrymmet. Må bilderna vara en maning till alla
att omedelbart underrätta museet om, var föremål,
ritningar och bilder finnes att erhålla! Intet är för
obetydligt för att icke kunna fylla en lucka i samlingarna.
Tänk igenom, hur Ni skulle önska det område inom
vilket Ni arbetar skildrat ur teknisk-historisk
synpunkt, tänk efter om Ni har något, som kan bidraga
därtill, och handla därefter!
Torsten Althin.
Föreståndare för Tekniska Museet.
Teknisk översikt.
I »Industrial and Engineering Chemistry» berättar
M. J. Seavy om en ny platinaersättning,
palorium. Den är en vit legering av guld och
platinametaller, som knappt kan skiljas från verklig
platina. Legeringen är duktil och homogen, smälter
vid 1310° C och förblir vid upphettningen hårdare
än platina. Den är icke fullt så motståndskraftig som
platina mot syror, baser och andra kemikalier. Gent
emot svavelsyra och etsalkalismältor är den dock
motståndskraftigare än platina. Priset är nära hälften av
platinans.
H. TF.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
