- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofemte årgången, 1927 /
375

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

375 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



Ny författning om lån ur
industrilånefonden.

Enligt kungörelse utfärdad den 13 oktober detta år
och trädande i kraft den 1 december har K. m:t
fastställt följande bestämmelser för lån ur fonden för
torv-industrins befrämjande, hädanefter benämnd
industrilånefonden.

§ 1. Lån från industrilånefonden må utlämnas för

1) industriella anläggningar, som avse
tillgodogörande av landets torvtillgångar för tillverkning av
torv-bränsle eller torvströ (torvlån),

2) andra industriella anläggningar än de under 1)
angivna, varvid sådana tillverkningsgrenar, som hava
betydelse för lantbruket, särskilt böra vinna beaktande
(industrilån).

(Avd. 1. Bestämmelser ang. torvlån.)

Avd. 2. Industrilån.

§ 13. Ansökning om industrilån göres hos K. m:t
före utgången av september månad. Tiden för
ansöknings ingivande skall av kommerskollegium varje år
kungöras.

Ansökningen skall innehålla uppgift om det sökta
lånebeloppet och det ändamål, för vilket lånet skall
användas, samt vara åtföljd av handlingar, som
möjliggöra granskning av ansökningen ur teknisk och
ekonomisk synpunkt.

§ 14. Industrilån beviljas i främsta rummet åt
företag, som ämna igångsätta sådana för landet nya
tillverkningar, för vilkas gynnsamma bedrivande särskilda
förutsättningar synas föreligga.

§ 15. Beviljat industrilånebelopp utlämnas, i den
mån medel finnas tillgängliga från fonden, av
statskontoret, sedan låntagaren dit avlämnat
skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga
fullgörande, som av statskontoret godkännes.

Statskontoret äger att i -förekommande fall på
sökandens bekostnad anlita det biträde, som kan befinnas
erforderligt för prövningen av den erbjudna säkerheten.

§ 16. Har industrilån beviljats för utförande av viss
nyanläggning eller upptagande av viss ny tillverkning,
må statskontoret efter samråd med kommerskollegium
föreskriva viss tid efter lånets lyftande, inom vilken
anläggningen skall vara. fullbordad eller tillverkningen
igångsatt.

Därest beviljat lån icke lyfts inom den tid, som
därför blivit i varje särskilt fall bestämd, skall rätten till
utbekommande av lånet eller återstående del därav
anses förverkad.

§ 17. Industrilån skall, sedan det innehafts under
två år från första lyftningsdagen, under därpå
följande högst åtta år återbetalas med lika kapitalbelopp
årligen, låntagaren dock obetaget att före lånetidens
utgång på en gång inbetala ogulden del av lånet.

§ 18. Å lyftat industrilånebelopp skall erläggas
ränta från lyftningsdagen med fem procent; dock vare
låntagaren skyldig att å lånet eller vacl därav återstår
oguldet erlägga ränta med det högre procenttal, som
under lånetiden kan varda bestämt.

§ 19. Vad i §§ 8 och 9 är stadgat i fråga om
torvlån, skall äga motsvarande tillämpning beträffande
industrilån.1

1 Ang. viss förhöjd låneränta, resp. säkerhetshandlingar.

Bed. av I. N.

§ 20. Innehavare av industrilån skall årligen inom
tid och på sätt, som av statskontoret efter samråd med
kommerskollegium föreskrives, dels hos statskontoret
styrka, att den rörelse, för vilken lånet erhållits,
bedrives ändamålsenligt, dels till statskontoret avgiva
redogörelse för företagets drift och ekonomiska ställning,
ämbetsverken förbehållet att genom utsänt ombud
besiktiga anläggningen samt taga del av driftsresultaten
ävensom, där särskild anledning därtill synes föreligga.
av företagets handelsböcker med tillhörande
verifikationer.

§ 21. 1 mom. Brister innehavare av industrilån i
honom åliggande förpliktelser i fråga om räntelikvid,
amortering eller ställande av säkerhet, äger
statskontoret förklara lånet vara genast eller inom viss tid, helt
eller delvis, förfallet till betalning.

2 mom. Därest anläggningen icke utföres, drives eller
underhålles på tillfredställande sätt i enlighet med de
villkor, som uppställts vid industrilånets beviljande,
eller lånets beviljande föranletts av sviklig uppgift från
låntagaren eller sådana, förhållanden inträffat, att
låntagaren med hänsyn till det med lånet avsedda
ändamålet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta
detsamma, skall statskontoret efter samråd med
kom-merskollegium härom göra anmälan till K. m:t med
förslag, huruvida och i vacl mån lånet genast skall
åter-b 6 taJi £ls

(Ur Sv. förf .-saml. nr 402, 1927.)

Uppfinnareföreningen om
formaliteterna vid sökande av patent.

Med anledning av anhållan från Kommerskollegium
om yttrande avseende formaliteterna vid sökande av
patent har Svenska uppfinnareföreningens styrelse i
skrivelse den 12 november uttalat följande.

I huvudsak ansluta vi oss till det förslag, som av
K. patent- och registreringsverket den 11 februari
innevarande år blivit avgivet;1 dock vilja vi framhålla
önskvärdheten av att paragraf 3, fjärde stycket, ändras
så, att det blir fullt utsagt, att det s. k.
huvudexemplaret av ritningen även må kunna utgöras av en s. k.
ljuskopia, dvs en från ritning utförd ljuskopia med
svarta linjer på vitt papper av den beskaffenhet, som
framgår ’av bestämmelserna i övrigt.

Antagligen torde de av K. patent- och
registreringsverket föreslagna bestämmelserna kunna tolkas
därhän, att huvudritningen må kunna utföras på angivet
sätt medelst ljuskopiering, men enär en viss oklarhet
dock kan råda därom, borde bestämmelserna
förtydligas i nyss angiven riktning. Genom en bestämmelse av
sådan innebörd vinnes en verkligt betydelsefull lättnad
för de patentsökande, emedan endast en originalritning
på kalkérväv eller kalkérpapper behöver utföras för
hand.

De i § 3, sjätte stycket, intagna bestämmelserna om
den s. k. ritningsskalain — vilket ord synes i
förevarande avseende icke fullt betecknande — torde böra
förtydligas genom bestämmelser, att ritningsfigurerna,
såväl som figur- och hänvisningsbeteckningarna skola
vara så utförda i storlek och skärpa, att de bliva fullt
tydliga även vid en linjär förminskning till två
tredjedelar. Andra bestämmelser rörande ritningsskalan
torde ej vara erforderliga.

1 Se Ind. Norden nr 24 d. à., sid. 186.

Bed. av T. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1927/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free