Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Sam trafik mellan statsbanor och
billinjer. I skrivelse till distriktsförvaltningarna
har järnvägsstyrelsen bemyndigat dessa att sluta avtal
med privata bilföretag om samtrafik avseende såväl
person- som godsbefordran. Härvid har givetvis sikte
tagits endast på reguljära billinjer till platser, som
sakna järnvägsförbindelse, varför det alltså icke avses
att taga initiativ till några nya linjer. Beträffande
persontrafiken är meningen att direkta bilruter skola till
en början inrättas i några enstaka förbindelser, i vilka
en större regelbunden resandetrafik äger rum. Bilarna
skola ha hållplatser omedelbart invid stationerna och
de resande skola biträdas med överförande av resgods
och dylikt. För godstrafiken komma ungefär samma
bestämmelser att gälla som nu beträffande
entreprenörer, vilka vid större stationer utföra gods. Genom
den nya anordningen skall godset kunna adresseras
direkt till mottagarna i de samhällen billeden
genomlöper.
*
Pajala järnvägskommitté har till K. m:t ingått med
»en underdånig och enträgen begäran», att K. m:t
måtte vidtaga sådana åtgärder, att ett principbeslut
om byggande av järnväg Öve r-T orne å—P
a-j a 1 a må kunna fattas helst vid 1928 års riksdag, och
att man vid byggandet söker åstadkomma ett sådant
byggnadssätt och trafikanordningar i övrigt, att
statens utgifter för järnvägen nedbringas till det minsta
möjliga, som kan anses lämpligt med hänsyn till
banans uppgifter och karaktär.
Det kan enligt kommitténs mening varken vara ett
landets eller bygdens intresse, att kommunikationerna
i övre Tornedalen ordnas genom startande av statliga
bilbusslinjer. Endast genom anordnande av järnväg
kan ortens kommunikationsspörsmål lösas på ett
tillfredsställande sätt. Järnvägstrafiken på den rnitt emot
liggande finska älvstranden har också hunnit högre
upp än den svenska järnvägstrafiken och torde inom en
ej alltför avlägsen framtid vara halvvägs på sträckan
Övertorneå—Pajala. Varken ur nationella eller andra
utgångspunkter kan detta vara önskligt.
Man ser härav tydligt nog, att järnvägen såsom
transportväg, då det gäller vitala intressen, är vida att
föredraga framför busslinjen.
*
Enligt »Aftenposten» har Norsk Telefunken fått
licens för användning av överingenjör Hermod
Petersens uppfinning för bildtelegrafi. Man har
tänkt sig att upprätta en bildcentral i Oslo, varifrån
bilderna skulle telegraferas till Stavanger för att från
stationen där vidaresändas till Amerika. En dylik
anläggning kan levereras på fem månader.
När Hermod Petersens uppfinning första gången
omnämndes för ett år sedan framkastades den
förmodan att den snart skulle kunna tagas i bruk för den
vanliga rundradion, så att varje radiolyssnare utan
alltför stora kostnader skulle kunna skaffa sig en
mottagningsapparat. Nu säger emellertid direktören i
Norsk Telefunken, att apparaterna måste förenklas
betydligt, innan de kunna användas för detta ändamål.
*
Medicinalstyrelsens bebådade kungörelse angående
ändrade bestämmelser vid
cyanväte-rökning har utfärdats och trädde i kraft den 1
januari.
Föreskrifterna innebära i flera avseenden
skärpningar av förut gällande bestämmelser. Sålunda skall le-
daren av gasbehandlingen personligen undersöka de
rum, som skola behandlas med cyanväte, och
grannarna före rökningen underrättas såväl muntligen som
skriftligen. Omedelbart efter gasbehandlingens början
skall ledaren noggrant observera grannlägenheterna
och om spridning av gasen iakttages skall han
likaledes personligen låta utrymma desamma.
Gasbehand-lade rum få icke tagas i bruk förrän ledaren givit
tillstånd därtill och få icke under några förhållanden
användas som sovrum förrän tidigast 24 timmar efter
ut-vädringens påbörjande.
Gott och väl detta. Kungörelsen borde emellertid ha
utfärdats åtskilliga år tidigare. Nå, man lär
visserligen ju längre man lever, men kanske också ju flera
som dör.
*
Den elektriska porslinsbränningen
vid Gustavsberg har slagit så väl ut, att man nu
ämnar ytterligare utvidga anläggningarna. De två
elektriska ugnar, som för något år sedan installerades vid
Gustavsbergs porslinsfabrik, ha hela tiden de varit i
drift fungerat bra. En tredje större ugn är nu under
uppförande oeh kommer att under den närmaste tiden
igångsättas.
Den svenska porslinsindustrin har under dessa tider
av hård utländsk konkurrens kunnat vidmakthålla och
utvidga sin marknad genom tekniska framsteg,
fulländning av arbetsmetoderna och strävan att fylla även
konstnärligt högt ställda fordringar.
Genom samverkan med Svenska slöjdföreningen och
enskilda konstutövare har man lyckats uppnå en
formgivning och färgverkan, som även i utlandet
tillvunnit sig kännares beundran.
Några nationalitetssiffror ur den engelska
patentstatistiken. En årsöversikt i ett den engelska
kemiska industrins ledande organ, Chemical Age,
framhåller att icke mindre än tre fjärdedelar av engelska
kemiska patent innehavas av utlänningar eller
utländska firmor, främst tyskar men även schweiziska
och franska i betydande omfång. Den ledande tyska
koncernen, I. G.-Farbenindustrie, har under årets lopp
uttagit dubbelt så många patent som under förra året
och nått upp till ett medeltal av två pr dag. Men även
om man frånser det område, där Tyskland har ett
sådant försteg, och överskådar samtliga industriella
patent, så kommer en femtedel av engelska patentverkets
ansökningar från tyskt håll. Ungefär lika mycket
kommer från Förenta staterna, omkring 7 proc. från
Frankrike och endast omkring 5 proc. från England och hela
imperiet.
Ny finsk cellulosafabrik. En industriell
anläggning av stora mått står inför sin fullbordan i östra
Finland. Det är Hackman & Co:s sulfiteellulosafabrik
i Kiekkoniemi. I stort sett har uppförandet av denna
icke tagit mer än ett år i anspråk; arbetena påbörjades
i maj 1926 och slutfördes, vad själva fabriken
beträffar, i maj 1927. Fabrikens barkningsmaskiner äro
levererade av Karlstads mek. verkstad. Fabriken har
egen hamn vid Kiekkoniemi udde. Hamnen har
uppmuddrats till 15 fots djup. Till våren kommer den att
uppmuddras till 22 fot. Fabriken är inställd för en
årsproduktion av 30 000 ton, men är anlagd så, att
idenna produktion med tiden kan! ökas till 120 000
ton. För produktionen i dess nuvarande omfång
använder fabriken ca 230 000 kbm björkved pr år.
Arbetsstyrkan är 450 man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0024.html
