Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 36 STOCKHOLM DEN 7 SEPTEMBER 1927
Innehåll. Ind. Norden: Elektrolytisk förkromning. Av H. W. — Nya metoder för uttorkning av stenhus. Av Sd. —
Fartygspropellrar enl. de Meo. Ref. av Chr. S. — Vävnaders impregnering mot eld. Eichengrüns metod. ßef. av Ritz. — Amerikanska järnvägars intresse
för lastbils- och omnibuslinjer. — Teknikens varningar. — Litteratur. — Prisuppgiftar på järn. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind.
rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red.
påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Elekt rolytisk förkromning.
Metoden att på elektrolytisk väg överdraga
metallföremål med ett tunt lager av den hårda kromen,1 för
att på det sättet öka deras motståndskraft mot nötning
oeh frätning, har väckt stort intresse både i Amerika
och i Europa, särskilt Tyskland. I »Industrial and
engineering chemistry» för juli finnes sålunda en
tämligen utförlig redogörelse för metoden, sådan den
praktiseras i Amerika, och dess tillämpningar.
Krom angripes icke av vanliga atmosfäriska
frät-medel och bibehåller sin glans om den utsättes för regn,
snö eller havsvatten. Den motstår alla vanliga syror
utom saltsyra och svavelsyra och påverkas ej av
svavelväte, svaveldioxid eller svavel föreningar i oljor och
kautschukdeg. Smält zink, tenn och mässing, ammoniak,
organiska syror med undantag av oxalsyra inverka,
icke. Den missfärgas icke vid upphettning i luft till
300°. Dess smältpunkt är 1 520°.
De elektrolytiska bad, som användas i Amerika,
innehålla det hypotetiska kromkromatet. Baden innehålla
krom både i trevärd och sexvärd form. Vid elektrolysen
förbrukas sexvärd krom, som konstant måste ersättas.
Dessutom innehåller badet vanligen en syra sådan som
borsyra, svavelsyra, fosforsyra eller fluorvätesyra. Ett
recept innehåller 250 gr Cr03, 3 gr Cr.-> (S04)3 och
7 gr Cr20 (C03)2 pr liter.
Vid en temperatur av 40° C eller högre erhålles en
blank, jämn avsättning av stor hårdhet. Denna yta är
för hård för att slipas och måste anbringas på ett slätt
underlag eller en polerad yta. Man kan också fälla ur
kallt bad och slipa den uppkommande gråa ytan,
vilken har den fördelen att häfta bättre vid vanligt järn
än den släta. Strömförbrukningen är (på grund av
väte-utvecklingen) jämförelsevis stor. Olika tillverkare
använda strömtätheter mellan 1,4 och 20 ampère pr kvdrn.
Många anse 4 à 5 ampère vara en undre gräns, men
andra arbeta med betydligt lägre värden.
När det är fråga om föremål, som skola skyddas
mot nötning, såsom tryckplåtar, lager etc., eller mot
upphettning, såsom automobilventiler och rör för
destillationsapparater, anbringas kromen direkt på järn.
Mässing, koppar och nickel behöva ingen särskild
pre-parering för elektrolysen, utom rengöring och polering.
Det har varit omöjligt att anbringa krom på aluminium,
men tillfredsställande överdrag hava erhållits på
dur-alumin. För motstånd mot korrosion och för särskilt
blanka saker anbringas vanligen först koppar eller
koppar och nickel under kromlagret.
Av den långa redogörelsen för metodens
tillämpningar finna vi, att kromen kan användas för dekorativa
ändamål, för delar, som skola motstå nötning, och för
1 Jämför I. N. nr 46 för år 1925 och nr 8 för år 1927.
delar, som skola skyddas mot frätning. Sålunda
för-kromas automobilstrålkastarspeglar, vilka bibehålla sin
glans oförändrad i motsats till silver, urboetter m. m.
Skulle en maskindel vid tillverkningen bliva avslipad
under toleransgränsen, kan man genom förkromning
öka den till den rätta dimensionen och rädda den från
kassering. Cylindrar i pappers- eller glasmaskiner äro
utsatta för en hög grad av nötning, vilken motverkas
genom ett mycket tunt lager av krom. Graverade
tryckplåtar, exempelvis för sedlar och frimärken, få
sin livstid flera gånger förlängd genom förkromning.
Och inom den kemiska industrin äro kromöverdragna
rör, behållare och maskiner av stort värde.
I »Chemiker-Zeitung» för den 10 augusti i år finnes
en redogörelse för tyska framsteg inom förkromningen.
I Tyskland använder man strömtätheter av 2—5 amp.
pr kvdm, vilket möjliggöres genom en lämplig
sammansättning av elektrolyten. Vid förkromningen åtgår
en stor del av strömmen, 75—80 %, till utveckling av
vätgas vid katoden. Ju högre strömstyrkan är, desto
oangenämare bli dunsterna från badet, vilka måste
avlägsnas genom fläktar. Hand i hand med denna
vät-gasutveckling märkes emellertid en ocklusion av väte
i den avskilda kromen. Vid strömtätheter av 5 amp.
pr kvdm upptager kromfällningen 200—250 gånger
sin volym av väte, mätt vid atmosfärtryck. Vid 10 amp.
pr kvdm stiger vätehalten till 800 volymer och vid 20
amp. till 2 000 volymer av den utfällda kromen. Det
är icke underligt att kromfällningar med så stor
vätehalt spricka och avfjällas från sitt underlag. En tysk
uppfinnare, dr von Bosse, har lyckats avlägsna detta
väte ur kromfällningen, innan sprickbildningen
inträder och utan väsentlig temperaturförhöjning. De
förkromade föremålen behandlas i vakuum medelst
elek-trodförstoftning. För detta ändamål upphängas de vid
elektrodstänger i vakuumapparaten. Sedan denna
utpumpats, påsläppes högspänd växelström, varvid från
föremålen utgå .strålar, som medföra det absorberade
vätet, vilket genast bortskaffas av vakuumpumparna.
Vätet verkar i en sådan legering av krom och väte såsom
en metall och lyder samma lagar som exempelvis guld
eller silver. Avgasningen kan vara färdig på 10—15
minuter. Ett värdefullt sakförhållande är, att vätet
avlägsnas ej blott ur kromöverdraget, utan även ur
metallunderlaget, koppar, mässing, järn, stål, vilket väte
ofta härdar metallen så att skarpkantiga eggar brista
efter förkromningen. Kirurgiska instrument etc. återfå
härvid den hårdhet de hade före förkromningen.
Uppfinningen innehaves av Langbein-Pfanhauser-Werke
A.-G., Leipzig-Wien.
H. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
