Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
anordningen, som i vardera figuren är framställd i
sektion och plan.
Vid anordningen enligt fig. 1 äro tre objektiv 1, 2, 3
anbragta i objektivplattan 4 till en kamera, som genom
väggar 5 är delad i tre delar. Framför det mittersta
objektivet 2 äro de båda i 45 ° vinklar mot optiska axeln
och sinsemellan åt motsatta håll förställda, kamartat
utbildade speglarna 6, 7 anordnade.
Speglarnas utförande kan vara olika. Speglarna
enligt fig. 3 och 4 bestå var och en av ett antal parallella
strimlor. Dylika speglar kunna antingen framställas
så, att materialet skäres upp från en sidokant, vilket
låter sig göra vid metallspeglar, eller ock infattas de
olika spegelstrimlorna vid ena sidan med en rak
skoning, så att de komma att ligga noggrannt i samma
plan. Vid anordningen enligt fig. 3 äro de speglande
strimlorna 6 resp. 7 smalare än luckorna, så att i plan
sett smala luckor 8 lämnas fria, genom vilka ljuset
direkt kan infalla i objektivet 2. Speglarna äro
vrid-bara kring axlar 9 och kunna sålunda fällas
tillsammans i ett och samma plan. Vid anordningen enligt
fig. 4 äro speglarna 6 och 7, vilka var och en äro
sammansatta av ett antal strimlor, längs mitten
sinsemellan åtskilda av en springa 8. Spegelstrimlorna äro här
lika breda som mellanrummen. Ljuset infaller genom
springan i objektivet 2. Speglarna uppbäras av
sax-formigt anordnade länkstångssystem 10, 11, 12 på
sådant sätt att de kunna fällas ihop i ett plan. De
öppnas genom fjädrar och lägga sig därvid mot anslag,
som fixera deras riktiga lägen.
Det av spegelstrimlorna åt båda sidor reflekterade
ljuset bringas genom de i 45° i förhållande till
ljusstrålarna inställda speglarna 13 och /! att infalla i
sidoobjektiven 1 resp. 3, så att tre delbilder uppkomma
på bildplattan 15, varigenom möjliggöres att enligt
kända metoder förmedelst olika selektionsfiltra
framställa tre olika färgbilder. Ljusstrålarnas väg till de
båda. sidobilderna är större än ljusvägen till
mittelbil-den och skiljer sig från sistnämnda väg med
objektiv-avståndet. Till följd därav kan mittelbilden ej bliva
lika stor som sidobilderna och blir ej heller lika skarp
som sidobilderna, ifall dessa äro riktigt inställda.
Detta förhållande gör sig särskilt märkbart vid
upptagningar på nära håll.
För att eliminera detta fel är bakom mittelobjektivet
2 inbyggt ett optiskt samlingssystem 20, som är
förskjutbart i optiska axelns riktning uti en tub 21.
Genom detta samlingssystem flyttas bilden från
objektivet 2 närmare detta och minskas i motsvarande grad,
så att den synes på samma avstånd som sidobilderna
i samma storlek och med samma skärpa som dessa.
För att denna verkan skall erhållas vid olika
upptagningsavstånd, måste systemet alltid inställas på
motsvarande avstånd från objektivet. Genom mekanisk
förbindning mellan systemet 20 och kamerautdraget kan
denna inställning ske automatiskt på sådant sätt, att
vid ett mot upptagningsavståndet svarande
kamera-utdrag även systemets 20 avstånd från objektiven blir
det riktiga.
För att möjliggöra framställandet av de tre
delbilderna med ett. enda objektiv kan uppfinningen utbildas
i enlighet med fig. 2. Framför objektivet 16 äro de
enligt ovanstående beskrivning kamartat utbildade
speglarna 6 och 7 anordnade, varvid största möjliga
bländare kommer till användning. Speglarna äro så små,
att de endast täcka den mittersta delen av bländaren
i en strimla. Det mellan spegelstrimlorna
genomfallande ljuset infaller direkt i objektivet och framkallar
den mittersta bilden, som avgränsas av cle i form av
ett ljusschakt utbildade väggarna 19.
De åt sidorna reflekterade ljusknippena upptagas av
de totalreflekterande prismorna 17, vilkas
hypotenu-saytor 18 äro inställda att reflektera ljusknippena till
en gemensam bländare, och framställa tvenne bilder,
vilka på båda sidor ansluta sig till mittelbilden. I
stället för de totalreflekterande prismorna kunna även
ytspeglar användas. Hela anordningen är anbragt i en
gemensam fattning, som kan stickas på objektivet som
ett försättstycke. 1 vägen för det mittersta strålknippet
kan ett optiskt samlingssystem anbringas i analogi med
vad som beskrivits i samband med fig. 1. På grund
av den i detta fall betydligt mindre skillnaden mellan
ljusknippenas väglängder är dock överensstämmelsen
mellan delbilderna här i och för sig betydligt bättre.
Ln.
Teknikens varningar.
(Ur yrkesinspektörernas rapporter ang. svårare
olycksfall i arbete.)
Till förbränning av finare kalkstycken hade man
vid ett kalkbruk uppbyggt och sedan någon tid tillbaka
tagit i bruk en mindre kalkugn av annan konstruktion
än brukets övriga.
Ugnen i fråga är en schaktugn, 7 m hög, med 12 kbm
rjand. Ur densamma uttages per dygn cirka 4 kbm
bränd kalk. Sättningen göres å det öppna, under bar
himmel befintliga målet, där kalkstenen och bränslet
— koks — varvtals jämnt utbredas och successivt
nedgå genom pipan.
Sättningens utförande å själva målet måste
betraktas som synnerligen olämpligt, enär den avgående
CO-rika gasen är så mycket farligare, som den på grund
av vattenhalten icke brinner. Kalkbrännaren har
tydligen vid sättningens utförande successivt förgiftats av
gasen och — ambitiös i arbetet — underskattat faran,
med påföljd att han vid utförandet av sista sättningen
under skiftet stupat och blivit liggande, tills han på
morgonen anträffades död medan den ur pipan
framvällande »röken» av vinden fördes över den plats, där
han låg.
Till förebyggande av dylika olyckor har
yrkesinspektören tillrått, att sättning icke utföres å själva
ugns-plattformen, utan att i stället följande
tillvägagångssätt användes. Sättningen, bestående av den kvantitet
kalksten och koks, varmed ugnen var femtonde minut
beskickas, göres i ordning icke vid pipkransen utan vid
kalkbacken, där sättningen bredes ut i en på spår
löpande, ringformig vagn av pipans övre diameter.
Vagnens botten utgöres av ett antal vridbara rostjärn, vilka
hållas stängda medelst en spärrad förbindelsestång. När
vagnen antingen medelst en lång skakel skjutits eller än
hellre medelst wire spelats över uppsättningsmålet, slår
spärren mot en vid banan anbragt knaster, så att
rostjärnen falla på kant och mellan sig släppa ned
beskickningen i jämn fördelning över målet.
En nyhet tör svenska vägfarande (.’).
Vägkonsu-lenten G. Akmar tillstyrker hos Göteborgs och Bohus’
länsstyrelse K. A. K: s förslag om tillämpning på vissa
håll av K. A. K: s vägvisarsystem för vissa städer och
andra samhällen. A7id varje infartsväg skulle en s. k.
fördelningsstolpe uppsättas, på vilken ortens namn
angives och därunder de olika platser, som den vägfa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
