Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Elektriska svetsningsaktiebolaget i Göteborg liar
på den elektriska ljusbågssvetsningens område varit i
tillfälle att utföra en mångfald betydande reparationer
av ovan antytt slag.
En sådan är det i fig.- 1 och 2 visade
gjutjärns-stativet till en 40-tons skruvpress. Såsom framgår
av fig. 1 är brottytan av aktningsvärda dimensioner och
har brottet inträffat i övergången mellan stativets
vertikala del och överdelen, omedelbart ovanför supportens
gejdrar. Sedan brottytorna snedmejslats, delarna
injusterats och nästats ihop, utfördes svetsningen
så–som varmsvetsning, dvs övre delen av stativet
uppvärmdes i träkolseld till rödvärme och under
bibehållande härav fullbordades så svetsningen. I mång;;
fall kan svetsningen ske utan föremålets
uppvärmning, s. k. kallsvetsning, men på grund av
brottytans läge i en för stora påkänningar utsatt del,
användes varmsvetsning med specialelektroder av gjutjärn
såsom ägnad att ge bästa möjliga kvalitet på svetsen. En
bidragande orsak till, att varmsvetsning kom till
användning. var även, att stativet icke behövde svetsas på
sin plats i fabriken utan lätt kunde nedtagas och
transporteras till verkstaden, där den ur kvalitstsynpunkt
överlägsna varmsvetsningen bekvämt kunde utföras.
Den för reparationen använda tiden var endast ca Ve
av den tid, som en nyanskaffning skulle tagit, och
reparationskostnaden understeg väsentligt det för ny del
begärda priset.
Pressen har efter reparationen varit i strängt bruk
dagligen under flera månader utan några anmärkningar
och den utförda reparationen måste därför anses såsom
synnerligen lyckad.
Fig. 4. Samma gjutjärnsstativ som i fig. 8 före reparationen. Obs.
måtten!
Figurerna 3 och 4 visa ett annat gjutjärnsstativ, som
också med betydande besparingar i tid och pengar,
reparerats medelst elektrisk svetsning. De olika
brottytorna äro här icke av så betydande dimensioner som i det
föregående fallet, men försvårades reparationen av att
stativet sprungit sönder i 6 st. delar, alla med planade
ytor, vilkas inbördes läge måste bliva exakt detsamma
som före söndersprängningen. Även denna reparation
gav ett fullt exakt och solitt resultat. Självklart är, att
reparationer som dessa ställa stora krav både på dem.
som utföra desamma och på de medel, som komma till
användning. M.
Chefens betydelse för affärsföretaget.
Häradshövding Marcus Wallenberg har i ett av
»Sunt förnufts» senaste nummer publicerat en märklig
artikel om »Chefens betydelse för affärsföretaget».
»För att man skall förstå betydelsen av ett riktigt
chefsval», skriver han, »behöver man blott för ett
ögonblick föreställa sig vad resultatet skulle bliva, om det
läte sig göra att flytta om cheferna för endast ett fåta.l
av vårt lands större affärsföretag, statliga, kommunala
och privata». Inom loppet av några år skulle med allra
största sannolikhet det allmänna välståndet ha
väsentligt. ökats och skatterna ha sjunkit.
Chefens förmåga av disposition av sin uppgift blir
i själva verket oftast avgörande för företagets
framgång. Det är han som skall lägga upp programmet för
företagets verksamhet, ofta på lång sikt. En
felbedömning härvidlag kan bliva ödesdiger för företaget. Det
är han som skall skaffa den lämpligaste organisationen,
omge sig med dugliga medarbetare. Chefen skall vidare
tillse att företagets finansiella, tekniska och
kommersiella politik blir rätt skött. Han skall också se till att
företaget står i gott förhållande till myndigheter, till de
vid , företaget anställda och deras organisationer, till
konkurrenter inom och utom landet och till pressen,
därest företaget är av mera allmän betydelse. Med ett ord.
chefen skall tänka. Han skall vara mäktig att fatta
beslut och ej dra sig för ansvaret.
Finns det då i Sverige personer, vilka motsvara
anspråken på en duktig chef? Jo, de finnas, men därmed
är ej sagt, att alla chefsplatser i vårt land äro besatta
med den för varje befattning lämpligaste mannen. De
privata företagen ha större chanser att få goda chefer
än de publika, bl. a. därför att den privata
företagsamheten väljer sina chefer med hänsyn till deras speciella
kvalikationer för uppgiften. Vid chefsvalet för de
publika företagen däremot spelar ofta framstående politiska
kvalifikationer en avgörande roll. Dessutom kunna de
enskilda företagen betala vad mannen är värd. Staten
däremot är beroende av ett belt system av avlöningar
och kan svårligen följa med i auktionen om de yppersta
krafterna.
Men de enskilda företagen tillförsäkras också en
bättre ledning därigenom att chefen kan avskedas, om han
ej håller måttet. Formellt finnas visserligen inga hinder
att avskeda även statliga eller kommunala affärsledare,
men i realiteten sker detta aldrig allenast på grund av
bristande kompetens för platsen.
Då nu företagets framgång i eminentaste grad
sammanhänger med chefens duglighet förstår man, att
vederbörande regeringar knappast ha någon mera
ansvarsfull uppgift än att i förekommande fall tillsätta (eller
avsätta) cheferna för de statliga affärsverken.
Dessvärre synas emellertid regeringarna icke vara rastade
härför. Men om denna fråga ej kan lösas, så torde det
vara bäst för landet om statens affärsverksamhet i
största möjliga utsträckning avvecklades. Är den
allmänna opinionen ännu icke mogen för ett så pass drastiskt
steg, så måste i varje fall något sätt utfinnas att
förbättra den nu gällande metoden att tillsätta de
ifrågavarande befattningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
