Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
ytan; profilen får icke röras, om man önskar riktig
gängform. För att slipningen skall bliva riktig, bör den
alltid utföras efter slipmall.
Dessa gängstål tillika med tillbehör föras i
marknaden av Aktiebolaget Formator. Stockholm.
K. Nn.
XXVIII. Skifferhällar som stenbeläggning.
Man finner det allt lämpligare att använda
stenbe-läggningar i trädgårdar, på terrasser el. dyl., men
härtill få ej alltför små stenar tagas, vilka ej ligga stilla
utan förskjuta sig vid tjällossningarna. Stora hällar
kunna framställas av flera stenmaterial, men bli
otympligt tunga, då av tekniska skäl tjockleken måste bli
för stor.
Däremot kan man använda skifferhällar av tjocklek
endast omkr. 4 cm och med längder av omkring 1 m.
En kvadratmeter väger ca. 100 kg. Fraktkostnaden för
ifrågavarande beläggningar blir således för detta
material jämförelsevis liten.
Det vackra intrycket av skifferhällar kan förhöjas
genom att fogarna, göras centimeterbreda, fyllas med
matjord och isås gräsfrön, vilka spira upp och ge vackra
gröna ränder i skifferytan. Genom att variera hällarnas
storlek erhålles olika linjespel i gräsränderna. Där
sådana ränder ej äro lämpliga, läggas de tuktade hällarna
kant i kant, och i de fall, där vatten ej får genom-
Skilferhällar frumför elt hus vid Strandvägen, Stockholm.
släppas, t. o. m. sågas fogarna. Hällarna kunna också
tuktas till önskade former, så att de passa för runda
trappor eller bågformiga gångar.
Skifferhällar användas även till beklädnad av
betongmurar, vilka därigenom få ett levande och vackert
utseende.
Det är Aktiebolaget Grythytte skifferverk,
Grythyt-tehed, som tillverkar och levererar ifrågavarande
sten-beläggningsmaterial.
M.
Nyhetsgranskningen av patentansökningar.
Om nya åtgärder betingade av granskningsmaterialets tillväxt.
Det har ofta framhållits att den jämna och
betydande tillväxt av materialet för nyhetsgranskning av
patentansökningar, som utgöres av samtliga
patentbeskrivningar från länder, vilka publicera sina patent, så
småningom kommer att resultera i att detta material
till sitt omfång blir överväldigande och ohanterligt. Då
allt flera länder efter kriget gått in för en fullständig
publicering i stället för register med förkortade
redogörelser och undan för undan anhålla om utbyte av
publikationer med andra stater kan en aktualisering
sägas ha ägt rum. Visserligen utgör allt detta tryck
icke i direkt mening nyhetsgranskningsmaterial, då det
mera sällan händer att patentbeskrivningar på andra
språk än de nordiska jämte tyska (Schweiz, Tyskland
och Österrike), engelska (Amerika, England, Canada,
Australien och New Zeeland) och franska användas
härför i Sverige, och i de större länderna torde
granskningen vara ännu mera begränsad, då språket lägger
ännu större hinder i vägen för granskningen av smärre
staters publikationer, men ordnandet och bevarandet av
det stora materialet drager likväl allt större arbete och
kostnad.
Man har härvid två vägar att tillgripa för
granskningen av detta material. Den ena utgöres av en
begränsning av det material som användes för
granskning endera till omfång, så att endast en viss kategori
av patentskrifter, exempelvis hemlandets eller
språkområdets och något av de övriga språkens
publikationer användas som nyhetsmaterial, eller till tiden, så att
det bestämmes att patent av visst äldre datum ej
granskas och sålunda ej utgöra nyhetshinder. En sådan
partiell granskning praktiseras i realiteten flerstädes,
den sista metoden i England.
Om man däremot går in för en »fullständig»
nyhetsgranskning — fullständig exempelvis i den
utsträckning som förekommer i Sverige, så måste den andra
metoden komma till användning, nämligen en alltjämt
pågående uppdelning av granskningsmaterialet alltefter
som detta växer. De båda metoderna användas faktiskt
flerstädes samtidigt och kunna ju sägas komplettera
varandra. Sålunda pågår i Amerika sedan 20 år
tillbaka en storrevision av klassificeringen av materialet
och under denna tid har en och samma klass upprepade
gånger varit föremål för nyuppdelning. Material
flyttas ideligen från klass till annan, grupper sammanslås
och nyindelas och ungefär varannan månad meddelas
dessa åtgärder på lösa blad avsedda att införas i en på
sätt och vis periodisk publikation benämnd
Classific.a-tion Bulletin. I England har Abridgement under de
sista 10 åren upprepade gånger varit föremål för
ny-indelningar, så att äldre Abridgement Classes erhållit
ända upp till 6 underavdelningar.
Även den tyska publikationen »Verzeiehnis der
deut-schen Patentklassen und ihre Einteilung in
Unterklas-sen und Gruppen» har i en följd upplagor med få års
mellanrum givit ett alltjämt växande antal grupper,
så att det i 1926 års upplaga stegrats med nära 25 %
till 9 739 sedan föregående upplaga.1 Till denna
utgavs sedermera ett uppslagsregister, då föregående
upplaga härav (endast två år gammal) genom
nyindelnin-gen blivit föråldrad och av minskat värde.
1 Jfr I. N. nr 8, 1926, s. 61 ff. (Slut å sid. 34?.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
