Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska puienlverket
utfärdade patent m. m.
Nr 46 STOCKHOLM DEN 16 NOVEMBER 1927
Innehåll. Ind. Norden: Olja ur koloxid. Av Wt. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. XXIX. Mutterbricka enl. civiling.
E. Valbergs patent. — Några nya apparater för kraftcentraikontroll. II. Elektriska C02-mätare. Av ing. Joh. Härden. — Professuren i
skeppsbyggnadslära vid K. tekniska högskolan. — Nya engelska lagen om arbetstvister och fackföreningar. — Litteratur. — Notiser. —
Öv. tidskr. t’, ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Den irländska lagstiftningen för industriell äganderätt. — Kungörelser ang.
patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Bed. patager sig ej nagon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse
med ärade förf:s uttalanden.
Olja ur koloxid.
De senaste resultaten av Tropschs och Fischers mfls arbeten.
Arbetet med syntesen av mineraloljor ur kol
fortskrider intensivt, oeh det kanske icke dröjer så länge
förr än cle vunna resultaten medföra en revolution inom
oljeproduktionen. Denna tidning har i nr 7 för i år
lämnat några meddelanden om ett par tyska metoder
att ur stenkol och andra kolhaltiga ämnen på syntetisk
väg erhålla mineraloljor. I Chemiker-Zeitung finna vi
ett referat av ett föredrag vid julisammanträdet i år
med Institute of chemistry of American chemical
so-ciety, hållet av dr Hans Tropsch, en av de mest
bemärkta tyska uppfinnarna på området. I detta föredrag
behandlas cle senaste resultaten av hans ocli F. Fischers
arbeten med framställning av mineralolja ur vattengas
på katalytisk väg vid vanligt, tryck.
Ur koloxid och väte kunna. alla. i petroleum
förefintliga värdefulla föreningar utvinnas. Alla vanliga
hög-eller mindervärda brännämnen, kol, olja och gaser
kunna förvandlas till vattengas, som kan användas som
utgångsmaterial för framställning av bensin, nafta,
smörjolja eller paraffin. De nya processerna likna cle
katalytiska processer, som användas i Tyskland,
Frankrike och Amerika för framställning av metanol
(metylalkohol) och i Tyskland för framställning av »syntol»,
vilket visat sig lämpligt som motorbränsle. De nya
metoderna göra det möjligt att ur 1 kbm vattengas
framställa 100 gram fasta, flytande och lätt
kondenser-bara gasformiga kolväten. De på detta sätt viel vanligt
tryck ur koloxid erhållna syntetiska kolvätena tillhöra
till största delen paraffinserien, dvs de likna dem som
finnas i petroleum. I clen del, som endast kondenseras
vid högre tryck, kunna påvisas och bestämmas etan,
butan och propån. Den från det aktiva kolet avdrivna
naftan är vattenklar och ljusbeständig. Större mängder
av syntetiska kolväten, som erhöllos i en
försöksanläggning, beredde möjlighet att noggrannare undersöka den
högtkokande delen. Denna olja, som äger clen naturliga
råoljans beskaffenhet, fraktionerades genom
ångdestil-lation, och ur de sista fraktionerna erhölls en smörjolja.
Härav framgår, att den katalytiska, behandlingen av
vattengas vid atmosfärtryck ger en produkt, som i alla
hänseenden liknar naturlig råolja. De mest olika
katalysatorer eller blandningar av katalysatorer lämnade
alltid samma slags produkter, däremot skilde de sig
avsevärt beträffande cle kvantitativa utbytena. Allt
efter clen valda, katalysatorn kunde man huvudsakligen
framställa produkter med låg kokpunkt, såsom bensin,
eller högkokande fasta kolväten, såsom paraffin. Med
en katalysator, som bestod av finfördelat järn och kop-
par i lika delar med tillsats av 1—2 % kaliumkarbonat,
erhölls huvudsakligen fast paraffin.
Koboltkatalysatorer giva i allmänhet lågkokande produkter, men även
här iakttogs närvaron av fast paraffin. Då
utgångsmaterialet är svavelfritt, så äro produkterna fullkomligt
fria från svavelföreningar, i motsats till cle naturliga
råoljorna, och de innehålla inga förhartsande ämnen.
Deras tekniska framställning fordrar alltså ingen
raffinering. (Avskiljandet av svavlet ur bensinen kostar
f. n. cle amerikanska automobilägarna 50 milj. dollars
årligen.)
Dessa resultat leda till clen frågan, om icke råoljan
i naturen kan hava bildats på liknande sätt. Den
vanliga åsikten är, att råoljan bildats ur fettha.ltiga ämnen
av animalt ursprung eller möjligen ur varhaltiga rester
av växtmikroorganismer. Faktiskt finnas i naturen
gaser, som innehålla koldioxid, koloxid och väte; så i
vulkangaserna. De för reaktionen behövliga
katalysatorerna, särskilt järn, träffas överallt och
aktiverings-ämnena, dvs alkalierna, finnas även. Den slutsatsen
kan dragas, att åtminstone en del av clen naturliga
råoljan kan hava bildats på oorganisk väg med
tillhjälp av katalysatorer. Detta berättigar till den
ytterligare slutsatsen, att även nu för tiden under
gynnsamma omständigheter råolja kan uppstå, en slutsats
som icke kan dragas ur antagandet, att råoljan har
animalt ursprung.
Utom de båda metoderna av Bergius, vilken vi
omnämnde i nr 7 för i år, och av Fischer och Tropsch
finnas ännu ett par storindustriellt viktiga metoder,,
vilka begagnas av det stora, tyska bolaget I. G.
Farbm-industrie A.-G. Enligt- dessa metoder användes
hydrering vid högt tryck och under användning av
katalysatorer. Behandlas på detta sätt kol, olja och tjära
erhållas efter önskan bensin eller smörjolja. Hydreras åter
koloxid eller koldioxid, kan erhållas metylalkohol,
högre alkoholer eller kolväten av olika slag, även bensin.
I jättegeneratorer framställes vattengas ur finkornigt
kol. En enda sådan generator upptager dagligen 750
ton råbrunkol. Ur vattengasen framställes rent väte och
förarbetas vid högt tryck i högtrycksugnar vid närvaro
av katalysatorer antingen med luftkväve till ammoniak
eller med kol till konstgjord bensin. Huru ekonomiskt
utbytet är framgår redan därav, att enligt I.
G.-meto-den blott 2 % av clen årliga tyska kolbrytningen skulle
förslå att täcka hela Tysklands mineraloljeimport.
Syntesen kan ledas efter önskan, och man kan bestämma,
vilken beskaffenhet clen framställda bensinen skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
