Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53 INDU STRITIDN INGEN NORDEN
terrike, England, Tyskland, Polen, Sverige, Finland
och Japan. Med flera länder hava åvägabringats
överenskommelser angående ömsesidig registrering av
varumärken.
Fa.
Präst —• uppfinnare. Pater Joseph Szuchy vid
den katolska Trefaldighetskyrkan i Perth Amboy, New
Jersey, har specialiserat sig som uppfinnare på
tågkontrollens och signalanordningarnas område. Han har
nyligen fått sin 16:de uppfinning patenterad.
Småländsk industri vid mitten av 1800-talet.
Vad de gamle lantmätarne veta berätta.
Meddelat av Pehr Johnsson.
Bland de sockenbeskrivningar, som förvaras i
Lant-mäteriarkivet märkes en som behandlar Hofmantorps
socken i Kronobergs län. Den är författad av kom.
lantmätare A. P. Liedberg i Växiö 1855. I denna
behandlas bl. a. även Lessebo, om vilket L. berättar, att
detta bruk består av en knip-, tvänne spik-, en
koppar-och en stångjärnshammare, drivna för överfall av sju
vattenhjul och 9 eldstäder för bläster samt flammugn
och masugn; har 933% skepp, privilegierat smide med
däri inberäknat 150 skepp, frälsesmide utan skatt. I
hammarskaft erlägges årligen 7 skepp. 16 lisp. 13
skålp. till k. m:t och kronan. Bruket har dessutom
masugn till tackjärn för eget behov samt 300 skepp,
manufaktursmide. Malmtägten är grundad på
sjö-och myrmalm, mest av god beskaffenhet. Avsättningen
inom ocli utom orten tillsammantaget för ovan
uppräknade verk ka;n i medeltal uppskattas till 40 000 rdr
banko årligen.
Enligt vad känt är hade bruket erhållit sina
privilegier före 1698.
Pappersbruket uppfördes åren 1836 och 1837 och
drives med maskin i ganska betydlig skala,
Tillverk-ningsbeloppet kan årligen upptagas till 60 400 rdr
banko.
Nickelverket har tillkommit först 1842; även denna
inrättning inbringar ansenliga summor, helst varje
skålp. blivit betalt med 2 rdr banko och cirka 25—30
skepp, tillverkas årligen; alltså inbringas härför 24 000
rdr banko. Enl. k. bergskollegii meddelta privilegier
av den 6 oktober 1845 äro 18 frihetsår förunnade
denna metalluppfinning, räknade från och med 1842.
Rå-nickeln forslas från Kleva i Alsheda socken av
Jönköpings län, varest gruvan är belägen, till Lessebo, där
smältugnen eller nickelberedningen verkställes.
För övrigt finnes tullmjölkvarn med trenne par
stenar, vilken giver omkring 150 t:r i årlig tull och en
enbladig såg, som begagnas enbart till brukets eget
behov.
Om Lessebo skriver vidare Liedberg att dess
belägenhet är vacker. »Om man från Linneskruvs
gästgivaregård tager vägen söder ut erfar man att
jordmånen är bättre, delvis stenfri. Vägen går över Fetebo
gärde, vilket är förskönat genom trädplanteringar ömse
sidor om detsamma, varefter en bättre skogstrakt
vidtager i anseende därtill, att den är här omsorgsfullt
vårdad, vartill man kan sluta därav, att vid allmänna
vägen flerfaldiga mastträd kunna räknas. Utefter
vägen i denna urskog äro poppelpilar planterade. Efter
cirka % mils färd uppnår resanden det vackra och
välbyggda Lessebo järnbruk, bestående av 72 särskilda
byggnader, vilket blivit ombyggt av bergsrådet och
kommendören av Vasaorden Johan Lars Aschan, som
även i regelbunden stil låtit anlägga trädgårdar,
planteringar och promenadparker.
I närheten av kyrkan, där den skogbevuxta och
sten-bemängda marken vidtager, delar sig vägen och följer
östra stranden av sjön Rottnen till Ormeshaga, varest
den återigen delar sig i den sydvästra grenen, går till
Ljuder socken, och den sydöstra till Ugnonäs och
Tängen, varefter den slutligen åter förenar sig med
häradsvägen.
De upplysningar, man av äldre handlingar kunnat
erhålla, äro, att Lessebo på 1600-talet, kallat
Läse-boda, blivit anlagt vid vattendraget mellan sjöarna
Laen och Öijen. Dess första anläggning är obekant,
dock förmenas, att en smed vid namn Erik Knutsson
från Åryd varit första anläggare. Håkan Skytte, den
förste kände ägaren, försålde bruket 1689 till Göran
Branting. År 1698 var k. m:t och kronan ägare till en
del av bruket, som försåldes till en Barthold Hartvig.
Vi se, att under samma tid Lessebo åtminstone till en
del ägdes av Ludvig Cammerarii arvingar; dessa
arvingar nämnas ofta i länets jordebok och må därför
upplysas, att Ludvig Cammerarius — som synes ägt
såväl Lässebo, förrän där anlades något bruk, som
Asa-ryd och Hängeryd i Asa socken, Bäckhult och Åbogen
i Wiresta, Pilsboda och Tångene i Stenbrohult,
Sälje-ryd Smedsgård i Östra Forsås, Slätthult i
Ljuder, Bröna Lillgård i Tolg, Hult i Bleg
socken m. m. — vanns liksom Hugo Grotius av
konung-Gustaf Adolf för Sverige. Han var svensk ambassadör i
Haag 1629 och dog som svenskt geheimeråd i
Heidelberg 1651. Före inträdet i svensk tjänst hade lian
varit kansler hos kurfursten Fredrik av Pfaltz. Ludvig
Camerarius var sonson av Melanchtons lärde vän
Joakim Camerarius, översättaren av Homerus, Sophocles
mfl, och son av Joachim Camerarius, stiftaren av ett
medicinskt och botaniskt kollegium, Ludvig Camerarii
dotter synes hava blivit gift med ovannämnde Barthold
Hartvig, som tvivelsutan var son till J. von Hartvig.
fältsekreteraren hos Johan Banér och Lennart
Torstensson samt adlad 1651 (nr 539). De ovannämnda
med flera hemman i Kronobergs län erhöll Ludvig
Cammenrarii arvingar à 41/2 proc. till vederlag för
deras den 22 oktober 1698 reducerade köpegods. De så
spridda och ofta små hemmanen, som kronan nu
av-hände sig, måtte förut varit förlänte till den, vars
arvingar togo dem i vederlag för vad som måste
reduceras.
Bland dessa arvingar var förstnämnde Barthold
Hartvig, som köpte »Lässeboda» av kronan 1698.
Därefter har en vid namn Emmertz varit ägare, vilken
försålde hela egendomen 1727 till Daniel Schröder från
Värmland. Under denne ägares tid sattes bruket i gott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
