Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1878
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska pateniverke>
utfärdade patent m. m.
Nr 5 STOCKHOLM DEN 1 FEBRUARI 1928
Innehåll. Ind. Norden: Språngning av ismassor medelst termit. Ref. av H. W. — Likriktare enl. Peter. Ref. av K. Nn. —
Alume-teringsmetoden till skydd mot höga temperaturer. Av Fk. — Kurs för stadsmätningsmän. — Leipzigermässa 4—14 mars. — Nya
uppfinningar och fabrikat i marknaden. III. A. J. Larssons kikkran. IV. Utväxling för roterande axlar enl. Ericsson fe Hedengren. V.
Holm-qvists & Karlssons skenskarv. — Svenska uppfinnareföreningen. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden (bl. a. från Sv.
uppfinnareföreningens styrelse). — Prisuppgifter på järn — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang.
patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse
med ärade f örf -.s uttalanden.
Språngning av ismassor medelst termit.
Metoden tillämplig utanför Norrlandshamnarna?
I Amerika liar en ny metod
kommit till användning för sprängning
av stora ismassor, nämligen medelst
termit. Detta ämne utgör som bekant
en blandning av aluminiumpulver
och järnoxid och utvecklar vid sin
antändning en oerhörd hetta. Hittills
har termiten använts för
svetsnings-ändamål och dylikt. Det är ganska
överraskande, att den kan utveckla
en sprängningsverkan på is, vilken
vida överträffar dynamitens.
Förmodligen skulle den nya metoden
vara till nytta även i vårt land, när det
fram på våren blir fråga, om att
frigöra sjöfarten i de tillfrusna
Norrlandshamnarna.
Metoden är uppfunnen av den
amerikanske professorn Howard T.
Bärlies. vilken redogjort för densamma i
ett föredrag i Franklin-institutet,
som refererats i »Umschau».
Inledes reaktionen i
aluminium-järnoxidblandningen med en
tänd-patron, så stiger
temperaturen på få sekunder
till 2 500° à 3 000°. Om
det ur termiten
uppkomna smältande järnet
kommer i beröring med is
eller vatten, sönderdelar
det detta i väte och syre.
Syret förenar sig med
järnet till järnoxid, och
vätet förbrinner med
luftens syre till vatten.
Gasutvecklingen försiggår så
hastigt, att det uppstår
lätta explosioner, som
understödja ismassornas upplösning och sprängning. Dessa
explosioner äro icke eller nästan icke åtföljda av något
buller. Byggnader, såsom broar och kajer, skadas
på intet sätt. Intet ljudligt brakande och intet
lufttryck beledsagar reaktionen, i motsats till
vanliga sprängämnen. Därigenom är termiten mycket
lämplig att användas i bebodda, trakter. Den är all-
deles ofarlig att transportera och
använda. Dess huvudsakliga verkan
ligger icke i sprängningen, utan i
uppvärmningen av ismassorna.
De skildrade företeelserna vid
av-bränning av termit i is fastställdes
genom förberedande försök med
isblock. Ett block om 160 kg vikt
förstördes fullständigt genom 900 gram
termit, som utan förladdning
anbragtes i ett hål. En vattenpelare steg
därvid 25 m högt. Även block av fast
koldioxid låta spränga sig med
termit.
Efter dessa förförsök i
laboratoriet prövade Barnes termitens verkan
på packisen i S :t Lorenzfloden.
Pack-isvidder av omkring 1 miljon ton
sprängdes och sattes i rörelse. I mars
1926 kallades Barnes till Alleghany,
där städerna. Oil City och Franklin
ävensom järnvägen hotades av
vattenmassorna i floden, som dämts upp
genom ismassorna. Tre ton dynamit
hade utan resultat
använts till sprängningar;
mindre än 5 ton termit
skaffade vattnet fritt
avlopp och avvände faran
från städerna och
järnvägen.
Barnes har även gjort
försök att förstöra isberg
genom den nya metoden.
Bland 45 isberg utvaldes
tre. Ett berg av 170
meters längd, som höjde sig
25 m över vattnet, alltså
gick över 200 meter djupt,
försågs med en laddning av 40 kg termit. Efter
an-tänilningen började det knaka och knastra i isberget; vid
tvåtiden på morgonen kom en särskilt stark krasch,
och några timmar senare drevo, utom ett större block,
endast spillror omkring på vattnet. Resten av isberget
var efter två dagar nästan alldeles förintad.
II. W.
Fig. 1 (överst): verkan av 25 kg termit på is. De uppslungade
is-partiklarna se ut som glödande glas. Fig. 2: ett isberg, som
förstördes med 50 kg termit, nedsänkt 90 centimeter i isen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
