- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
11

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 INDU STRITIDN INGEN NORDEN



Fig. 4. Principschema för fördelaren.

av en eller annan orsak kommit ur synkronism,
kommer den arm, som går förut i fas, att bliva kvarhållen
av spärret, till dess den andra armen kommer i
kontakt med motsvarande kontrollsegment. Magnetens
strömkrets är då ånyo sluten, spärret indrages och
synkronismen är återställd.

Den översta delen av det i fig. 4 visade schemat
framställer strömkretsen för betjäningssignalerna.
Sän-darnycklarna äro förbundna med kontrollsegmenten,
från vilka positiv eller negativ strömimpuls utsändes.
Batteriets mittpunkt är jordad. Till motsvarande
segment på den andra stationens fördelare är kopplat ett
polariserat relä, vars andra lindningsände är jordat.
Linjetråden är förbunden med de två
kollektorringar-na. Det polariserade reläet sluter strömkretsen för
oljeströmbrytarens drivmekanism och, då reläet har två
arbetsställningar, i vilka det blir stående allt efter som
det mottager en positiv eller negativ impuls, kan varje
relä tillkopplas en oljeströmbrytare, som kopplas in
eller ut allt efter som dess nyckel vrides till höger eller
till vänster.

Den mellersta delen av schemat angiver strömkretsen
för tillbakasändandet av indikeringssignalerna. Varje

öljeströmbrytare har två grupper hjälpkontakter, av
vilka den ena gruppen slutes när oljeströmbrytaren är
inkopplad och den andra när oljeströmbrytaren är
ur-kopplad. Dessa kontakter verka då som
kontrollstationens sändarnycklar och sända positiv eller negativ
strömimpuls tillbaka till motsvarande polariserat relä
i kontrollstationen. Detta relä sluter strömkretsen för
sin röda eller gröna lampa, som visar, om
oljeströmbrytaren är in- eller urkopplad.

Vid varje förändring på nätet kommer vidare en
kon-trollampa att lysa och en klocka att ringa. Dessutom
kommer en kontrollampa att lysa vid brott på en
signalledning, vid fel å en fördelare, batteriet etc.
Betjänings- och indikeringsimpulserna upprepas var femte
sekund och sålunda erhålles en automatisk kontroll av
systemet, som giver full säkerhet.

I sådana fall, då avståndet mellan stationerna är
litet, kan det visa sig vara mera ekonomiskt att använda
direkta ledningar för signalerna än att installera
selektiva apparater eller fördelare. Man använder då
fler-trådig telefonkabel, i det att en tråd användes pr
brytare för betjäningssignal och en för indikering.

*



De här antydda fjärrkontrollsystemen äro
kombinerade av apparater, som på andra områden visat sig fullt
pålitliga under de mest krävande driftsförhållanden.
Sedan fjärrkontrollsystemen för ca 7 år sedan började
tagas i bruk i Amerika hava de fått en allt större
utbredning, då de visat sig medföra större säkerhet,
överskådlighet och besparing i verkens drift. Förutom
i Amerika hava systemen även vunnit insteg i flera
andra land. såsom England, Australien. New Zealand.
Indien etc. Den första anläggningen i Skandinavien
kommer att installeras i Bergen. Denna stads
elektricitetsverk har för någon tid sedan beställt en
fjärrkontrollanläggning för Ravnebjergets kopplingsstation och
Sandvikens sekundärstation med betjäning och kontroll
från Solheims transformatorstation.

Fk.

Krossningsmaskinernas verkningsgrad.

Av bergingenjör Harry Nathorst.

Dt: flesta nu i bruk varande krossmaskinerna hava
framkommit under de senaste 100 åren och såsom
milstenar på utvecklingens väg torde bl. a. kunna
framhållas Blakes tuggare, Gates spindelkross,
valskrossen, kulkvarnen, rörkvarnen och sist skivkrossen. Av
dessa maskiner har valskrossen under lång tid förlorat
terräng, men i tävlan med skivkrossen åter vunnit i
betydelse, dels tack vare förbättrade
tillverkningsmetoder och bättre tillgång till lämpligt materiel, dels
beroende på bättre inblick i betingelserna för en
effektiv krossning. De senaste 20 åren uppvisa särskilt i
Förenta staterna stort uppsving beträffande kul- och
rörkvarnar, som tack vare införandet av den slutna
kretsen fått effekten nära nog fördubblad samtidigt
som en jämnare produkt och lägre slitage ernås. Vid
observerandet av dessa framsteg uppställer sig gärna
frågan: »Kunna vi för framtiden räkna med
ytterligare stora framsteg, eller är utvecklingen nu så långt

kommen, att endast smärre förbättringar kunna
förväntas?»

Hade man kännedom om den totala verkningsgrad,
som de nuvarande krossningsmaskinerna arbeta med,
skulle frågan lätt nog kunna besvaras. Skulle det visa
sig, att dessa maskiner arbeta med relativt hög
verkningsgrad, äro givetvis endast relativt små
förbättringar att vänta; är verkningsgraden däremot låg finnes
återigen ett fält för stora förbättringar. Mig veterligen
har det ännu ej inom facklitteraturen gjorts mer än ett
fåtal försök att bestämma verkningsgraden och de
därvid vunna resultaten divergera avsevärt. Den kände
amerikanske anrikningsexperten R. H. Richards har i
sitt stora arbete »Ore Dressing» försökt att beräkna
det teoretiska krossningsarbetet i en valskross och
kommer därvid till att det nyttiga arbete, som en sådan
kross, dragande 5—10 hkr, utför representerar 0,805
hkr, vilket betyder att verkningsgraden i detta fall



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free