Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
In Memoriam:
Charlie Smith.
Carl Gustaf Smith
* 1862 † 1927
Märkesmännen inom Sveriges stenindustri äro icke
många och ha aldrig varit det. Kanske väl ofta har
utländskt inflytande varit direkt eller indirekt verksamt
i avseende på företagens ekonomiska ledning — detta
dock beroende på utlandets behov av svenska berg- och
stenprodukter, en i och för sig förmånlig omständighet
för Sveriges nationalekonomi. Ännu fåtaligare äro
sten-hanteringens tekniska föregångsmän i vårt land, sådana
som oavlåtligt och målmedvetet verkat för brytningens
och bearbetningens förbättring. Detta gäller för övrigt
icke endast den svenska utan all stenteknik.
Uppfinningarna på detta område bilda en blygsamt liten flock
vid jämförelse med de massor, som andra industrier,
nationalekonomiskt likställda med stenindustrin, hava att
uppvisa.
Men ett sådant namn som Charlie Smith, välkänt inom
lackets finansiella och tekniska kretsar, vittnar om att
■stenhanteringens teknik haft en betydande målsman i
Sverige — ty alla visste att Charlie Smith trots den
engelska namnformen var svensk, därtill kärnsvensk.
Hans namn var på dopsedeln Carl Gustaf Smith —
han var son till den kände affärsmannen och politikern
Lars Olsson Smith, skåning till börden.
Charlie Smith gick i skola i Stockholm och Strängnäs,
varpå han fortsatte med teknologiska studier vid
Poly-teknikum i Zürich, där han 1882 avlade
ingenjörsexamen. Efter studieresor i Tyskland, Amerika mfl länder
slog han in på stenindustrins område, särskilt
intresserad av arbetsmetoderna inom detsamma. Han kom snart
till insikt om i huru hög grad dessa behövde förbättras
och började den uppfinnaregärning, varmed han ända
till sin levnads slut var sysselsatt. Han gjorde en rad
uppfinningar och tog ut flera patent — några dock ej
speciellt inom stentekniken. Sålunda märkas i
kronologisk ordning: en stenklyvningsmaskin, nya anordningar
vid densamma, bergborrmaskin, maskin för spikning av
järnvägsräls, styrning av verktyget vid stenarbeten,
räls-läggningsvagn, anordning för transport och
utläggning-av syllarna vid byggandet av järn- och spårvägar,
anordningar å spiktrallor, anordning vid
stenklyvningsmaski-ner, sönderdelning av stenblock till gatsten,
stenklyvningsmaskin av skafthammartyp. Dessa sistnämnda
uppfinningar och patent avse den s. k. Cegeshammaren, på
vars fullkomnande och utförande i marknaden, den
utländska såväl som den svenska, dess upphovsman under
de sista åren nedlade sin rika erfarenhet och mycken
energi. (Cegeshammaren beskrevs i Ind. Norden, nr 12,
1923.) Charlie Smith var expert på det synnerligen
nyckfulla och svårhanterliga material som blocket ur
berget är, och undertecknad har flera gånger med respekt
och det nöje, man erfar av ett ciceronskap bland nya
tekniska rön, lyssnat till Charlie Smiths små
föreläsningar under samtalets lätta form.
Den affärsmässiga sidan av stenhanteringen var
föremål för Smiths intresse under 1890-talet och 1900-talets
första decennium. Vid hemkomsten från de utländska
studieresorna startade han nämligen de bekanta
Karlshälls stenhuggerier i Karlshamn, vilken industri raskt
utvecklades till stor betydenhet. År 1908 lämnade Smith
detta företag och flyttade till Stockholm.
Charlie Smith var sedan flera år tillbaka en
intresserad medlem av Svenska uppfinnareföreningen och intill
de allra senaste åren saknades han sällan viel
sammanträdena. Såväl inom denna krets som eljest bland sina
talrika vänner var han såsom gentleman högt värderad
och varmt avhållen — för sin rika begåvning och
erfarenhet, för sin försynthet i uppträdandet och för den
hjärtats godhet som präglade hans väsen.
Chr. S.
Uppfinnareföreningens
hyllningsadress till K. tekniska
högskolan.
Vid K. tekniska högskolans jubileumshögtidlighet i
Konserthuset, Stockholm, den 19 september upplästes
och överlämnades bl. a. följande hyllningsadress.
Till
Kungliga Tekniska Högskolan.
Svenska Uppfinnareföreningen, bland vars fem
stiftare för 41 år sedan räknades fyra från Teknologiska
Institutet utgångna ingenjörer, Gustaf de Laval, S. A.
Andree, Otto Fahnehjelm och E. A. Wiman, vill
härmed, i tacksam uppskattning av det nära samband som
rått och alltjämt råder mellan den högre svenska
tekniska utbildningen och svensk uppfinnareverksamhet,
framföra sina hjärtligaste lyckönskningar till Kungliga
Tekniska Högskolan vid dess hundraårsjubileum.
Stockholm den 19 september 1927.
Svenska Uppfinn ar ef ö r enin g e n.
C. A. Hult
Joh. Härden Axel Hasselrot Carl Möller
Chr. Sylwan E. Öman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
