Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
med den anda, som gjort sig gällande på konferenserna
i Stockholm och Genève. Vad som saknas oss är ej
kapital utan företagsamhet, och denna skulle sannolikt
föga stimuleras av en räntesänkning på en halv eller en
procent. Lönerna utgöra ju minst 75 procent av alla
produktionskostnader, nationalekonomiskt sett, och det
är på deras höjd, som företagsmöjligheterna bero.
För övrigt, har man anledning att tro att
kapitalexportens omfång väsentligt överdrivits i den populära
föreställningen. Publicerade kalkyler hava visat, att
under de närmast föregående åren någon nämnvärd
nettoexport av kapital ej ägt rum, och även i år är den vida
mindre än man tror. Mycket möjligt är emellertid att den
kan komma att ökas för framtiden. Även detta skulle
emellertid vara till mera nytta än skada. Inkomsterna
på kapitalet skulle därigenom bli större, och då
kapitalräntan är den viktigaste källan för kapitalbildning,
skulle denna ökas, och större delen härav stannar ju alltid
inom landet. Räntorna från utlandet bilda dessutom en
nettoinkomst, som genom beskattningen i viss mån
kommer alla till godo. Englands socialförsäkring vilar till
stor del på beskattning äv inkomster, som vunnits på
utländska placeringar. Kapitalexporten vore således
intet att bekymra sig för.
Riksgäldsfullmäktigen dr K. Hildebrand bels^ste med
siffror utvecklingen av kapitalexporten och
kapitalimporten. Vår industri saknar icke pengar. En för stark
kapitalexport kan under vissa förhållanden driva upp
räntan för högt på svenska lån till staten, kommunerna
och industrin. Men även om ett dylikt allvarligare läge
skulle inträffa, blir det av övergående art genom den
bättre reda i pènningförhållandena i utlandet som man
har att vänta snart skall inträda. Då blir
kapitalexporten ej så lockande.
Tal. ansåg, att man under vissa förhållanden kan
tänka på att introducera utländska papper på börsen,
men någon fråga av större betydelse är det ej. En
viktig sak vore, att vårt folk upplystes om att det kan vara
lugnare att ta. lågprocentiga svenska papper i stället för
högprocentiga utländska.
Generaldirektör A. Orne trodde, att det endast skulle
vara till fördel för finansieringen av industrin, om
rätten för bankerna att förvärva aktier helt togs bort. Det
föreligger annars risk för partiskhet vid
kreditgivnin-gen från bankernas sida, om de själva äro intresserade
i vissa företag. En del industriaktier erbjuda samma
säkerhet som allmänna obligationer, men industrin
väntar på en räntesänkning. Hr Wallenberg hade sagt att
vår inhemska verkstadsindustri arbetar med löner, som
ligga ca 30 procent över konkurrerande länders och att
arbetslösheten är att söka häri mer än i höga räntor.
Det är emellertid icke lönernas absoluta storlek som här
är avgörande. De högre svenska lönerna kompenseras
fullt av en högre och bättre arbetsprestation.
Tal. berörde även emigrationsfrågan. Förr sökte man
motarbeta emigrationen, nu anse de flesta, att det skulle
vara en fördel om upp till ett antal av 50 000 svenskar
kunde beredas utkomstmöjligheter i främmande land.
En lagstiftning, som söker reglera in- och utflyttning av
människor, vore till lika liten nytta som en lagstiftning
mot import och export av kapital. Många av våra
ledande industrier äro grundade av inflyttade utlänningar.
Vad vi behöva för vår ekonomiska utveckling är ökad
frihet att göra oss gällande på alla områden. Och krav
på full frihet mot andra länder kan vinna gehör endast
om vi själva visa oss frihetsälskande beträffande vår
egen handelspolitik. Vi ha en hel del reglerande
bestämmelser, som kunna tagas bort, bl. a. den som förbjuder
import av främmande kapital. På det området borde clen
nu sittande regeringen sätta, in sin kraft på att
åstadkomma ökad frihet här i landet.
Direktör N. G. Dalén underströk några under
diskussionen framförda synpunkter. Han kritiserade
dubbelbeskattningen av industrin. Man skall ej bestraffa en
utveckling, som man önskar, och premiera en
utveckling, som man icke önskar. En räntesänkning om än
liten betyder mycket för industrin. Arbetslönerna torde
icke behöva sänkas, om större frihet vinnes för
näringslivet.
Generalkonsul J. Sachs ansåg, att levnadsstandarden
ökats i ett tempo, som icke motsvaras av produktionens
utveckling. Kapitalet har däremot fått sämre avkastning
och förorsakat kapitalflykt. Vår främsta uppgift är att
skapa trevnad för kapitalet här i landet. Endast då kan
det bära frukt..
Häradshövding E. Wethje ansåg att hr Örnes
ståndpunkt i fråga, om bankernas rätt att förvärva
aktier ej stämde fullt överens med hans tal om ökad frihet.
För egen del ansåg tal. att ingen ändring i nu gällande
bestämmelser härvidlag vore behövlig.
Diskussionens siste talare var hr Silfverstolpe, som
sammanfattade de olika synpunkter, som framförts
under överläggningen.
Vid samkvämet efter supén talade Tekniska
föreningens ordförande direktör S. Edström för regeringens
närvarande ledamöter, därvid han famförde som
önskemål, att vårt land under den närmaste framtiden måtte
befrias från ytterligare social lagstiftning.
1 sitt svarstal yttrade handelsminister F. Hamrin,
att regeringen under mässans överläggningar fått många
goda råd, många förmaningar, varjämte en mängd
önskemål framförts. Särskilt hade regeringen kritiserats i
en punkt, cless beslut, att avslå framställningen om rätt
till införandet av utländska aktier på Stockholms
fondbörs. Beslutet, grundade sig emellertid på yttranden av
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, vilka
ansågo att ett bifall skulle befordra exporten av kapital
från vårt land. I denna sak har regeringen icke velat
intaga en ståndpunkt, som krävts från visst håll, att söka
hindra kapitalexport, men å andra sidan undvikit
åtgärder, som varit ägnade att befordra en sådan export.
Regeringen ansluter sig helt till clen vid dagens
överläggningar framförda synpunkten — vilken också från
regeringen vid olika tillfällen betonats — att frihet på
det ekonomiska, området är nödvändig. För sin
personliga del ville talaren dock uttala ett tvivel om
lämpligheten av att vårt land ställer sig i spetsen och ej tar
hänsyn till om ej mecl oss konkurrerande länder följa med.
En sak, som under vissa förutsättningar kan vara
nyttig och god, kan under andra förhållanden bli till skada.
Det torde innebära en hel del risker, om vi på detta
område framträda som föregångsland.
Först under det sista halvåret ha vi sedan 1922
kunnat iaktta en aktiv handelsbalans. Det är ej likgiltigt
med hänsyn till vår arbetslöshet hur vår export är
sammansatt. Den förbättrade handelsbalans vi i år uppnått,
beror på ökad export av råvaror och halvfabrikat.
Därför måste vi trots denna förbättring dragas med stor
arbetslöshet. Man kan även konstatera en stagnation
ifråga om bolagsbildning och investering i aktiebolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
