Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
ligt att erhålla ett cement av vicla bättre kvalitet än
förut.
Det fenomen, som uppstår vid inmalning av gips i
cement två gånger enligt den Lantzska uppfinningen,
förklaras i patentbeskrivningen på så sätt, att den
delen av gipsen, som tillsättes vid första målningen,
under den andra målningen ytterligare finfördelas,
varigenom den del av gipsen, som tillsättes vid den andra
målningen, ej kommer att bliva i så hög grad fin-
fördelad som den förra. Kornstorlekarna hos den totala
gipskvantiteten komma därför att ligga inom vidare
gränser, än vad som blir fallet, om hela
gipskvantiteten på en gång nedmales. Därigenom kommer
blandningens sållningskurva att mera närma sig den ideala,
dvs hålrumsprocenten i blandningen blir mindre än
vad som vore fallet vid en enda målning av gipsen,
vilket i sin tur inverkar på hållfastheten i gynnsam
riktning. Chr. S.
Industriella verk i Småland under mitten av 1800-talet.
Vad lantmätarne ha att berätta.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
I den lantmäteriinstruktion, som den 12 december
1845 upprättades, blev bestämt, att vid de allmänna
socknekartornas upprättande skulle lantmätarna även
författa en beskrivning, vari det ena som andra
tangerande socknen skulle behandlas. I de
sockenbeskrivningar, som med anledning därav sågo dagen finnas
därför också en hel del industriella verk omtalade, mer
eller mindre noggrant beskrivna. Vi skola i det
efterföljande göra en axplockning från Småland, där
industrien vid denna tid stod på en jämförelsevis hög
ståndpunkt.
Vi börja då med Värnamo socken, om vilken
lantmätare H. W. Andersson har åtskilligt av intresse att
berätta.
Någon bergsrörelse fanns icke inom denna socken
annan än den malmsamling, som under vintertiden
ägde rum i sjön Widöstern, vilken sysselsatte några
personer av arbetsklassen.
På Sörsjö säteris ägor var ett grönstensbrott inmutat
för Åminne bruks räkning. Denna sten innehöll mycken
svavelkis, som till och med förekom i kristallform, och
utgjorde denna ett gott surrogat i stället för kalksten
för gjutjärnstillverkningen vid Åminne.
Vidare heter det, att stångjärns- och
manufaktur-smidestillverkningen är betydande vid Hörle och
Carlsfors bruk, vilket är ansenligt. Tabergs goda järnmalm
vid brukets underlydande masugnar blir under vägen
förvandlat till tackjärn och huvudsakligen av godsets
egna dragare framforslat till bruket. Detta användes
uteslutande vid järntillverkningen, varav största delen
har sin avsättning i de södra delarna av landet. Stora
beställningar från utlandet hava dock även blivit
utförda. Transporten nedåt landet av denna betydande
järntillverkning, ofta förenat med mellanhänder därav,
utgör en av allmogens med förkärlek idkade binäringar,
ehuru det må sägas, att sådan binäring utövas på
bekostnad av jordbruket, vars foder och arbetsstyrka på
sådant sätt drages därifrån. Den större [-ti]lverknings-och-] {+ti]lverknings-
och+} transportkostnad, som saknaden av andra
kommunikationskrafter än djur under en längre landtransport,
samt skogseffekternas stegring medför, uppbäres med
lätthet av den livlighet i efterfrågan på utländsk
marknad med höga priser, som järntillverkningen i
senare åren vunnit.
De uppfinningar och förbättrade metoder inom
järntillverkningen, som blivit gjorda till besparing av
arbetskraft och materialer har även vid ifrågavarande
järnverk med framgång blivit tillämpade. Antalet av
de vid dessa bruk sysselsatta arbetare är rätt avsevärt.
Bland fabriker intager snus-, tugg- och
röktobakstillverkningen i Wärnamo första rummet. Den sysselsätter
omkring 20 personer, därav hälften kvinnor och barn.
Varutillverkningen under en tid av 3/4 år som den
nuvarande fabriken varit i verksamhet, går till ett värde
av över 20,000 rdr. r
Vid Mossle säteri samt vid Nöbbeled norr och södra
äro nya tegelbruk anlagda med ett tillverkningsvärde
av omkring 3 000 rdr.
De trenne i Värnamo belägna garverierna hava ett
tillverkningsbelopp av 16 930 rdr., med 7 arbetare;
färgerierna sysselsatte 6 med tillverkningsvärde av
2 970 rdr.
Hörle och Karlsfors bruk med därtill underlydande
gods 101/8 mtl, av vilka 3 3/4 mtl nyligen blivit
sammanslagna till en större, väl bebyggd och under
rastlös förbättring varande adelsgård. Hörleverken utgöra
den största bruksdisposition inom Jönköpings län. För
Hörle bruk erhöll holländaren Lorentz Baak först
privilegier den 30 mars 1659 på tvänne hamrar och en
masugn, vilken senare aldrig blivit uppbyggd. År 1736
anlades Karlsfors brak. Under tiden hava åtskilliga
förändrade privilegier erhållits, så att Hörle för
närvarande har trenne stångjärnshamrar, 4 härdar och en
manufaktursmedja med 2 hamrar, samt smidesrätt till
1 800 skepp, varav 800 skepp, är s. k. högre
frälse-smide, varför sammanlagt blir 13 skepp, hammarskatt.
Karlsfors har tre manufakturhamrar med tvenne
härdar och 1 350 skepp, årlig smidesrätt, varför
hammar-skatt utgöres med 13 skepp. 10 lisp. Till denna
betydliga bruksegendom hörer tvänne utom socknen belägna
masugnar, nämligen Lomisjö och Unnaryd. Hörle och
Karlsfors ägdes av assessoren O. Lindt 1733 och 1740
av assessor Brouver samt därefter genom gifte med
dennes änka av riksrådet Gabriel von Seth, som därav
stiftade ett fideikommiss för sin fra Anna Margareta
Lilliecreutz och hennes släkt. År 1812 övergick dock
fideikommissegenskapen på Sundboholms säteri i
Voxtorps socken och sedan majoren von Eckerman därefter
blivit ägare av braksegendomen, inköptes denna på
hans konkursauktion av nuvarande ägaren
överståthållaren greve Jacob Hamilton år 1819.
Huvudegendomen Hörle är uppbyggd på hemmanet
Hofs ömse sidor om Lagön belägna ägor. Dit hörer
ortens största tullmjölkvarn med fem par stenar. Lagaån
har här sitt största vattenfall inom socknen. Stället är
genom en större stenhusbyggnad med sammanhängande
flyglar och vacker trädgårdsanläggning samt
plantering och vårdande av lövskog däromkring betydligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
