Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
framtida nyindelning utan alltför stort arbete med
om-tryckning. Klasser som ej berörts behöva således ej
omtryckas, osv. I betraktande av den ryckvisa
utvecklingen av materialet vid vissa tidpunkter såsom
exempelvis för radio efter 1910, flygmaskinen efter kriget,
velocipeden på 1890-talet etc måste denna åtgärd
betecknas som synnerligen välbetänkt.
Huru länge den pågående nyinclelningen av
materialet ändock skall kunna uppskjuta uppgivandet av den
»fullständiga» granskningen är svårt att bedöma och
får väl tills vidare ställas på framtiden. Att
svårigheterna redan nu äro stora och i vissa fall forcera till
»approximation» kan ej förnekas, liksom ej heller att
en alltjämt pågående finindelning har sina olägenheter
i form av splittring av närbesläktat material på skilda
grupper och därav i vissa fall orsakad minskad
effektivitet av nyhetsgranskningen.
D. G. Sjörjuist.
Teknikens varningar.
(Ur yrkesinspektörernas rapporter ang. svårare
olycksfall i arbete.)
Genom opåräknad explosion av dynamitladdning i en
gruva dödades en gruvarbetare. Denna var ensam
ort-drivare i ett schakt på omkring 50 m avvägning.
Mannen hade vid olyckstillfället färdigborrat 5 högre upp
i ortgaveln belägna borrhål och påbörjat borrningen av
ett dylikt på omkring 4 dm höjd över ortsulan, då
borren efter några dm: s borrning träffade bottnen av en
där kvarvarande, sannolikt av grus oeh siam dold
borrpipa, vari en ej exploderad dynamitladdning från
föregående skjutning förefanns. Dynamitladdningen
exploderade, med påföljd att ortdrivaren så svårt
skadades i högra delen av huvudet och bröstet, att han
strax därefter avled.
Gruvfogden å platsen har lämnat följande antagliga
förklaringsgrund till olyckan. Ortdrivaren hade dagen
förut borrat minst 12 spränghål i orten. Samtliga dessa
spränghål laddades och sprängdes av ortdrivaren själv
vid arbetsskiftets slut samma dag. Därvid synes
antagligt, att en dynamitladdning exploderat före en annan
närliggande och bortslitit framförliggande berg. Denna
senare laddning torde härigenom icke hunnit explodera,
enär laddningen avslitits, och den innanför i borrhålet
befintliga delen därav hade blivit kvarsittande. Av sten
och siam torde borrhålet sedan blivit fullständigt dolt,
så att ortdrivaren vid arbetets upptagande följande dag
— dagen för olyckshändelsen — icke kunnat upptäcka
hålet vid rengöringen av bergväggen. Ortdrivarna
ombestyra själva skjutningen i den ort, där de arbeta med
maskinborrningen, och de kunna därför själva bäst
kontrollera, hur skjutningen utfallit, innan borrning
av nya spränghål företages.
Gruvingenjören framhöll vid besiktningen vikten av,
att, innan borrning företages, bergytan noga bör
rengöras från lössprängt berg, grus och siam m. m. Ävenså
tillställdes arbetsledningen för anslående och utdelning
till arbetarna K. socialstyrelsens minnesblad och
anvisningar till förekommande av olycksfall vid
sprängningsarbeten.
I sodaugnen vid en sulfatfabrik användes en ny sorts
glaubersalt, som visat sig särskilt svårsmält, vadan
fasta sodakakor hade benägenhet att bilda sig i
formor-nas mynning.
Detta var vid olyckstillfället fallet med en forma,
som sedan även visat sig vara otät, så att vatten
inträngt i densamma.
Då sodabrännaren fann, att forman var täppt, stötte
han hål i sodakakan med ett spett för att framsläppa
luften. Det i forman befintliga vattnet pressades därvid
direkt ned i den smälta sodan, varav en kraftig
explosion blev följden. Sodabrännaren jämte clen durkplåt
å övre ugnsvalvet, varå han stod, kastades mot rummets
andra vägg. Mannen erhöll ett lårbensbrott jämte en
del brännskador och skrubbsår.
En annan arbetare, som i explosionsögonblicket just
passerade förbi ugnen, träffades i ena axeln, troligen
av durkplåten eller möjligen av någon av de
kringflygande tegelstenarna, och erhöll därav ett
nyckelbensbrott.
Yrkesinspektören har påbjudit, att alla formor var
fjortonde dag skola utbytas för inspektion.
N jämte tre andra arbetare voro vid olyckstillfället
sysselsatta med lastning av sulfitmassabalar från
massaskjulet vid en sulfitfabrik till en invid kajen liggande
pråm.
I skjulet förvarades balarna i travar, s. k. »skot»,
med 10 balar i höjd. Då N höll på att resa en bal,
rasade tre skot. En av balarna träffade N i huvudet, så
att detta krossades, och döden omedelbart följde.
Anledningen till olyckan torde vara, att golvet i
massaskjulet sviktat för de stora tyngder, som dessa
staplar av trämassabalar utgjorde.
Med anledning av olycksfallet har yrkesinspektören
inom distriktet tillställt samtliga arbetsgivare inom
distriktets cellulosafabriker en skrivelse med innehåll, att
bärigheten av golven i massamagasinen skola
undersökas till erhållande av betryggande stabilitet i dessa,
att massamagasinens golv noggrant underhållas och att
vid balarnas uppläggning det noga tillses, att
erforderliga förband göras mellan skoten.
Stort industrimöte i Berlin.
Föredrag och utställning av materialprovningar.
En »Werkstofftagung» äger rum i Berlin den 22
oktober—13 november i år. Anordnare äro de stora tyska
tekniskt vetenskapliga föreningarna under medverkan
av ett antal tyska industriförbund och staden
Berlin. Programmet upptager omkring 200 föredrag av
såväl vetenskapsmän som män i praktiken. Den 31
oktober är anslagen för utländska föredragshållare.
Samtidigt med dessa föredrag, som hållas i
Tekniska högskolan i Charlottenburg i främsta rummet
för ingenjörer, är i nya utställningshallen vid
Kaiser-damm anordnad en materialutställning av mera
allmänt intresse, omfattande de tre materialgrupperna
stål och järn, metaller samt isoleringsmaterial. Denna
utställning är avsedd att ur strängt vetenskaplig
synpunkt giva en överblick över de senaste
provningsförfarandena, de särskilda materialiernas egenskaper,
deras användningsområde och bearbetningsmöjligheter.
Var och en kan här få en inblick i ett modernt
inrättat industriverks laboratorier och provningssätt. Över
200 arbetande materialprovningsmaskiner komma att
giva de besökande inblick i den även för mången i
tekniken sysselsatte ännu okända moderna
materialprovningen och -kontrollen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
