Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
kanske en ännu längre väg ner till stapelstädernas
järnvågar, innan clet var färdigt att exporteras. Alla
transporter skedde då med tillhjälp av dragare. Det var den
gamla brukstiden, nu ett minne blott.
Under 1800-talets senare del genomgick Stora
Kopparberget en märklig utveckling. Falu gruvas sinande
koppartillgångar överflyttade redan tidigt
kopparbergsmännens intressen från det »allmänna verket»,
koppargruvan, till de nyss skildrade »enskilda verken». Dessa
senare fingo i slutet av 1700-talet en fastare
sammanhållning, under det att statens tidigare säkra grepp
kring Kopparberget samtidigt visade sina första tecken
till att slappna. Det var erkännandet av den personliga
företagsamheten inom produktionen, som alltmer
började tränga fram och som i politiskt hänseende
kännetecknades av den ekonomiska liberalismens genombrott
under 1800-talets förra del. Denna utveckling ledde för
Stora Kopparberget därhän, att svenska staten
slutligen, närmare bestämt år 1862, helt och hållet
överlämnade även den gamla koppargruvans vård och
besittning till de enskilda delägarna, till Stora
Kopparbergs Bergslag. Den följande perioden sammanfaller
med den nya tideräkningen i Sveriges liksom i den
övriga världens ekonomiska liv. Teknikens jättelika
framsteg, näringsfrihetens genomförande,
kommunikationernas utveckling, skogarnas växande värde, den elektriska
kraftöverföringens revolutionerande inverkan och
därtill upptäckten av tidigare oanade kopparfyndigheter
i främmande världsdelar — allt detta innebar till att
börja med en kritisk övergångstid och därefter en ny
lysande epok i Stora Kopparbergets historia.
Vid tiden för företagets övergång från statlig till
helt enskild ledning hade en avsevärd del av industrin
i det kringliggande landskapet, Dalarna> samlats under
bolaget. De små kringspridda järnbruken med deras
olidliga transportförhållanden voro emellertid
otänkbara utan den privilegierade ställning, som nu efter
näringsfrihetens genomförande togs ifrån dem.
Skogarnas värden hade ännu ej börjat att rationellt utnyttjas.
Och vad Falu gruva, den forna riksklenoden,
beträffar, befann den sig i förnedringstillstånd med alltmer
sinande koppartillgångar och med minnen av ett statligt
förmynderskap, som visserligen en gång hade varit av
grundläggande betydelse för verkets styrka och
storhet, men som nu överlevt sig själv och skapat en
atmosfär av sterilitet och dådlöshet. Härtill bidrogo
naturligtvis också de svåra, kriser, som hemsökte vårt land liksom
hela Europa under 1850- och 1860-talen, och som
också blevo ganska allvarliga för Stora Kopparberget.
Man bör nog själv hava varit vittne till de
förhållanden, som då rådde, för att riktigt kunna fatta den
genomgripande utveckling, som det gamla företaget
genomlöpte under den därpå följande perioden och som
fört detsamma fram till en betydelse, vilken endast kan
jämföras med Kopparbergets insats i vårt lands
näringsliv under gruvans glansdagar. Denna
nydanings-och konsolideringsperiod räcker från början av
1870-talet till omkring 1910 och sammanfaller närmast med
en mans verksamhetstid som företagets ledare. Det är
ännu en gång den personliga insatsen, som, liksom
förut i ödesdigra tider, gör sig gällande i bolagets
historia. Även om det vore en överdrift att påstå, att denne
man, Erik Johan Ljungberg, ensam skapat det
nuvarande bolaget — många stodo vid hans sida, bl. a. tiden
och konjunkturerna — måste man dock säga, att utan
honom Stora Kopparbergs Bergslag säkerligen aldrig
nått den storlek och den fasthet, varmed det nu intager
platsen som ett av Sveriges ledande industriföretag. —
Hurudan en god försäljare bör
vara.
Vid Svenska ingenjörsföreningens i Förenta staterna
sammanträde den 24 sistl. september höll en amerikansk
affärsman, mr Wlieaton, föredrag om »Salesmanship»,
dvs om handelsresandens yrke, refererat i föreningens
»Bulletin» såsom följer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
