Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI T ID NIN G EN N O R D K N
399
i kullager äro minimala. Av stor vikt är att
transmissionerna ej anordnas i mörka otillgängliga källarlokaler
eller i mörka svåråtkomliga prång, utan äro placerade
ljust och lätt åtkomliga, så att de lätt kunna rengöras,
smörjas och övervakas.
A och O i allt brandskyddsarbete är ordning och
snygghet. Skräp, avfall och damm är den röde hanens
bästa vänner, men renlighet och ordentlighet hans
värsta fiender. Se t. ex. på två ur teknisk synpunkt fullt
likvärdiga snickerifabriker. Den ena har industri- och
arbetsledare, som noggrant följa bestämmelserna i
försäkringsbolagens fabriksvillkor, att »brännbart avfall,
som uppkommer vid tillverkning, dagligen skall
bortföras ur fabrikslokalen», så att vissa bestämda personer
efter arbetstidens slut dagligen rengöra lokalerna,
varigenom brandfaran väsentligt minskas och arbetarna
vänjas vid snygghet och ordning. Den andre låter
hyvel-och sågspån ligga kvar, så länge man utan olägenhet
kan arbeta vid maskinerna. Hyvelspånen samlas kanske
så nära limugnen, att en glöd därifrån kan tända
alltihop, transmissionerna få i månader överdragas av
dammassor, som omedelbart tändas, om ett lager går
varmt osv.
Även de enklaste brandsläckningsredskap måste
omses och skötas, om man skall vara säker på att de skola
funktionera, just i det ögonblick man verkligen behöver
dem. Försäkringsbolagen föreskriva därför bl. a. att
motorn å motorspruta skall för provning igångsättas minst
en gång i veckan samt att kemiska
eldsläckningsapparater regelbundet skola undersökas.
Assurans- (pyts-)sprutorna skola ständigt stå fyllda
med vatten ocli böra därför helst vara av koppar. Ofta
finner man slangarna till de större sprutorna mycket illa
förvarade. Vid brandposterna böra cle noggrant uppläg-
gas i skåp eller å järnställning på så sätt, att de lätt
kunna upprullas.
För släckning av bensinbränder o. d. användas
numera skumsläckningsapparater.
Automatiska sprinklers och automatiskt brandalarm
i direkt förbindelse med närmaste brandkårs
alarmsy-stem börja alltmer komma i bruk och förtjäna
industrimännens största uppmärksamhet.
Industribrandkårerna måste övas regelbundet.
Behovet av dylik övning framgår bl. a. av den sorgliga
miljonbranden vid Eckska fabrikerna i Partille för
något år sedan. Av vikt är även att varje nytillträdande
arbetare noggrant instrueras huru alarmering av
brandkåren äger rum.
Fig. 8. Fabriksbrand uppkommen genom varmgång i glidlager.
Den modärna gatutrafiken och skakningarna i husen
Uti Svenska väginstitutets meddelande nr 6 lämnas
en utredning om automobiltrafikens inverkan på
byggnaders bestånd med hänsyn till bilringarnas
beskaffenhet och fordonens hastighet.
De faktorer, som inverka på storleken av
skakningarna eller vibrationerna i byggnader vid gator o. dyl.,
äro bland annat:
marken eller grunden,
byggnadens grundläggning, särskilt
grundläggningens djup under gatuplanet,
byggnadens konstruktion i övrigt,
observationspunktens höjd över gatuplanet,
gatubeläggningens art och tillstånd,
fordonens tyngd,
lastens å fordonen beskaffenhet,
utfjädringens beskaffenhet,
ringarnas beskaffenhet, samt
fordonens hastighet.
Väginstitutets på omfattande och ingående
undersökningar gjorda slutsatser och rekommendationer äro
följande.
Gatubeläggning-en. Vibrationerna äro
mindre i den mån beläggningen är jämn och slät. Särskilt
är detta fallet vid fordon ej försedda med luftringar.
Vibrationerna vid moderna, mycket släta, monolitiska
beläggningar hava visserligen vid de här relaterade
mätningarna icke varit föremål för undersökning, men
det är dock sannolikt, att vid dylika beläggningar
komma vibrationerna, även vid fordon med massiva ringar,
att bliva väsentligt mindre än vad som iakttagits vid
exempelvis den slätaste av de i Stockholm provade
beläggningarna, ny smågatstensbeläggning.
Ringar. Luftringar minska vibrationerna högst
väsentligt även vid ojämna gatubeläggningar.
Luftringar äro från denna synpunkt så överlägsna andra
ringtyper, att skador på husbyggnader från
gatutrafiken med den allra största sannolikhet skulle helt
utebliva, därest alla fordon vore utrustade med
luftringar av sedvanlig typ, dvs med ett inre tryck av högst
ca 7 kg.
Massiva ringar åstadkomma de största
skakningarna. Vid ojämna beläggningar äro de av massiva
ringar åstadkomna skakningarna väsentligt större än de,
som orsakas av halvmassiva ringar, särskilt
Hl-rin-gar. Enär massiva ringar i de allra flesta fall utan
nämnvärd olägenhet torde kunna ersättas mecl
Hl-ringar, kan sättas ifråga att såsom ett första steg för
minskande av vibrationerna förbjuda massiva ringar
å motorfordon, åtminstone i städer och andra
samhällen, samt, frånsett undantagsvis förekommande
specialfordon, föreskriva, att dylika fordon ej få utrustas
med ringar med mindre fjädringsförmåga än
Hl-rin-gar, dvs minst 15 kgm. Erfarenheten av en dylik
åtgärd, eventuellt utgången av ytterligare
vibrationsmätningar. får utvisa, huruvida från
vibrationssynpunkt även Hl-ringar böra förbjudas och sålunda
luftringar göras obligatoriska, (Uppfattningen, att
användning av massiva ringar å motorfordon, bör för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
