Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
[ N D ü STRI T I D N I N GEN NORDEN
HG. /.
no. 2.
lämplig temperatur sker antingen genom partiell
förbränning av det uppåtstigande gasöverskottet genom
införande av en häremot svarande mängd
förbrännings-luft i schaktet, eller också genom elektrisk energi,
tillförd exempelvis genom elektriska motstånd, inlagda i
murverket längs inre omkretsen å lämplig höjd av
för-värmningszonen.
Temperaturregulatorerna för vattengasen och för
cirkulationsgasen utgöras av värmeabsorberande apparater,
såsom överhettare, ekonomizers, ångpannor eller dylikt,
varigenom överskottsvärmet i dessa gaser före deras
inledande i schaktet tillvaratages för generering och
överhettning av ånga, som kan tillgodogöras vid
vattengas-framställningen. Även det fysikaliska värmet i
järnsvampen kan tillgodogöras för samma ändamål t. ex.
genom inläggning av rörspiraler för vatten resp. ånga
i schaktets nedersta del.
Genom den i ugnsschaktets nedre del inkommande
vattengasen efterreduceras malmen, sedan den i
ugnsschaktets överliggande del förut underkastats
förreduktion i lämplig utsträckning. Vid denna efterreduktion
blir vattengasens halt av väte den i huvudsak
verksamma, under det att dess halt av koloxid blir verksam i
någon större utsträckning först vid förreduktionen högre
upp i schaktet. Detta förhållande beror dels därpå, att
vid genomförande av reduktionens sista fas (FeO till
Fe) vätets reducerande förmåga mångfaldigt överstiger
koloxidens, då det är fråga om en och samma
reduktionstemperatur, dels även därpå att vätets reducerande
förmåga starkt ökas vid stigande reaktionstemperatur,
under det att koloxidens reduktionsförmåga härvid
starkt avtager. Eftersom reduktionerna i båda fallen äro
starkt värmeavgivande och således förbundna med stark
temperaturstegring hos reagerande gaser och material,
så följer därav, att koloxiden i jämförelse med vätet
tager ringa aktiv del i efterreduktionen. I fråga om
reduktionens första fas (från malm till FeO) bliva däremot
vätet och koloxiden i det närmaste lika aktivt
verksamma.
Genom cirkulationsgasen, som inledes i ugnsschaktet
ovanför vattengaszonen, förreduceras malmen, t. ex.
järnmalm, från Fe203 till FeO och delvis till Fe. Vid
denna förreduktion är koloxiden den i huvudsak
verksamma beståndsdelen, ehuru gasens halt av väte även
verksamt bidrager till reduktionen särskilt i
cirkula-tionsgaszonens nedre del.
Mängden cirkulationsgas i förhållande till mängden
vattengas bestämmes av clen under reduktion varande
malmens beskaffenhet. Vid järnmalm erhålles i
allmänhet det bästa ekonomiska resultatet, om reduktionen av
FeO till Fe är till hälften genomförd i
cirkulationsgas-zonen.
I fig. 1 och 2 äro schematiskt visade tvenne
utförings-former av apparater för metodens utförande.
Fig. 1 betecknar en schaktugn, i vilken malmpelaren
genomströmmas nedifrån och upp av reducerande gas.
Delen A—C av schaktet bildar förreduktionszonen,
delen C—D efterreduktionszonen och delen D—E
avsval-ningszonen. Delen A—C är inkopplad i ett
gascirkula-tionssystem sålunda, att den cirkulerande gasen inledes
vid nivån C och uttages vid nivån A. Utanför
schaktugnen innehåller cirkulationsledningen först en
mullav-skiljare 2, därefter en fläkt 3, en gasförvärmare 4, en
karburator 5 och en temperaturregulator 6. Övre delen
A—B av cirkulationsgaszonen A—C bildar en
förvärm-ningszon, vari malmen förvärmes dels genom den
cirkulerande gasens fysikaliska värme, dels genom en
partiell förbränning av en del av cirkulationsgasen
därigenom, att en reglerad mängd förbränningsluft införes vid
nivån B, eller därigenom, att elektriskt värme tillföres
malmen genom motståndsledare, inlagda i schaktväggen
vid zonen A—B. Delen C—D bildar
efterreduktionszonen, i vilken vattengas inledes i en konstant ström vid
nivån D, vilken vattengas erhålles från en kontinuerligt
eller diskontinuerligt driven vattengasgenerator 7 och
före inledningen i schaktet passerar en
temperaturregu-lator 8 för avpassande av dess temperatur till det för
efterreduktionen lämpligaste värdet.
Utföringsformen enligt fig. 2 skiljer sig från
föregående utföringsform väsentligen blott därigenom, att
schaktets övre del är avsmalnad och att dess nedre och
större del innehåller en murkärna eller inre vägg
9, genom vilken såväl vattengasen som den cirkulerande
gasen inledas i malmpelaren.
Ris.
Tekniska museets lokalfråga.
K. byggnadsstyrelsen har yttrat sig över
framställningen om icke någon statens lokal kunde åtminstone
såsom ett provisorium upplåtas för inrymmande av
Tekniska museet.
Styrelsen har utrett saken och främst fäst sig vid
Livregementets dragoners kasernetablissement i
Stockholm på norra Djurgården, som väntas bli disponibelt
vid den nya härordningens genomförande. Den del av
detta område, som är belägen väster om vägen,
upptagande ridhus, excercishus mfl byggnader, sålunda icke
logementbyggnaderna, skulle med stor fördel kunna
anordnas för uppställande av det väsentliga av museets
omfattande samlingar. I den öppna terrängen ned mot
Djurgårdsbrunnsviken skulle kunna uppställas ett antal
äldre föremål såsom gruvspel m. m., enligt styrelsens
mening bildande ett tekniskt friluftsmuseum av
otvivelaktigt stort intresse, bl. a. såsom ett komplement till
Skansens kulturhistoriska samlingar.
Kasernkommittén, som hörts i saken, anser, att staten
bör ställa sig välvillig till detta förslag men finner
emellertid, att en upplåtelse måste bli av provisorisk art. Så
snart beslut fattas om försäljning av kasernområdet till
större eller mindre del, måste nämligen marken utan
större tidsutdräkt kunna ställas till en eventuell köpares
förfogande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
