Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
I ett till K. m: t avgivet yttrande över de s. k.
West-feltska säkerhetsanordningarna vid plankorsningar
mellan järnväg och väg, avseende fällbommar, som
automatiskt manövreras genom tåget,
förklarar Järnvägsstyrelsen som sin åsikt att f. n. något
generellt medgivande för järnvägarna att använda
nämnda anordningar icke synes vara påkallat.
Det torde ligga i öppen dag, säger styrelsen, att
självstängande bommar med tillhörande motorer m. m.
samt signaler såväl åt vägen som åt banan böra bli
ifråga 0111 anläggnings- och underhållskostnad för järn-
vägarna avsevärt mera betungande än de automatiska
signalerna. Redan detta förhållande måste komma att
begränsa användningen av automatiska vägbommar till
vissa speciella fall. Härtill komma störningar på grund
av bl. a. bommarnas påkörning av vägfarande, vilka
måste tagas i betraktande, då man vet att endast under
föregående år vid statens järnvägar inträffade 118
anmälda fall, då de över banan fällda vägbommarna
påkördes. Sammanlagda antalet fällbommar vid S. J. var
vid årsskiftet omkring 600.
Standardiseringsarbetets utveckling och läge.
(Ur Svenska Industrins Standardiseringskommissions \_SIS:s] nyligen utkomna årsredogörelse avseende 1926.)
Det industriella standardiseringsarbetet har under
det gångna året gjort ytterligare framsteg. Särskilt har
med tillfredsställelse kunnat konstateras ett ökat
förtroende för standardiseringen bland de enskilda
industri-företagarna och därmed ett stegrat intresse för
standardiseringens utveckling. Ett påtagligt bevis härpå har
särskilt erhållits genom de svar, som ingått å en
rundfråga till industriföretag inom den mekaniska
branschen. I snart sagt alla dessa svar gives uttryck för
vilken avsevärd betydelse standardiseringen tillmätes
såsom ett medel till produktionens rationalisering och
förbilligande.
I utlandet intager standardiseringsarbetet en alltmera
framskjuten plats bland strävandena till en förnyad
uppblomstring av produktion och varuomsättning. I
spetsen för denna utveckling gå liksom förut Amerikas
Förenta Stater och Tyskland men även i flertalet andra
industriländer söker man — i medvetande om vilken
utomordentlig betydelse standardiseringen äger för
konkurrensförmågan — följa med i den industriella
nydaningsprocessen.
Beträffande Amerikas Förenta Stater har en
närmare översikt av det organiserade standardiseringsarbetet
i detta land lämnats i den redogörelse, som avgivits av
SIS: s biträdande sekreterare på grund av studier i
samband med deltagandet i den internationella
standardiseringskonferensen i New York i april 1926
(publicerad i Ingenjörsvetenskapsakademins meddelanden
nr 61/1926). Särskilt intresse har ju ägnats den av
amerikanske handelsministern Herbert Hoover startade
rörelse till förminskning av antalet typvarianter, som
går under namnet »simplified practice» eller
kommersiell standardisering. Denna standardisering, som har
till syfte att genom överenskommelser mellan
fabrikanter, mellanhänder och konsumenter utmönstra onödiga
utföringsformer, har vunnit stor utbredning och
uppgives medföra avsevärda besparingar.
Även i Tyskland, där den tekniska standardiseringen
redan förut nått en betydande omfattning, har man nu
på allvar gått in för ett förenklingsarbete efter bredaste
linjer. Det tidigare tillskapade »Reichskuratorium für
Wirtschaftlichkeit», som utgör centralorganet för hela
detta vittutgrenade organisationsarbete, har sålunda
nyligen tilldelats ett till 2 milj. mark ökat årsbidrag
av statsmedel och har därigenom satts i tillfälle att på
ett effektivt sätt understödja och leda det av olika
anslutna organisationer upptagna standardiserings- och
förenklingsarbetet. Bland dessa till »Reichskuratorium»
anslutna organ må särskilt nämnas den tyska centralen
. för det tekniska standardiseringsarbetet (»Deutscher
Normenausschuss»), vidare utskottet för
rationalisering av arbetsprocesserna i den industriella
produktionen (»Ausschuss für wirtschaftliche Fertigung»),
utskottet för förenkling och rationalisering av den
administrativa delen av näringslivets arbete, såsom
kontorsorganisationen, bokföringen, kalkyleringen,
försäljningen, korrespondensen etc. (»Ausschuss für
wirtschaftliche Verwaltung») samt utskottet för
leverans-bestämmelser (»Reichsausschuss für
Lieferbedingung-en»). Det är en påfallande uppmärksamhet, som för
närvarande ägnas dessa strävanden i Tyskland icke
blott inom närmast intresserade tekniska och
industriella kretsar utan även inom skilda konsumentgrupper
samt icke minst i den tekniska tidskriftslitteraturen, ja,
även i dagspressen. Det torde icke vara tvivel
underkastat, att detta arbete skall avsätta djupa spår i det
tyska näringslivets utveckling i riktning mot ökad
ekonomisk styrka och stärkt konkurrensförmåga.
Även i England och de brittiska dominions har det
industriella standardiserings- och förenklingsarbetet
tilldragit sig den största uppmärksamhet. Ett påtagligt
bevis på vilken betydelse, som där tillmätes dessa
strävanden till näringslivets nydaning, utgöra de
uttalanden, som gjordes av den i London på hösten’ 1926
avhållna »Imperial eonference». Den allmänna
ekonomiska subkommittén vid denna konferens avgav ett
utförligt betänkande rörande standardiseringen och
förenklingen. Fördelarna härav vore enligt vad kommittén
uttalade alltför välkända för att behöva uppräknas.
Som exempel på standardiseringens värde nämndes
dock, att genom standardisering ernåtts en minskning
av antalet profiler av järn- och stålprodukter i
England från några hundra till 113 och att därav medförts
en besparing av 5 sh. per ton för allt valsat material,
motsvarande omkring en halv miljon p. st. per år. Det
i parti- och minuthandel med järn investerade kapitalet
för lagerbehållningar uppskattades av kommittén till
cirka 25 milj. p. st. En jämförelsevis måttligt
genomförd standardisering av järn- och stålprodukter
beräknades medföra en minskning med en femtedel av detta
kapital. Efter anförande av ytterligare exempel
betonades, att mycket vore att göra för att ytterligare
utveckla standardiseringsarbetet. Särskilt pekades på behovet
av upplysningsverksamhet och på nödvändigheten av
stöd och intresse från det allmännas sida. På förslag av
subkommittén antog »Imperial eonference» en resolu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
