Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Schematisk framställning av Rodhes nya gasanalysapparat.
Vid vippkärlets g i figuren visade läge strömmar
under tryckperioden den i första mätkärlet d förut
insugna gasblandningen genom röret /, vippkärlet p och
röret i in i ugnen l, varest i gasblandningen befintligt
kolväte och koloxid syrsättas till kolsyra, vars volym
är identiskt densamma som den sammanlagda
volymen, av dessa två gasbeståndsdelar. Vätet syrsättes till
vatten och orsakar härigenom motsvarande
volymminskning som registreras. Kolsyran passerar
oförändrad ugnen. Gasblandningen fortsätter därefter till
absorptionskärlet k, varvid all kolsyra absorberas.
Mätklockan försättes på vanligt sätt i rörelse och den
å, diagrammet dragna linjen kommer att utvisa clen
totala halten i gasblandningen av kolsyra, koloxid,
kolväte och väte.
Apparaten återgår nu i sitt utgångsläge och
samtidigt omkastas vippkärlet, så att röret i avspärras,
under det rören f och h bringas i kommunikation med
varandra. Under nästa tryckslag av pumpen kommer
gasblandningen att passera från första mätkärlet d
genom röret /, vippkärlet och röret h direkt till
absorp-tionsbehållaren. Ugnen är således i detta fall
förbi-kopplad. Enär koloxiden, kolvätet och vätet icke
absorberas till absorptionsbehållaren och således icke
influera å analysresultatet, kommer vid denna analys
endast kolsyrehalten att bestämmas och å diagrammet
kommer en linje att dragas, som endast representerar
kolsyrehalten.
På detta sätt komma å diagrammet ett antal linjer
att ligga bredvid varandra, av vilka linjer varannan
angiver totala halten kolsyra, koloxid, kolväte och
väte, varannan däremot endast kolsyrehalten.
Såsom synes ingår i varje analys kolsyrehalten,
vilket — framhåller uppfinnaren — just är det
karakteristiska för uppfinningen.
Bis.
Bergmästare Swabs resa i Härjedalen 1796.
(Meddelat av Pehr Johnsson.’)
Fisket är i flera av fjällvattnen ganska lönande.
Uti Helagssjöarna, som annars anses vara bland de
sämre, sade lappen Tomas Olsson sig kunna påräkna
Vi tunna i veckan efter 20 garn. Fisksorterna som
fås äro merendels blott rör och öring. Den förra fås
till 6 à 8 skålp., clen senare till V2. Jag såg en röda
i sjön, som med sin eldröda buk gjorde en god effekt
i vattnet, mot sjöbottnen, men nästan bättre på fatet.
Sedan jag åter inkrupit i kojan trakterades jag med
färsk fisk, som väl var saltad, ehuru ganska litet.
Lapparna bruka nu något salt i sin mat. De
ned-salta sitt fiskförråd för vintern och syra eller
rättare sagt, söta det ej längre. Själva renen uppbär
ogärna saltet, varigenom man kan göra honom ganska
spak. För en stor ren betalas i Rörås 6 rdr. Lappen
Anders Nilsson i Härjedalen har med sina söner 4 000
renar, och således en vacker egendom, då varje ren
kan överhuvud räknas till 4 rdr. För ett vackert
ren-kalvsskinn betalas 1 rdr samt för en god och vacker
lappmudd 12 à 18 rdr. På Rörås hava lapparna sin
förnämsta handel både med skinn och köttvaror.
Därifrån hämta de ock sina förnödenheter av vadmal, litet
grannlåt och garn till nät, samt brännvin, som dock
alltid uppsupes innan det hinner hem. Lappen har
härav ett stort outsläckligt begär, att han super så
länge han har en droppe kvar. Min medförda tobak
gjorde lappen utom sig av glädje, och min brännvins-
(Forts. fr. föreg, nr.)
flaska icke mindre. Vårt brännvinsglas var en
ordinarie träskopa och denna gick omkring bland alla,
varpå dock intet annat följde än en allmän glättighet.
Emellertid blevo de ganska språksamma och roade det
mig att höra 7 lappar talas vid på ett språk, som
för mitt öra ägde ett så narraktigt ljud. Men
brännvinsflaskan var dess käraste skatt så länge den räckte,
och det lärde jag, att den resande som far till
lapparna utan tobak och brännvin kommer att sakna
glada ansikten.
I sina små kojor hava lapparna ett stort
högmod och anser icke väl att man kallar dem annat
än fjällmän och tro sig för övrigt vara jordens äldsta
och ädlaste innebyggare. En träffade jag vid
Halmsjön med ombundet hår, vilket alla prästfars moraler
ej kunnat avhjälpa. De leva för sig själv och ingen
minnes att det hänt någon lappflicka gått vare sig
i lagligt eller olagligt umgänge med någon
nybyggare. Tomas Olssons dotter hade nu i två års tid haft
pigetjänst hos en bonde i Storsjö by, men längtade
från den stora världen åter tillbaka till fjällen. Dessa
lapparna göra aldrig korgar till bönderna, som annars
är lapparnas i Hälsingland enda födkrok. Dessa hava
alla renar, utgöras av 22 hushåll och omkring 110
personer. De hava sin egen kyrka vid Storsjö bondby,
varest brukspredikanten Orstadius predikar en gång om
sommaren och en om vintern, då lapparna komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
