Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
vidare deformeras, emedan den är helt omsluten av och
styres i den ena av förskärningsknivarna och emedan
det arbete, som skall utföras av densamma, är ringa.
I ovanstående figurer visas en utföringsform för
framställning av runda doslock, fig. 1 en längdsektion
med inlagd träplatta och knivarna i de lägen, de
intaga vid början av skärningen, fig. 2 med knivarna i
de lägen, de intaga efter skärningen.
Den träplatta a, som skall genomstansas,
fastkläm-mes först mellan klämbackarna b och c, vilka trycka
mot plattan från var sin sida, för att hindra plattan
att söndersplittras. I dessa klämbackar styra de båda
förskärningsknivarna d och e, vilka på en gång
indrivas i var sin yta av träplattan, till dess de nästan
uppnått mitten av denna, så att blott ett tunt
ogenomskuret skikt återstår. Detta genomskäres därefter av
den tredje kniven /, som samverkar saxartat med
kniven d, såsom framgår av fig. 2. Kniven / tjänar
samtidigt såsom utkastare av det utstansade stycket.
Klämbacken b är fast anordnad i ett foder g och
tjänar såsom arbetsbord. Med h betecknas presskolven,
i vilken innerknivens / skaft i är fäst. På detta är den
övre förskärningskniven förskjutbart lagrad med en
styrhylsa k, som omslutes av en hylsformig del av
klämbacken c. Om presskolven drives nedåt, trycker
den mot en stark fjäder l, som anligger mot
förskär-ningsknivens e styrhylsa k, och trycker ned denna kniv
i träplattan. Samtidigt sammantryckes en mellan
hylsan k och klämbacken c anbragt fjäder m, varvid
klämbacken c pressas fast mot den mellan densamma och
klämbacken b inskjutna träplattan a. Vid fortsatt
nedåtdrivning av presskolven skär sig kniven
ytterligare in i träet nästan till hälften av dettas tjocklek.
Samtidigt intryckes clen undre kniven d underifrån i
träet medelst någon lämplig anordning, exempelvis en
excenter n. Vid kolvens fortsatta nedåtrörelse träder
clen tredje kniven † i verksamhet och genomskär det
tunna skiktet mellan förskärningsknivarna b och c
samt stöter ned det utskurna trästycket i knivens b
hålighet. Förskärningsknivens e nedåtrörelse begränsas
av ett anslag o, som kan bestå av på varandra lagda,
utbytbara ringar, och alltså är reglerbart.
I klämbacken c är anordnad en bult p, som ingriper
i slitsar i förskärningsknivens e styrhylsa k och
innerknivens skaft i. Dessa slitsar äro så avpassade, att vid
presskolvens h uppåtrörelse innerkniven / först lyftes
helt upp ur träplattan, varefter förskärningskniven e
och klämbacken c lvftas medelst bulten p.
K. Nn.
Stora Kopparbergs Bergslag.
Världens äldsta nu existerande bolag.
Uti en översikt på utvecklingen av det typiska
svenska industriföretag, vilket numera benämnes Stora
Kopparbergs Bergslags aktiebolag, lämnas i Skand.
Kreditaktiebolagets kvartalsskrifts julihäfte d. å. inledningsvis
en kortfattad historik, som vi tillåta oss här återgiva.
»
Sveriges förutsättningar som industriland utgöras i
första hand av dess naturtillgångar och av det svenska
kvalitetsarbetet. Den större eller mindre
nationalekonomiska vinst, som landet förmått och förmår draga av
dessa förutsättningar är beroende av den större eller
mindre organisatoriska och kommersiella förmåga,
vilken kännetecknat olika generationer av Sveriges folk
och dess ledare.
Under långa tider var järnet och stålet och bland de
ädla metallerna kopparn och silvret de huvudsakliga
svenska exportprodukterna. Den svenska järnindustrins
framstående plats i världshushållningen har som bekant
.sin naturliga grund i de svenska järnmalmernas höga
kvalitet och i de svenska förädlingsmetoderna, vid
vilka de inom landet i riklig mängd tillgängliga
trä-kolen länge utgjort huvudbeståndsdelen. Under det att
den svenska järn- och stålproduktionen i kvalitativt
hänseende alltjämt intager en betydelsefull plats i det
mellanfolkliga handelsutbytet, tillhöra däremot den
svenska silver- och kopparproduktionen praktiskt taget
det förflutna. Båda voro emellertid en gång av stor
nationalekonomisk betydelse, och särskilt gäller detta
kopparn, av vilken metall Sverige under lång tid var en av
de största världsproducenterna.
Vid 1800-talets mitt beg5rnte det nationella
utnyttjandet för världshushållningen av en annan bland Sveriges
naturtillgångar, de stora skogarna. Det var vid denna
tidpunkt då de små bruksenheterna efter hand
koncentrerades till större centralt belägna anläggningar och då
den nordsvenska sågverksindustrin skapades, som den
svenska industrin började utvecklas till storindustri. På
grundvalen av denna industri uppkom under 1800-talets
sista årtionden den cellulosa- och pappersindustri, som i
denna stund är av dominerande betydelse för den
svenska exporten. Vid sidan av dessa de stora svenska
stapel-industrierna och till stor del grundade på dem hava
vissa högre förädlingsindustrier — t. ex. tändsticks-,
se-parator-, kullager- och de elektriska industrierna •—
utvecklats till att omfatta även den internationella mark-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
