Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
IN DUST BITID NINGEN NORDEN
Fig. 3. Om ej stenbyggnadens gavel mot den brandfarliga
träbyggnaden kannat göras såsom brandmur, borde fönstren varit av
trådglas.
liga bevis. Förr använde man vanligen plåt- och
asbest-överklädda trädörrar såsom den här å bilden
angivna, men numera hava som bekant, upptagits en
tillverkning i stort av utmärkta svenska branddörrar
av tunn järnplåt med b randsäkeri solerings ra assa,
vilka dörrar vid officiella prov visat sig motstå
1.000° C under ca en timmes tid. Inom de industrier i
Finland, där industrins egen förening sköter
brandförsäkringen, tillmäter man brandörrarnas effektivitet den
allra största betydelse. Snart sagt varje dörröppning
inom större industrietablissement skyddas av dubbla
branddörrar, varav den ena är en skjutdörr, som
automatiskt tillslutes vid eldsvåda.
En mycket viktig brandskyddsfråga, som särskilt i
Amerika tillmätes mycket stor betydelse, är skyddet av
fönsteröppningar. När en ur brandskyddssynpunkt i
övrigt väl uppförd byggnad med sin gavel med flera stora
fönsteröppningar ligger intill en brandfarlig byggnad
utan brandmur, är det ju uppenbart att elden lätt sprider
sig från den ena byggnaden till clen andra. Likaså
sprides lätt en brand genom fönsteröppningarna på i vinkel
mot varandra uppförda byggnader. Genom inmurning
av trådglas erhålles ett väsentligt bättre skydd. Detta
trådglas kan numera tillverkas så att det erbjuder stor
motståndskraft mot eld och trots detta utestänger endast
en obetydlig del av dagsljuset. På senare tid har
tråd-glasfönster börjat att användas i betydligt större
utsträckning än förut.
Lika viktigt som att försvåra eldens framträngande i
horisontal led är att motverka dess utbredning i
vertikal led, och här gäller det främst att. skydda trappor och
hisstrummor.
Inom fabriker och större magasin böra trapporna helst
vara av betong •— ej konststen och ej av trä. Vidare böra
de om möjligt vara inbyggda i särskilda brandsäkert
avskilda trapphus med samtliga dörrar brandtrygga.
Oändligt viktigt är att arkitekter, byggmästare och
industrimän tänka på brandskyddssynpunkten vid
anordnandet av trappor och utrymningsvägar särskilt från
lokaler, där ett större antal människor finnas.
Inbyggda hissar böra givetvis förses med
branddör-rar och ej öppna gallergrindar, vilka göra
hisstrummorna till verkliga dragskåp, som förmedla elden mellan cle
olika våningarna.
Trummor och transportöppningar i mellanbottnarna
böra om möjligt även skyddas, ehuru man härvid
vanligen stöter på stora svårigheter.
Även takets konstruktion är givetvis ur
brandskydds-synpunkt av största betydelse. Att man på
industribyggnader eller på magasin eller boningshus omedelbart
intill dessa ej bör lägga, spåntak, är självklart och de
större försäkringsbolagen neka också försäkra dylika
risker. Taket av armerad betong är det ur
brandskyddssynpunkt fördelaktigaste men ställer sig mycket dyrt.
varför det i Sverige kommit till ringa användning.
Tyvärr får man ännu se, att mycket dyrbara och i
övrigt fullgoda betong- eller tegelbyggnaders
brandsäkerhet i hög grad nedsättes genom att på stenbyggnaden
uppföres en hög vinds- eller mansardvåning med massor
av trävirke, så att man får liksom en lätt brännbar
träbyggnad uppe på clen stenbyggnaden.
I många mindre städer och industrisamhällen ligga
trävaruupplag alldeles intill tättbebyggda områden. På
senare åren hava vi ha.ft mycket allvarliga tillbud, men
katastrofen hava vi som väl är ännu undsluppit. Vikten
av att lägga eldfarliga industrier på behörigt avstånd
från boningshusen framstår emellertid allt tydligare.
I en del utländska hamnstäders trävaruområden har
A issa industrier, som hava mycket stora värden
hopade på små utrymmen och som för hela sin tillvaro äro
beroende av att leveranserna ut på världsmarknaden
kunna fortgå ostört t. ex. kullagerindustrin, dela ofta
upp magasinen i skilda fack eller smärre lokaler från
varandra brandsäkert avskilda. Mellan varje lokal
finnas hela brandmurar, dörrarna ut till korridoren äro
brandtrygga. Där särskilt brandfarliga varor förvaras,
se sig vederbörande myndigheter ibland nödsakade att
ge detaljerade föreskrifter om lagerlokalernas
sektionering. Detta gäller t. ex. inom filmindustrin.
För att en brandmur skall vara effektiv måste den gå
ett stycke över taket — vid lanternin även över denna
— samt även gå utanför trätaklister, så att ej elden
följer dessa och på så sätt gå omkring brandmuren.
Vidare få inga onödiga öppningar finnas i brandmuren.
Oundgängligen nödvändiga dörröppningar i brandmur
böra skyddas med
brandtrygga
dörrar. De enkla
järndörrar, som
tyvärr i mycket
stor utsträckning
användas såsom
skydd för
vinds-uppgångar, äro
ingalunda
brand-säkra och böra ej
användas inom
fabriker och
större magasin,
emedan de givetvis
kröka sig av
värmen och släppa
igenom elden,
varpå finnas ota-
Fig. 4. Brand(sektionerings )murar i ett
varuhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
