- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
289

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska üppfinnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift ßr
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. nu,
innehållande av svenska patenlverket
utfärdade patent m. m.

Nr 37_ STOCKHOLM DEN 14 SEPTEMBER 1927

Innehåll. Ind. Norden: K. T. H. 1827—1927. — Ett franskt elektrobuss-linjenät. Av Ek. — Ett och annat från »Mässornas mässa».
Resebrev av Stig Hirde. — Hoplimning av fanérstycken enl. Orzechowski. — Hur metern kom till. Av Chr S. — Pays’ metallsåg. Ref.
av Riz. — Teknikens varningar. — Föreläsningar i atomlära. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar.
— _ Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager ’sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.

1827 — AT. T. H. — 1927

Sammanfallande med en hundraårig epok i människosläktets tillvaro, utmärkt av
näringslivets höjning i alla länder genom teknikens framsteg från äldre tiders
långsamt vunna positioner till nuvarande ståndpunkt, — en utveckling av utomordentlig
snabbhet, utan motsvarighet i kulturhistorien, ■— är den första hundraårsperioden av
verksamheten inom Sveriges främsta polytekniskt-vetenskapliga läro- och
övnings-anstalt, numera benämnd Kungl. Tekniska Högskolan.

Den förnämliga uppskattning av svensk teknik och ingenjörskonst, som överallt
inom civilisationen och vid oräkneliga tillfällen kommit till uttryck, är alltså i högst
betydande mån en hyllning åt Kungl. Tekniska Högskolan, varifrån så många
ingenjörer oeli arkitekter utgått, vilka blivit märkesmän för nationell svensk odling
och i många fall internationella storheter och prydnader för sina respektive fack.

Då nu förestå de högtidligheter med anledning av Kungl. Tekniska Högskolans
100-årsjubileum, varunder hyllningar komma att från många håll, utländska
såväl som inhemska, bringas Högskolan, tillåter sig jämväl Industritidningen Norden
jämte Svensk Tidskrift för Industriellt Iiättsskydd att härmedelst frambära sina
vördsammaste välgångsönskningar.

Ett f ranskt elektrobuss-linjenät.

I ill* 14 äv Industritidniiigen Norden för år 1925
lämnades en kort redogörelse för några elektrobusslinjer
med luftledning, vilka utförts i England, där systemet
vunnit en ganska stor utbredning. Sedan någon tid har
systemet nu även tillämpats i Frankrike, där på ett
antal linjer nu användas elektrobussar, vilka erhålla
ström genom luftledning. Enligt Le Génie Civil är
sålunda nu staden Nimes förenad med flera andra orter
i departementet G-ard medelst två linjer, som drivas
av stadens spå.rvägsbolag.

Den ena av dessa linjer leder från Nimes över
Mar-guerittes, Bezonce, Saint Bormet och Lafoux till Pont
du Gard och är 22,2 km lång, och den andra om 33,75
km över Manduel, Redessan, Jonquières, Comps,
Mont-frin och Lafoux, där den sammanträffar med den första
linjen, ävenledes till Pont du Gard. Nätet matas från
fyra understationer med likström av 550 till 600 volts
spänning. Den första ligger vid utgångspunkten i
Nimes och levererar ström såväl till stadens spårvagnar
som till bussarna. Två andra i Lafoux och Comps
skola utrustas med två grupper motorgeneratorer, av
vilka för närvarande en grupp är uppställd. De matas
med trefasström av 11 000—13 500 volts spänning. En
omformare nedbringar spänningen till 500 voit genom
en asynkronmotor på 150 hkr, vilken omedelbart
driver en generator på 100 kilowatt med en
normalspänning på 550—600 voit, som kan höjas till 750 voit för
laddning av ett ackumulatorbatteri på den fjärde
unders tatiosnen.

Den fjärde understationen, söm är anordnad i nätets
tyngdpunkt, är förbunden med den första linjen vid
Bezonce och med den andra vid Redessan medelst en
matarkabel av aluminium av 110 kvmm area, vilken
kabel är anbragt på trämaster med betongsocklar. Den
innehåller ett ackumulatorbatteri, system Tudor,
bestående av 270 dubbelelement för 750 ampèretimmar
vid 5 timmars urladdning. Urladdningsspänningen är
550 voit. Vid strömavbrott kan ackumulatorbatteriet
driva elektrobussarna under 48 timmar, om ock med
minskad hastighet.

Luftledningen består av två koppartrådar om
vardera 85 kvmm på ett avstånd från varandra av 350
mm. Den är upphängd på konsoler av stålrör, fästa
vid trämaster med betongsocklar, vilka stå på ett
avstånd av 30 meter från varandra. Vid korsningen
mellan spårvägslinje och busslinje är ledningen avbruten
för elektrobussarna. Vid var 5: te km äro åskledare
anordnade och den negativa ledningen jordad.

A7^agnparken omfattar 10 elektrobussar, var och en
med en avdelning med 27 sittplatser för passagerare
och en avdelning för bagage, samt 15 lastsläpvagnar
för 4 ton nyttig last, de senare utrustade med en
elektromotor, så att tågen kunna sammanställas för
sär-drift av varje vagn. Vagnsramen har 2 motorer på
20 hkr vid 525 voit. Längdbalkarna bestå av C-järn,
160 x 60 mm, som äro förstyvade medelst tvärbalkar.
Huvudmåtten äro: hjulavstånd 4,4 m, totallängd 7,76 m,
bredd 2,2 m, golvhöjd 0,98 m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free