Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
varit till fördel och om detsamma redan hunnit avsätta
några positiva resultat. Av de ingångna svaren synes
med all önskvärd tydlighet framgå vilken vikt och
betydelse det allmänna maskinindustriella
standardiseringsarbetet numera tillmätes och att detta arbete för
närvarande ägnas det allra största intresse inom
näringslivet.
Standardiseringsbyrån har utfört cle utredningar, som
respektive standardiseringsärenden fordrat, och
uppställt de preliminära förslagen, dock i vissa fall med
biträde av enskilda ledamöter inom SMS. Byrån har
omhänderhaft publiceringen av standardförslagen och
clen statistiska uppställningen av verkstädernas
yttranden ävensom det omfattande löpande arbetet.
Flera av de under året publicerade förslagen hava
redan tidigare förekommit som förslag, ehuru de sedan
dess reviderats. Bland de ärenden, som behandlats, äro
följande: rattar; handtag; pinnskruvar; metriska
fingängor, internationellt förslag; arbetade ytors
beteckning å ritningar; sektioner för verktygs- och mejselstål;
transmissionsaxlar: kullagerhus; hänglagerbockar;
väggkonsoler; hammarskruvar; stoppringar av smidesjärn;
grovtoleranser; toleranssystem för elektriska maskiner;
toleranssystem för automobiler; toleranssystem för
råoljemotorer; toleransangivelser å ritningar;
gruppregister för SMS-tabeller. Bland ärenden under utredning,
förutom cle ovan nämnda, må nämnas: slipskivor och
slipduk; kilsektioner; axeländar; axelkopplingar och
axelhöjder; axialkullager; ritningars utförande; svarta
skruvar, olika typer; nitar, diverse typer; gängverktyg;
oarbetade T-spår; rör och flänsar; skruvnycklar;
träskruvar; fjäderbrickor; manhål och manhålslock;
tole-ranssysstem för pappersmaskiner; toleranssystem för
träbearbetningsmaskiner.
För utredning av en del av ovannämnda ärenden,
vilka äro av särskilt stor omfattning, hava tillsatts
speciella kommittéer, bestående av sakkunniga inom resp.
områden, nämligen kommittén för gängverktyg, kommittén
för slipskivor och slipduk, kommittén för rör och
flänsar samt kommittén för ritningars utförande. (Forts.)
Minnestavla över S. A. Andrée avtäckt. Vid
hembygdsfesten i Gränna härförleden avtäcktes en
minnestavla över nordpolsfararen S. A. Andrée. Vid Andrées
födelsehus gjorde festtåget halt, och stadsfullmäktiges
ordförande, fabrikör A. Bolling, höll avtäckningstalet.
Han erinrade om att tavlan tillkommit genom
samverkan mellan stadsfullmäktige och hembygdsföreningen i
Gränna för att hedra den man, som för 30 år sedan
fäste hela världens uppmärksamhet på sig, samt
meddelade några data ur Andrées liv.
Minnestavlan, som är utförd av konstnären Aron
Sandberg och utgått från Bergmans konstgjuteri,
återger Andrées bild i relief. Över denna synes en ballong
mot polen av en jordglob, och underst är Andrées
födelsehus avbildat. Minnestavlans text lyder: »S. A.
Andrée. ingenjör-luftseglare, föddes här den 12 oktober
1854, avseglade mot Nordpolen den 11 juli 1897.»
Andrée var i borgerliga livet överingenjör i
patentverket. Han tog jämte fil. doktor C. Setterberg
initiativ till bildandet av Svenska uppfinnareföreningen,
vars styrelse han vid anträdandet av luftfärden mot
Nordpolen hade tillhört alltifrån början.
John Ericsson Society’s avdelning i Sverige (c/o
ingenjör Gust. Pers Wern, Kungsgatan 65, Uppsala)
högtidlighåller minnet av den store uppfinnaren genom
en sammankomst i Filipstad den 31 juli.
En panegyrik över automobilen.
Alfred Reeves, en av direktörerna i nationella
auto-mobilhandelskammaren i Förenta staterna och deltagare
i Internationella handelskammarens kongress i
Stockholm cl. å., uttalade sig under kongressdagarna mycket
optimistiskt i samtal med automobilindustrins ledare
i Sveriges huvudstad och prisade Europas
pionjerings-arbete inom motorindustrin och dess uppskattning av
vägtransportens fördelar.
Han berättade huru ingenjörer och fabrikanter i
Europa redan tidigt insågo motorfordonets betydelse och
uttryckte Amerikas tacksamhet för europeiska ledares
storartade arbete, i all synnerhet deras, som för 2.5 år
sedan förbättrade motorfordonen, samt framhöll även
samarbetet mellan europeiska och amerikanska
ingenjörer och fabrikanter.
Mr Reeves förklarade, att tilltagandet av
motorfordonens användning i Amerika var resultatet av livlig
efterfrågan i ett land av många tusen mils
utsträckning. I all synnerhet hava omnibussarna och
lastauto-mobilema ständigt tillvuxit i antal. Dessa användas i
stor utsträckning för transport till spårvägar och
järnvägar, under det att personautomobilen utgör en viktig
del av den amerikanska familjens utrustning.
»Motor-transport kommer alltid att öka en nations verksamhet
emedan den är tidsbesparande. Ingen tyckes nöjd mecl
sin vistelseort, och ingenting är, där det borde vara.
Den möderne samhällsmedlemmen utan rast och ro är
alltid i rörelse.» — »Automobilen ökar nationernas
välstånd, gör nya områden tillgängliga, möjliggör skolor
med mera centralt läge och tidsbesparande för
individen.» — »Dessutom skapar motortransport välstånd,
emedan många människor finna anställning viel sådan,
förutom de som äro anställda i automobilfabrikerna.
De flesta arbetstillfällena förefinnas i den stad där
automobilerna. säljas. Följaktligen befordras stadens
handel, oavsett var automobilerna tillverkas.» —
»Ledande ekonomer i Förenta staterna påpeka, att
clen ökade användningen av motorfordon är en av de
viktigaste orsakerna till vårt lands välstånd. Vi påstå
icke att vårt folk är orsaken härtill; det är endast
resultatet av clen ekonomiska lag som träder i kraft så
snart en storindustri .slår sig ned i en stad eller ett
lancl.
Låt föreställa oss t. ex. ett samhälle, varest 10 000
automobiler sålts. Detta antal automobiler visar att det
måste finnas, flera automobilaffärer i den staden, som
hava sålt bilarna, och som äro på utkik efter nya
order från sina kunder. Dessa bilaffärer föda icke endast
ägaren utan också försäljaren, som den förre anställt.
Husägaren får sin hyra, osv.
De 10 000 automobilerna kräva bensin, olja och
gummi, som ibland tillhandahålles av bilaffärerna men
även försäljas av specialfirmor. Reparationer äro alltid
nödvändiga, och följaktligen finna dugande mekaniker
anställning. Automobilerna måste förvaras inomhus.
Följaktligen anlitas byggmästarna för att uppföra
privata och allmänna garage.» — »Jag tar exempel från
min erfarenhet på andra sidan Atlanten, enär U. S. A.
är det enda land, där det gives kompletta siffror. I
Förenta staterna finnas 225 000 automobilhandlare och
försäljare, 135 000 som göra affärer i tillbehör, 125 000
anställda i garage, 95 000 sälja ringar, 450 000 äro
anställda i reparationsverkstäder, 500 000 chaufförer,
900 000 som föra lastautomobiler, och slutligen ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
