Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ü4
1NDUSTK1TIDNINGEN NORDEN
förskönat, ifrån att hava utgjort en del av den
omkringliggande magra furumoen.
Från Alsheda berättar Vilh. Widéen 1853 att på
Öflandahults bys ägor finnes Sveriges guldgruva
(Ädelfors) nära intill häradsvägen åt Ökna. Å
Ger-mundsryds ägor, invid gränsen mellan socknarna visar
sig ingången till den numera ödelagda gravan. Av
förekommande malmanvisningar har visat sig att
närliggande berg å såväl Åmmaryds som Gtermundsryds ägor
icke äro alldeles utan någon portion av den ädla
metallen och det tyckes att dessa vittutgrenade, fastän
fattiga malmådror, skulle hava sin upprinnelse från något
i närheten befintligt rikare förråd, vilket dock i brist
på tillräckliga kapital i alla tider torde bli en oavslöjad
hemlighet.
Samtliga förut bearbetade guldmalmsanvisningar
äro under början av innevarande år inmutade av trenne
för författaren ännu till namnet obekanta
stockholmsbor, men ännu är man i ovisshet om denna
omständighet kan komma att föranleda till gruvans
återupptagande — en sak som allmänt i orten önskas, helst
veterligt är, att största orsaken till verkets nedläggning,
sedan staten därpå förlorat ansenliga summor, endast
och allenast var, icke som det förebars, det mindre
lönande i själva arbetet, utan — en huvudlös och mindre
ärlig förvaltning över såväl gruvan som därtill
hörande verk, gårdar och därtill anslagna medel.
På Hultsby ägor reser sig det 300 meter höga
Klevaberget (även kallat Sunneskogsberget), varest Kleva
koppargruva är belägen. Tidpunkten för första
upptagningen av denna gruva är obekant, men K.
bergskoll. privilegium på kopparverket är utfärdat den 14
mars 1694. År 1760 ödelades gruvan och upptogs
återigen först år 1820 av bergsrådet V. Aschan på Lessebo,
som sedermera oavbrutet, ehuru med ringa eller hittills
ingen framgång bekostat dess bearbetning. —• Efter
gruvans senaste upptagande har dess kopparmalm
befunnits så fattig att den ej lönat arbetet, varemot
mångfaldiga med otrolig kostbarhet använda försök att
erhålla nickelmalm vid den enkom härför å Pepperda
hällagårds ägor intill Emån, nära Kibbe uppförda
hytta SU mil från berget, vilken väg malmen forslas, efter
mångåriga mödor och därunder begagnade olikartade
smältningsprocesser, slutligen krönts med framgång,
så att en stor mängd s. k. rånickel blivit åstadkommen,
vilken i efter vid Lessebo ytterligare undergången
gärning lämnat nickelkoppar, bestående av 80 procent
nickel och 20 koppar.
Gruvarbetet bedrives för närvarande av en gruvfogde
och 10 bergssprängare samt en smed. Den vattenfria
delen därav utgöres av omkring 105 alnars djup, och
tros det vattenfyllda djupet, på vilket en brygga
vilar, utgöra nära hälften av nämnda alntal. Uti
gruvans sidor finnas åtskilliga s. k. schakt och dess
ungefärliga längd vid andra bryggan är 60 och bredd
20 alnar. Den har vid detta djup en s. k. stoll av cirka
430 alnars längd. Högre upp eller vid pass 40 alnar
från bergytan finnes ytterligare en ingång av cirka
110 alnars längd. Nickelverket åtnjuter för närvarande
25 frihetsår.
Yid Kleva finnes även rödfärgstillverkning, som
alltjämt fortgår och tillfredsställer man här ortens
behov på dess b5’ggnader.
Å hemmanet Stenqvista i Skeda socken har även
förefunnits järnmalmsanvisningar, som åtskilliga gånger,
ehuru i mindre skala blivit bearbetade i trenne särskilda
gruvöppningar, för vilkas upptagning ej någon sär-
skild tidpunkt kan bestämmas. Åren 1835—36
arbetades här senast för Brusaholms räkning, av ägaren herr
bergmästaren Sjögren, som dock efter nämnda års
förlopp, i anseende till den föga lönande malmtillgången
och dryga transportkostnaden därav, nedlade
ifrågavarande arbete. (Forts.)
Handelsteknik vid tekniska skolor.
Skolöverstyrelsen hemställer hos regeringen om bemyndigande att
under en tid av omkring 6 dagar under hösten i år i
Stockholm genom yrkespedagogiska oentralanstalten
anordna en kurs i handelstekniska ämnen för lärare vid
de tekniska läroverken, bergsskolorna i Filipstad och
Falun samt Tekniska skolan i Stockholm. Dessutom
hemställer överstyrelsen, att till deltagarna i kursen
må av till överstyrelsens förfogande ställda medel, i
den mån desamma därtill lämna tillgång, utgå
traktamentsersättning med 8 kr för dag till kursdeltagare,
som icke är bosatt i Stockholm, och med 4 kr för dag
till deltagare, som är bosatt i Stockholm, samt
resekostnads- och traktamentsersättning för resa från
hemorten till Stockholm och åter.
Föreningsmeddelanden.
Svenska färgeritekniska riksförbundets årskongress
hölls i Stockholm den 5 och 6 aug. i närvaro av ett stort antal
deltagare, däribland 30—40 utländska. Lokal var Strand hotell.
Till ordförande för kongressen valdes ing. E. Metzén.
Förutvarande styrelsemedlemmar omvaldes. Man beslöt att hålla
nästa årskongress i Jönköping under augusti månad.
Föredrag hölls av dr Leopold Kirberger, Berlin, om
konstsilke och konstsilkesfärgning. Tal. meddelade, att man redan
för 200 år sedan började de första experimenten med
konst-silkestillverkning, men att uppfinningen först i våra dagar
fullkomnats så att den fått en praktisk betydelse. Talaren
meddelade vidare, att Tyskland hade 22 konstsilkesfabriker, Förenta
staterna 13, England 13, Frankrike 11, Japan 10, Schweiz 7.
Den största produktionen hade dock Förenta staterna. Därefter
talade hr C. Pehrsson, Norrköping, om några erfarenheter från
en 30-ärig praktik som färgare.
På följande dag, lördag, fortsattes kongressen med ett
föredrag av dr Richard Feibelmann, Dresden, om appreturmedcl och
andra textiltekniska detaljer. Härpå följde ett föredrag av hr
Herbert Seyferth, Chemnitz, om hur man gör konstsilke mjukt
och hur det förberedes för trikåtillverkning. Efter lunchpausen
höll hr Erik Hylander, Norrköping, i anslutning till en motion
från Norrköpingskretsens färgareförening ett föredrag om huru
långt provenligheten vid färgning kan och bör utsträckas. På
kvällen sammanträffade man till gemensam avslutningsmiddag.
Notiskrönika.
Dödsfall. Den bemärkte teknikern och uppfinnaren civiling.
C. G. Smith samt en av den svenska ingenjörskårens mest
dugande och verksamma män, civiling. C. A. Rossander, hava
nyligen avlidit. Denna tidn. kommer att närmare teckna deras
minne.
Radiotelefonstudier. Telegrafstyrelsen, som av regeringen
bemyndigats beordra en tjänsteman att i England studera
radio-telefoniförbindelsen mellan England och Amerika, till vilken
Sverige event. kommer att erhålla anknytning, liar härtill
utsett ing. S. R. Nordström.
Anslag till bro- och hamnbyggnader. K. m: t har beviljat
bidrag från anslagen för innevarande budgetår till bro- och
hamnbyggnader åt 31 olika företag med sammanlagt 750 000 kr.
Beträffande luftpostkonferensen i Haag den 1 sept.
meddelas från Washington, att Amerika på konferensen kommer
att arbeta för enhetliga luftpost- och transportavgifter för alla
länder, som ha luftposttrafik. Till dess regelbunden flygtrafik
över Atlanten kan upprättas bör luftpost befordras från land
till fartygen vid början av deras resa och från fartygen till
land med aeroplan vid resans slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
