- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
286

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

Teknikens varningar.

Ur senaste rapporter från yrkesinspeldörerna ang. svårare
olycksfall i arbete.)

Under ribbtransport vid en ångsåg ihjälklämdes en
ribbvagnsskjutare av en lastad ribbvagn, som
rutschade tillbaka från det 5 m höga krönet av en 20 m lång,
lutande rälshana.

Den lastade ribbvagnen föres å en tvärbana över
till den lutande rälsbanan, »spelas» upp för denna och
vidarebefordras å plan mark, tömmes därefter och
bromsas ned för rälsbanan vid återgången.

Mannen hade underlåtit att vid uppspelningen vid
rälsbanan fälla ner den å vagnen befintliga
säkerhets-spärren, och vagnen rutschade av obekant anledning
tillbaka å rälsbanan, vaxvid mannen ihjälklämdes
mellan vagnen och stoppbommen.

Ehuru olyckan således får tillskrivas den
förolyckades egen oförsiktighet, har yrkesinspektören anvisat
uppsättande av varningsanslag med lydelse: »Fäll
ned spärren å vagnen före uppspelning! Gå ej i
spelbanan!»; så även »Se upp för vagnen! Gå ej i
spelbanan!». Anordnande av särskild gångbana har
anbefallts vid sidan av spelbanan, som med räck skall vara
skild från denna. Medelst den med räcke försedda
gångbanan kan spelstyraren under betryggande
säkerhet gå upp på krönet av rälsbanan för att å plan mark
vidarebefordra, tömma och återföra vagnen.

Yrkesinspektören har också föreslagit en extra spärr
å banan uppe vid krönet, så att vagnen, även när dess
egen spärr är uppfälld, icke skall kunna gå ned för
banan, förrän bromisspaken vid sidan av rälsbanan
fattats.

I vedrenseriet i en sulfitfabrik sprang plötsligt
bark-skivan sönder i en automatisk barkmaskin, och en
av de lösslitna delarna kastades med våldsam kraft
mot en i närheten stående arbetare. Denne träffades i
huvudet och bröstet, erhöll svåra krossår därav, och
döden torde hava varit ögonblicklig. Hans arbetsplats var
ca 6 m från barkmaskinen. Ytterligare två liknande
bitar sletos loss från barkskivan, vardera utgörande ca
1/6 av skivan. Den ena av dessa kastades upp mot taket,
beläget ca 8 m över barkmaskinen, slog hål i detta och
kunde sedan ej återfinnas. Den andra slog ned i själva
barkmaskinen, som därav totalt förstördes.

Barkmaskinen var av amerikansk tillverkning, typ
Robert & Liberts. Den hade varit i drift alltsedan
fabrikens igångsättning för ca 15 år sedan. Barkskivan var
tillverkad i Bofors av martinstål.

På grund av förekomst av sand i barken slitas
barkskivorna mycket, och lär medellivslängden för dessa
vara 8—10 månader. Den söndersprungna barkskivan
var mycket sliten, och tjockleken hade från
ursprungliga ca 35 mm på sina ställen slitits ned till 22 mm.
Även i omkretsen var skivan betydligt sliten, så att
yttersektionen vid barkstålsöppningarna var betydligt
försvagad. Från skivans barkstålsöppningar förefunnos
sprickor gående ut mot periferien, och brottet, som
förorsakade skivans sönderspringande, hade uppstått i en
sålunda försvagad sektion. Att skivan var sprucken
hade upptäckts redan flera månader före olyckan.
Skivan blev då reparerad av en svetsningsfirma, som
medelst elektrisk svetsning pålade stora vårtor på
baksidan av de spruckna delarna. Även på ett flertal andra
ställen hade material insvetsats. Tre dagar före olycks-

fallet upptäcktes, att en av de gamla sprickorna åter
öppnat sig, varför fabrikens egen gassvetsare fick order
att svetsa igen densamma med acetylengassvetsning.
Sedan detta blivit gjort, togs skivan åter i användning
och hade varit i bruk två dagar, då den sprang sönder.

Barkskivan hade en diameter av 820 mm, en
hastighet av ca 1 400 varv per minut och var försedd med
6 barkstålsöppningar. Ursprungligen hade maskinen haft
4 barkstål, men efter några år hade den ändrats för 6
stål. Det för skivan avsedda varvtalet var 1 500 varv
per minut. Att något stål skulle lossnat och härigenom
förorsakat en så hård stöt, att skivan sprungit i bitar,
är ej att förmoda, då samtliga stål voro ordentligt
fast-dragna. Brottytorna företedde kristallinisk struktur,
tydande på utmattning hos materialet. Där brottet gått
genom en förutvarande sprickbildning i skivan, funnos
mörka partier, tydande på att sprickan varit öppen även
efter reparationen. Anledningen till olyckan synes
sålunda vara utmattning i godset, samt att svetsningarna
ofördelaktigt påverkat materialet.

För att förhindra dylika olycksfall föreskrev
yrkesinspektören, att samtliga barkskivor skola undersökas
och att de skivor, vilka befinnas spruckna, omedelbart
skola kasseras. Efterbarkarnas arbetsplatser flyttas
därjämte åt sidan, så att de ej komma att ligga i
barkskivornas plan. En kraftig skyddsvägg av plank med
plåtbeklädnad uppsättes vid kubb-bordets bortre sida.

Under snickeriarbete i en kraftstation stod en
snickare P på ett järnstativ till en instrumenttavla. Då
ban reste sig upp, kom han i farlig närhet av en
hög-spänningsledning i taket och dödades.

P skulle uppföra en målarställning bakom
instru-menttavlan. Instrumenttavlans delar voro spänningslösa
vid tillfället, men i taket, å ca 11/2 m höjd över stativet,
fanns en utgående ledning för 33 kV, som var
spänningsförande. P hade blivit uppmärksamgjord på
ledningen och blivit varnad för att beröra den. Vid ett
tillfälle, då arbetskamraterna voro sysselsatta
utomhus och P därför var ensam, sfteg han, sannolikt
glömsk av ledningens närhet, upp på stativet för att
lyfta upp plankan till den blivande ställningen. Under
arbetet kom han med huvudet, å vilket han bar en
mössa, i närheten av en fas i den spänningsförande
ledningen, varvid överslag inträffade. Stationens siren
började då ljuda, och strömmen slogs ifrån av personalen.
P befanns då stående på stativet lutad mot väggen och
sjönk därefter ned på stativet. Sedan han nedtagits,
igångsattes omedelbart försök med konstgjord andning,
som pågingo en timme under läkares ledning, men utan
resultat. I mösisan funnos tvenne hål, utvisande var
strömmen gått in. Sannolikt hade den gått ut genom
P: s fötter till stativet, som var jordat.

Specialinspektören för elektriska anläggningar
framhåller, att murare, målare, rörläggare och andra
yrkesmän med tillfällig sysselsättning i högspänningsrum
ofta skadas, därför att de icke kunna sätta äig in i
den elektriska faran, som icke synes eller höres, och att
dylika yrkesmän lätt missförstå, misstro eller glömma
given instruktion. Dylika arbeten kräva därför alldeles
särskilda försiktighetsmått. Kan rummet icke i sin
helhet göras spänningslöst, måste de spänningsförande
delarna inklädas på sådant sätt, att de icke kunna
oavsiktligt beröras. Om i särskilda fall ett sådant skydd icke
kan åstadkommas, kan man för en kortare arbetstid
nöja sig med att låta en pålitlig och elektriskt
sakkunnig person vara närvarande och i detalj övervaka
arbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free