Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Brandskydd inom industri och hantverk.
Ur föredrag av kapten B. Götherström i Stockholms Allmänna Teknikerförbund d. 21 okt. 1927.
Den, som läser de dagliga tidningarnas mer eller
mindre feta rubriker om eldsolyckor i landets olika delar,
inser nog lätt, att stora summor årligen förintas genom
brand, men huru ofantliga clessa förluster verkligen äro,
känner man nog i regel ej.
Enligt Sveriges officiella statistik har emellertid
under senast statistiskt behandlade 10-årsperiod dvs 19IG
- -1925 av försäkringsbolagen utbetalats över 333 milj.
kr för i Sverige inträffade brandskador. Under
efter-krigsåren 1918—1925 hava brandskadeersättningarna
uppgått till nära 40 milj. kr i medeltal per år.
De verkliga brandskadeförlusterna under
efterkrigs-åren 1918—1925 beräknas uppgå till nära 50 milj. kr
om året eller till sammanlagt nära 400 milj. kr under
tioårsperioden.
Av denna våldsamma förlust torde omkring 60 %
eller 30 milj. kr belöpa sig på industririsker och
därtill hörande varulager.
För industrin gäller det liksom vid bostadsbyggandet
att man ej i onödan bör gyttra ihop byggnaderna. Den
gamla idén med väldiga sammanhängande träkomplex
eller stora sammanhängande salar söker man numera ur
brandskyddssynpunkt alltmer att undvika, utan i
stället söker man, där så ur transportsynpunkt är möjligt,
sektionera upp industrietablissementen antingen i skilda
byggnader eller också dela upp samma byggnad i olika
från varandra avskilda delar.
När träkonstruktionerna ur brandskyddssynpunkt
utdömdes, tog man mångenstädes tillflykt till
järnkonstruktioner. Men järn är ur brandskyddssynpunkt det
sämsta tänkbara materiel på grund av dess stora
utvidgningskoefficient, vilken medför att järnkonstruktionerna
vid eldsvåda lätt deformeras och draga sönder
byggnaderna.
Inom industrin blir den armerade betongen allt
populärare och medför ett dylikt byggnadssätt väsentligt
lägre brandpremier än t. ex. motsvarande byggnad av
trä eller av tegel med trämellanbottnar.
På tal om tegel kan nämnas, att brandskyddsmännen
ha clen allra sorgligaste erfarenhet av cementhåltegel.
vars motståndskraft mot eld endast är en bråkdel av
vanlig bränd tegels.
Även om en industribyggnad är uppförd av armerad
betong, måste man taga hänsyn till brandfaran och får
ej invagga sig i säkerhet att »här kan inte brinna, hela
huset är ju av betong!»
Stora sammanhängande fabrikssalar eller
magasins-lokaler är brandsläekarens värste fiende. Ofta kan en
enkel brädvägg vara till stort gagn för eldens
bekämpande. Ett stort antal äldre svenska fabriker hava
kommit till så, att clen ena byggnaden uppförts invid clen
andra alltefter behovet på utvidgning gjort sig gällande
och utan att någon hänsyn tagits till
brandskyddssynpunkterna.
Nu börjar betydelsen av sektionering av större
fab-riksetablissement allt mer och mer inses av industrimän-
Fig. 2. Elden sprider sig lätt mellan närliggande trämagasin.
nen själva. Viktigast är givetvis, att cle brandfarligaste
delarne avskiljas från de mindre farliga.
Ofta är det lika viktigt att skydda fabrikslagren som
att skydda fabriken själv. De förr brukliga oerhörda
sammanhängande magasinslängorna börja därför allt
mer och mer försvinna. Att i en dylik magasinslänga
inrätta t. ex. målarverkstad, där eldsvåda genom
självantändning lätt kan uppkomma, kan ju hämma sig
såsom fallet blev vid clen uppmärksammade
Galérvarvs-branden för några år sedan. Nästan lika farligt är att
lägga trämagasin alldeles intill varandra. Om det
uppstår eld i det ena, vållas lätt torrclestillering av träet i
närliggande magasin, så att dessa snart, explosionsartat
antändas.
En hel del industrier, som fordra stora
lagerutrymmen men som samtidigt vilja skydda sig mot brand i
görligaste mån. dela upp magasinslängorna genom
brandmurar.
Är magasinet uppfört i mer än en våning, böra skilda
trapphus finnas för varje sektion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
