- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
17

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm Publikationsorgan för
Svenska üppfinnareföreningen.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

GRUNDLAGD 1872

Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.

Nr 3 STOCKHOLM DEN 18 JANUARI 1928

Innehåll. Ind. Norden: Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. I. Nyttiggörande av avfallslutar. II. Stabilt, ströbart
diammo-niumfosfat. Ref. av Riz. — Motorfordons tjänstevikt. — Kväve i järn och stål. Av bergsing., fil. dr Hj. Braune. — Teknisk översikt. —
Bestämmelser för lån nr luftfartlånefonden. — Andan i ett industriföretag. — Föreningsmeddelanden. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind.
rättsskydd: Befattningshavare i K. patent- och registreringsverket. — Tabell utvisande arbetsfördelningen inom patentavdelningarna
i K. patent- och registreringsverket. — Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan
förbjudes. — Red. påtat/er sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.

Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.

I (Serie 1928). Nyttiggörande av avfallslutar.

Enligt en av ingenjör W. Müntzing, Stockholm,
uppfunnen metod kunna avfallslutarna i
cellulosaindustrin nyttiggöras genom blandning av en .sur och en
alkalisk avfallslut, och består däruti, att blandningen
utföres med lutar av sådana temperaturer och tryck, att
blandningen erhåller en temperatur av ca 110° C med
motsvarande tryck, eller att blandningen upphettas till
denna temperatur under tryck. Härigenom överföres
den erhållna fällningen i en lätt avskiljbar form. Själva
lutblandningen är användbar för såväl spritjäsning,
indunstning i moderna indunstningsapparater,
konstruerade av järn, samt för förbrännande, med eller utan
föregående torrdestillation. Oljor och andra produkter
kunna därvid utvinnas, samt lukten från
sulfatfabrikerna minskas och åtgången av bränd kalk för färsklutens
kaustisering reduceras. Ur askan (smältan) från
förbränningen (torrdestillationen) kan svartlutens alkali
i ökad mängd återvinnas.

Uppfinnaren redogör för metoden närmare i sv.
patentbeskrivningen nr 64 180 såsom följer.

Reaktionsförloppet vid blandningen är sannolikt att
sulfitavfallslutens fria S02 angriper svartlutens
kar-bonater under utveckling av C02, vilket i sin tur ur
svartluten utfäller dennas ligninsubstans, eller att fri
S02 direkt utfäller svartlutens ligninsubstans. Med
fällningen synes bägge avfallslutarnas såpartade och
inkru-sterande ämnen följa, varigenom dessa bringas i en för
indunstning i moderna indunstningsapparater lämplig
form. Methylmerkaptanet synes omsätta sig till ett
mindre starkt luktande ämne. Samtidigt neutraliseras
och alkaliseras sulfitavfallsluten och erhåller man en
för ethylalkoholjäsning synnerligen lämplig
lutblandning av alkalisk reaktion. I blandningen av lutarna
bildas även något svavelväte, vilket bortgår om
lutarna blandas under tryck vid en temperatur av ca 110° C
eller om blandningen upphettas under tryck till ca 110°
C, men som annars bör frånskiljas före spritjäsningen.
Den vid sulfatfabrikerna vid svartlutens förbränning i
sodahuset nämnda alkaliförlusten minskas vid
föreliggande metod genom närvaron av kalksalterna från
sulfitavfallsluten. Av dessa kalksalter reduceras en mindre
del vid den indunstade blandningens förbränning till
CaO, varigenom åtgången av CaO för färsklutens
kaustisering i motsvarande grad minskas.

Proportionen av sur och alkalisk avfallslut vid
blandningen är delvis beroende av lokala förhållanden, såsom
produktionen av sulfit- och sulfatmassa,
sulfitavfallslutens halt av fri S02, svartlutens alkalitet m. m.

Exempel på utförandet: Till den från det avslutade

sulfitcellulosakoket kommande sulfitavfallsluten sättes
i lämpligt kärl (gammal sulfitkokare) svartlut till ca
Vs av sulfitavfallslutens mängd. Härvid utfaller
svartlutens ligninsubstans och bör frånskiljas, om man ej
finner bekvämare upparbeta blandningen sådan den är.
Skall fällningen frånskiljas låter detta göra sig genom
att filtrera på filterpress eller genom dekantering.
Denna procedur underlättas i hög grad om blandningen
äger rum under tryck motsvarande ca 110° C, eller om
de blandade lutarna upphettas till denna temperatur
under tryck, varvid fällningen sintrar tillsammans. Den
frånskilda ligninfällningen torkas för sig och kan
användas som bränsle antingen vid fabriken ensam eller
tillsammans med nedan nämnda indunstade lutfiltrar,
varvid ur den vid förbränningen erhållna askan
(smältan) alkalit på vanligt sätt återvinnes, eller för
förbränning utom fabriken. Den kan t. ex. briketteras
med indunstad sulfitavfallslut som briketteringsmedel.
Den kan även torrdestilleras ensam eller tillsammans
med det nedan nämnda indunstade lutfiltratet. Härvid
erhålles som slutprodukt ett koks, vilket efter
förbränning lämnar en aska, ur vilken alkalit då återvinnes på
vanligt sätt genom urlakning med vatten och
kaustisering med kalk.

Lutblandningen kan förjäsas antingen före eller efter
fällningens eventuellt frånskiljande. Frånskiljes
fällningen såsom ovan angivits genom blandning under
tryck eller genom blandningens upphettning under
tryck, bortgår härvid det vid lutblandningen bildade
svavelvätet, men bör annars före jäsningen frånskiljas.
Efter spritjäsningen och spritens avdestillering eller
om spritjäsning icke företagits, föres lutblandningen
till moderna indunstningsapparater, som nu på grund
av blandningens alkaliska egenskaper få konstrueras
av järn. (Event. kunna redan i sulfatfabrikernas
sodahus befintliga indunstningsapparater komma till
användning för lutblandningens indunstning med eller
utan modernisering och tillsättande av ytterligare
in-dunstningsaggregat.) Den indunstade lutblandningen
förbrännes eller torrdestilleras härefter ensam eller
tillsammans med den förut omnämnda event. för sig
torkade ligninfällningen. Ur askan från förbränningen
återvinnes alkalit på vanligt sätt.

Företages torrdestillation, erhålles ett koks, ur vilket
efter förbränning alkalit urlakas på enahanda sätt. För
att vid torrdestillationen öka utbytet av träsprit kan
ytterligare alkali eller alkalisalter tillsättas
lutblandningen före eller under indunstningen eller omedelbart
före torrdestillationen t. ex. motsvarande den mängd,
som vid all kokning av sulfatcellulosa går förlorad och
som vid nuvarande metod tillsättes i sodahuset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free