Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Vidare bör man taga reda på en tillämnad kunds
intressen och skaffa sig kunskap därom, så att man kan
diskutera saker med honom, som han är verkligt
intresserad uti, ty ingenting bringar två personer så mycket
tillsammans, som gemensamma intressen. Mr Wheaton
gav ett litet exempel på detta ur sin egen erfarenhet som
försäljare.
Han hade varit uppe hos en person ett femtiotal
gånger för att sälja, men hade aldrig ens kommit så långt
som till att tala om det, ty efter några minuter började
kunden ifråga alltid plocka i sina papper för att därmed
antyda att han ville vara ifred. Mr Wheaton berättade,
huru han slutligen uppgivit allt hopp att någonsin få
sälja till denne person, men beslöt att göra ännu ett
försök. Han gick upp och hälsade på och såg idetsamma att
på bordet låg en bok med titeln Christian Science. Med
ens flög den tanken genom huvudet, att detta kanhända
vore personens »hobby», ty det hade visat sig
fullständigt omöjligt att diskutera något som helst annat ämne
med honom. Mr Wheaton frågade honom alltså, om han
vore intresserad av Christian Science, vilket han
bejakade med stor iver och frågade detsamma tillbaka. Mr
Wheaton svarade, att han inte kände till denna sak, men
skulle gärna vilja veta litet om den, vilken resulterade
i att han inbjöds att slå sig ned och höra på. Efter att ha
förklarat sitt älsklingsämne under en halvtimme frågade
så personen helt plötsligt: »Vad säljer Ni egentligen?»
Mr Wheaton dröjde naturligtvis inte med att förklara,
och när han gick därifrån hade han kontraktet i fickan.
Föredragshållaren avslutade sitt föredrag med att
framhålla, vilken människokännedom en försäljare
förskaffar sig, och att det därför skulle vara av stor nytta
för var och en att praktisera »salesmanship» för sitt eget
bästa.
Föreningsmeddelanden.
Svenska uppfinnare föreningens sammanträde den 28 okt.
å restaur. Riche i Stockholm var talrikt besökt och programmet
väl försett.
Förhandlingarna, som leddes av ing. C. A. Hult, öppnades
med några hälsningsord, varpå ordföranden erinrade om
bortgången av ingenjörerna N. Th. Thäberg och Ch. Smith samt
prof. Sv. Arrhenius, särskilt betonande den sistnämndes
livsverk såsom av betydelse för de tekniska vetenskaperna.
I föreningen invaldes dir. Leonard Andersson, Lund, dir.
N. Backman, Stockholm, ing. B. Danielsson, Sthlm, prof., med.
dr G. Forssell, Sthlm. ing. K. Jungholm, Sthlm, ing. N.
Pisch-ler, Sthlm, ing. A. Rooth, Västerås, ing. C. M. Samuelsson,
Sthlm, handelsförest. E. Schedwin. Kiruna, godsägaren, greve
C. A. Stackelberg, Rastaborg, Ekerö, dr O. Stern, Sthlm, ing.,
konsul Chr. Uggla, Sthlm. dir. E. Uggla, Linköping, och med.
dr H. H. E. Werneman. Sthlm.
Från styrelsen meddelades bl. a. att inom densamma utsetts
en beredning, bestående av ing. C. A. Hult, ing. C. Möller och
ing.. Chr. Sylwan, med ing. John Härden som suppleant, i och
för utredning betr. förslag av ing:na J. Sandberg och N. W.
Uhr om bildande av ortsavdelningar inom Svenska
uppfinnare-föreningen.
Ing. Joh. Härden höll föredrag om faran vid elektrisk ström
särskilt med hänsyn till radio och andra liknande apparaters
anslutning till belysningsnätet, vartill visades dels nyaste
radioapparater och skioptikonbilder, de sistnämnda från tyska
laboratorier, dels en för tandläkare konstruerad
röntgenapparat. Under den påföljande diskussionen i ämnet
demonstrerade . dir. Birger Carlson apparatsatsen »Rëvivator»,
innehållande. tillbehör erforderliga vid återkallande till livet av
»elektriskt döda» (genoin konstgjord andning etc.), ävensom en
syrgasapparat för samma ändamål.
’ Slutligen upplästes ett föredrag, »maskinell nedstötning av
gatsten och därmed samhöriga frågor», författat av ing. C.
Hjalmar Carlson angående den av honom konstruerade
sten-gättnmgsmaskinen »ASG».
På förhandlingarna följde gemensam supé och samkväm.
Arosmässan 1927, vilken hålles 12 nov., är föremål för stort
intresse. Regeringen skall låta sig representera av
finansministern statsrådet Lyberg och möjligen kommer även
statsministern att närvara. Diskussionsämne blir »Kapitalets
internationella rörelser och deras inverkan på svensk industri» med prof.
G. Silfverstolpe, Göteborg, som inledare. Ett stort antal
framstående personer äro anmälda som deltagare, bland vilka
märkas generaldir. Orne, överdir. Borgquist, prof. Brisman, dr
Dalén, generaldir. Fryxell, handelsrådet Lundvik, statssekr.
Modig, generalkonsul Sachs, häradshövding von Sydow, dir.
Vennersten.
Notiskrönika.
Svensk duraluminiumtillverkning ? Chefen för
flygvapnet generalmajor Amundson tillstyrker, att
Ingenjörsvetenskapsakademin beviljas ett anslag på 25 000 kr till flygteknisk
forskning. I de planerade forskningsarbetena ingå
undersökningar beträffande en flottörkonstruktion, avpassad för
nordiska förhållanden. Detta problem anser generalen vara av
såväl civil som militär betydelse. I detta sammanhang ifråga
sätter generalen, huruvida icke Ingenjörsvetenskapsakademin
kunde igångsätta en undersökning av möjligheterna för
tillverkning av duraluminium inom landet.
Stark nedgång i tackjärnsproduktionen. Enligt av
Järnverksföreningen gjord sammanställning utgjorde antalet i
gång varande masugnar den 30 sept. 39 av 122 befintliga. Är
1926 var motsvarande siffra 41. Tillverkningskvantiteten
tackjärn under årets första tre kvartal har utgjort 311 800 ton
mot 350 300 ton under samma period förlidet år och utvisar
alltså nedgång med 38 500 ton. Motsvarande siffror för göt och
mellanprodukter utvisa sjunkande tillverkningskvantiteter.
Däremot visar tillverkningssiffran för handelsfärdigt, valsat
och smitt järn och stål en obetydlig ökning (248 500 ton de
tre första kvartalen 1927 mot 246 600 ton motsvarande tid år
1926).
Eli farlig liberalitet. Göteborgs fattigvårdsstyrelse begär i
sitt budgetförslag över .600 000 kr mera av skattemedel för
nästa år än i år. Denna miljonökning i utgifterna beror helt
på det frikostiga sätt, på vilket Göteborgs stad utbetalar
kontanta understöd till arbetslösa, utan att fordra några som helst
motprestationer från deras sida. Anslaget för dylika kontanta
understöd uppgår enligt 1928 års budget till icke mindre än
2 miljoner kr.
Nytt bolag för tillverkning av stållinor. Disp. N.
Rehn-qvist, Kristinehamn, tidigare disponent för Lesjöfors ab.,
vilket nyligen till dr von Eckermann försålt en tidigare inköpt
fabrik vid Kristinehamns hamn för att apteras till
plywood-fabrik. har nu såsom representant för ett konsortium inköpt
f. d. C. E. Petersons mek. verkst. och C. E. Petersons liefabrik
med tomter och arbetarebostäder i Kristinehamn, i syfte att
där igångsätta tillverkning av stållinor och stålkablar av
nyare konstruktioner i större skala för export. Fabrikationen
väntas komma att igångsättas på nyåret. Enligt den utfärdade
stiftelseurkunden skall det för ändamålet bildade bolaget ha ett
aktiekapital av lägst 150 000 kr och högst 450 000 kr.
Kapitalexport från Sverige. Berlingske Tidende ägnade i
medio av okt. en ledande artikel åt den svenska
kapitalexporten och understryker, att Sverige under år 1927 fått en
betydelsefull position på den internationella lånemarknaden. Denna
Sveriges nya roll som »finansiär i stor stil» synes, framhåller
den danska tidningen, icke ha utövat något tryck på de svenska
penningförhållandena till skada för landets egen produktion.
Förklaringen till den goda penningtillgången i Sverige söker
tidningen i den ovanligt gynnsamma handels- och
betalningsbalansen samt i den betydande exporten av svenska värdepapper.
Brittiska industriförbundet förklarar i sin
kvartalsöversikt, att ehuru den internationella horisonten ännu är långt
från klar, utsikterna för nästa år, åtminstone vad den
brittiska handeln angår, äro ljusare än på länge. Nedgången i den
internationella prisnivån kan väntas fortsätta, men man kan
också vänta sig ett fortskridande försvagande av de krafter,
som motverkat den brittiska exporthandelns utveckling. Den
säsongmässiga återhämtningen i många stora brittiska
industrier fortgår. I verkstads- och skeppsbyggnadsbranschen ökas
antalet order. Den gynnsamma tendensen i järn- och
stålbranschen, särskilt väd exporten angår, har hävdat sig, och även
kqlbranschen drager nytta av läget. Inom knivsmides-,
lergods-och skoindustrierna är uppsvinget markant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
