Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Arbetsledningen har vid föreliggande olycksfall
tydligen icke haft tillräcklig uppfattning om de
säkerhetsåtgärder, som bort vidtagas. Det inträffade har
föranlett rättegång.
Då en motorskötare vid tillsyn av en tröskmotorvagn
öppnade dörrarna till högspänningsrummet — han hade
dessförinnan ej frånslagit stolpkontakten -— råkade han
beröra spänningsförande del och dödades.
Varningsanslag saknades helt och hållet. Vagnen var för 1 500 V
med motor för denna spänning. Säkringar funnos i
högspänningsrummet och voro av propptyp (Diazed, 750
V), monterade på stödisolatorer. Flertalet av
isolatorerna hade gått sönder i toppen, så att säkringarna
endast uppburos av ledarna, som voro blanka. Till följd
av vagnens skakning brukade propparna gänga upp
sig, varför de ofta måste tillskruvas.
Under tröskningsarbetet minskade motorn varvtalet,
varför motorskötaren slog ifrån motorströmbrytaren i
vagnens manöverrum. Möjligen trodde han, att
högspänningsrummet därvid blev spänningslöst, eller
glömde han bort att göra vagnen spänningslös genom
frånslagning av stolpkontakten. Vid tilldragning av en
propp mecl höger hand kom undersidan av handen i
beröring med den spänningsförande ledaren till säkringen.
Mannen blev bränd och ryckte till sig handen, men
råkade därvid sticka in den vänstra handen mellan
ned-ledarna till spänningstransformatorerna och fastnade.
Bröstet berörde därvid vagnens jordade plåtbeklädnad.
En person, som iakttog olyckan, slog ifrån
stolpkontakten. Motorskötaren var då redan svårt bränd, och hans
kläder hade fattat eld. Hans vänstra hand måste slitas
lass från ledningarna. Elden släcktes.
Upplivningsför-sök företogos ej. Efter några ryckningar i kroppen
inträffade döden.
Motorskötaren var till yrket trädgårdsmästare och
hade endast en kort tid sysslat med motorvagnens
skötsel.
Olycksfallets orsaker torde närmast vara att söka i
den skadades okunnighet, installationens bristfällighet
och frånvaron av varningsanslag. Enligt gällande
föreskrift skulle utanpå dörren till högspänningsrummet
finnas ett varniingsanslag, t. ex. av följande innehåll:
»Livsfarlig spänning. Dörrarna få ej öppnas, då
stolpkontakten är tillslagen». Ett dylikt anslag skulle hava
upplyst den förolyckade om, att högspänningsrummet
kunde vara farligt, fastän motorn frånslagits, eventuellt
påmint honom om, att stolpkontakten borde fr anslås.
Ansvaret för olyckan måste till väsentlig del läggas
på motorvagnens leverantör.
Sulfatmassan i ett pappersbruk transporteras från
kollergångarna medelst skopelevator upp till taket i
översta våningen av pappersbruket, där den går över
på ett transportband. Detta är uppsatt strax under
taket och löper i lokalens längdriktning. Från
transport-bandet skrapas massan av och ramlar ned på golvet.
I detta finnas 10 stycken nedmatningstrattar till i
våningen under stående holländare.
Nedmatningstrattarna ligga i två rader i lokalens
längdriktning, den ena raden ungefär mitt i densamma
och clen andra intill en skiljevägg, som avdelar lokalen
längs efter.
Även om massahögen i lokalen är så stor, att den helt
eller delvis täcker trattarna, ramlar massan icke med
säkerhet ned genom trattöppningarna. Den hänger ibland
upp sig, så att det blir nödvändigt att medelst spak
sätta clen i rörelse. Detta var den vid olycksfallet
omkomne arbetarens uppgift vid olyckstillfället.
Arbetaren anträffades kvävd i en av trattarna. Dessa
hava ett djup av nära 3 m. Trattarna äro fyrkantiga och
belägna med sin överkant ca 0,5 m över golvet. Deras
mått i överkant är ca 2 x 2 m. Vid ifrågavarande
tillfälle var massahögen så stor, att den gick ut över
trattarna utefter skiljeväggen. För att komma till en av de
mellersta trattarna i raden var det därför nödvändigt
att praktisera sig över en av de yttre trattarna;
trattarna gingo nämligen helt fram till skiljeväggen.
Sannolikt är, att arbetaren under ett sådant försök stigit på
massan i den tratt, han skulle passera, i tro att tratten
var full och att massan därför skulle bära honom. Till
följd av att massan hängt upp sig i trattöppningen —
tappning skedde underifrån -— gav massan efter, då
arbetaren steg på densamma, och han störtade ned i
tratten. Från högen rasade då ytterligare massa ned i
tratten över honom och kvävde honom. När han
påträffades, var han död, sannolikt sedan ett par timmar.
Till förebyggande av dylika olycksfall har
yrkesinspektören överenskommit med arbetsledningen om, att
samtliga trattar skola förses mecl glest galler och att
utefter skiljeväggen skall uppsättas en landgång med
räcke, som kan begagnas för att komma över till de
mel-l&nligganle trattarna i raden utefter skiljeväggen. Från
landgången skall även nedmatningen i trattarna i denna
rad kunna skötas.
För exakta studier av en bils prestationsförmåga
under olika belastning och vid olika hastigheter ha
ingenjörerna vid Studebakers laboratorium konstruerat
en maskin, på vilken man kan köra bilen i
»konstgjorda» backar, på dåliga vägar och med hastigheter
upp till 195 km/t. Maskinen är så att säga en
automo-biltrampkvarn, ty vagnens fyra hjul vila på rullar,
omtalar Sv. Motortidning.
Litteratur.
Industriella frågor vid 1927 års riksdag.
Julinumret av »Meddelanden från Sveriges
Industriförbund» innehåller bl. a. en översiktlig redogörelse för de
frågor, som behandlats vid årets riksdag och som mer
eller mindre direkt beröra landets industri. Bland dessa
frågor märkas lag om utlännings rätt att här i riket
vistas, ändringar i allmänna arrendelagen och
Norr-landslagen, ändring av tullen å automobiler och
auto-mobildelar, beslut om utredning om tullsystemets
verkningar, diverse statsanslag, ändringar i fråga om vissa
statslånefonder, inrättandet av professurer i
cellulosateknik vid K. tekniska högskolan och i kemisk
teknologi vid Chalmers tekniska institut, m. m.
Rationell industriledning. Det uppmärksammade
föredrag om »Erfarenheter vid tillämpning av
principer för rationell industriledning», som viel
Industriförbundets senaste årsmöte hölls av direktör G. E.
Egrell, har nu utkommit i tryck och ingår i Julihäftet
av »Meddelanden från Sveriges Industriförbund».
Aktuella frågor rörande ungdomens
yrkesutbildning. Av undervisningsrådet Nils Fredriksson. En
intressant liten skrift, särtryck ur den njdigen utkomna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
