Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
och maskinen eller på något stadium av dess expansion
i maskinen eller mellan flera dylika stadier.
Generatorelementet består av ett antal koncentriska
rörspiraler, som äro insvetsade i stålkamrar.
Arbetsmedlet inkommer genom ett rör, uppvärmes och överhettas
viel passerandet genom slingorna samt lämnar
generatorn genom ett annat rör, som leder arbetsmedlet till
kraftmaskinen. Spiralen kan till hela sin längd vara av
samma material, men enär arbetsmedlets temperatur
ökas vid genomströmningen, sammansättes spiralen
lämpligen av delar av olika material, som hopsvetsas
med varandra, så att de delar av rörsystemet, som äro
utsatta för högre temperaturer, bestå av andra
materialier, som hava större kemisk eller mekanisk
motståndskraft vid dessa temperaturer.
K. Nn.
Ett led i TAK:s strävanden mot arbetslösheten.
Till K. m: t har från
Tjänstemannaorganisatio-nernas arbetslöshetskommitté överlämnats en skrivelse
mecl hemställan om bl. a. åtgärder för utredning av
möjligheterna till kolonisation inom landet ävensom svenska
koloniseringsföretag i Canada och Mexico.
Framställningen återgives här längre ned. Dess huvudinnehåll
liar emellertid delgivits allmänheten genom dagspressen,
varför det nya i föreliggande återgivning egentligen
utgöres av en del detaljer i motiveringarna och något av
de skisserade planerna.
Märkligt må kunna synas, mecl vilken utförlighet
planerna på svensk kolonisation i Canada och Mexico
framträda, ehuru det med all kraft fast jämförelsevis
fåordigt göres gällande, att huvudvikten ligger på den
inre kolonisationen. Denna formuleringstaktik kan
hava sin förklaring på så sätt, att de inre
kolonisationsmöjligheterna så länge dryftats i press och från talarestol
-—• i kampanjen mot emigrationen — att därom nu vore
föga nytt att framlägga, medan frågan om den yttre
kolonisationen, såsom avseende åtminstone någon
åtgärd till mildring av arbetslösheten, ter sig mera
aktuell och möjligen mera givande.
Emellertid vore enligt vår mening stor skada skedd,
därest TAK: s hemställan lios K. m: t fattades såsom
egentligen ett försök att locka svenskt överskott av
arbetskraft ut till ett canadensiskt eller mexicanskt
äventyr. Vad skrivelsen härutinnan begär är väsentligen
utredning. Sedan den i det följande återgivits, skola
vi i ett visst sammanhang söka ge de förevarande
kolonisationsspörsmålen något av den belysning, de enligt
vår mening böra hava.
»Till Konungen.
Sedan Tjänstemannaorganisationernas
arbetslöshets-kommitté genom underdånig skrivelse den 31 december
1926 inför Eders K. m:t framlagt allmänna förslag
till inre och yttre kolonisation för att råda bot mot
arbetslösheten bland ungdomen, har kommittén genom
konferenser med myndigheter och ledande
personligheter i såväl in- som utlandet sökt i sin mån föra dessa
för arbetslöshetens bekämpande viktiga frågor framåt.
Kommittén har visserligen tills vidare satt som sin
huvudsakliga uppgift beredandet av arbete åt förut
anställd ofrivilligt arbetslös merkantil och teknisk
personal samt erforderligt ekonomiskt stödjande av
densamma för upprätthållandet av dess arbetskraft, men
kommittén finner bekämpandet av arbetslösheten bland
ungdomen vara en så vital fråga för landet och av en
så ingripande betydelse för möjligheten att komma till
rätta med arbetslösheten över huvud taget, att
kommittén icke tvekat att åt denna del av
arbetslöshets-problemet. ägna en alldeles särskild uppmärksamhet.
Kommittén avser med sina åtgöranden i
kolonisationsfrågorna att i samverkan med andra
samhällsgrupper söka bereda arbetsmöjligheter för all
ofrivilligt arbetslös ungdom i landet i åldern högst 23 till
28 år -—■ utan avseende å s. k. klasser.
Kommittén har låtit sig angeläget vara att hålla
vederbörande myndigheter och organisationer, såsom
Socialstyrelsen, Lantbruksstyrelsen, Institutet för
svensk utlandstjänst mfl., noggrant underrättade; och
betraktar såsom ett viktigt stöd för vinnande av
resultat de muntliga redogörelser över gången av arbetet,
vilka kommittén tid efter annan lämnat till statsrådet
och chefen för socialdepartementet, ävensom till
ledamöter av riksdagen och till ledande personligheter inom
handelns och industrins områden.
Vid kolonisationsfrågornas förbereda^ide behandling
har kommittén tillmätt en särskild betydelse åt allt,
som kan säkerställa landet för överraskningar viel
kolonisationsföretagens igångsättande och genomförande.
Liksom det varit kommittén angeläget att aktgiva
på kolonisationsmöjligheter, principiellt sett, har den
låtit utarbeta planer för kolonisationskurser såväl för
den inre som för den yttre kolonisationen; och tillåter
sig kommittén härmed i underdånighet överlämna dessa
planer, som avse 1-åriga kurser vid lantmannaskola
för den del av landets ofrivilligt arbetslösa ungdom,
som ej förut är bevandrad i vad till jordbruk och
skogsskötsel hörer.
Den inre kolonisationen ställer kommittén såsom ett
förstahandsintresse och vill allt fortfarande i sin mån
medverka till allt, som på ett sunt sätt kan föranleda
skapandet av arbetstillfällen och nya merkantila ocli
tekniska företag samt av jordbruk inom landet.
Ben yttre kolonisationen däremot är den nödvändiga
regulator, som under tider av nedgående konjunkturer
och bristande företagsamhet kan öppna
arbetsmöjligheter och nya intressen för landets ungdom och
därigenom hindra densammas förflackande till måhända
obotlig skada för kommande generationer.
Den yttre kolonisationen, rätt ledd och praktiskt
utnyttjad, innebär internationellt hävdande av den
svenska folkstammen, då däremot den till synes
oundvikliga emigrationen, såsom densamma utvecklat sig,
inneburit och innebär en åderlåtning av nationen, — ett
försvagande alltså av vår folkstam.
Befolkningsstatistikens siffror visa emellertid
därhän, att vårt land efter 12 à 15 år skulle komma att
lida brist på arbetskraft; men då de arbetsbesparande
maskinerna oavbrutet fortsätta sina landvinningar, kan
befaras, att de numera icke såsom förut i viss mån
verka stimulerande på behovet av arbetskraft, utan
direkt minskande.
Förhållandena på arbetsmarknaden hava nämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
