Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverkei
utfärdade patent m. m.
Nr 8 STOCKHOLM DEN 22 FEBRUARI 1928
Innehåll. Ind. Norden: Ny italiensk flygmaskinstyp. Ref. av K. Nn. — Internationella standardiseringsarbeten. — Den s. k.
vetenskapliga äganderätten. — Småländsk industri vid mitten av 1800-talet. Vad de gamle lantmätarne veta berätta. Meddelat av Pehr
Johnsson. (Forts.) — Teknikens varningar. — Litteratur. •— Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patentbeskrivningar. —
Kungörelser ang. patent. — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. — Red. påtager sig ej någon obligatorisk
åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden
Ny — italiensk — flygmaskinstyp.
Varje flygmaskin kan betraktas som ett i rummet
fritt omkring sin .tyngdpunkt vridbart system, varvid
de uppträdande krafterna ocli momenten hålla
varandra i jämvikt omkring denna tyngdpunkt och
maskinen vrides omkring densamma. Man har iakttagit att en
automatisk säkring av stabiliteten i längd- och
tvärriktningen kan ernås, om bärytorna erhålla en sådan form.
att
1) varje vridning av flygmaskinen omkring dess
krängningsaxel automatiskt alstrar en vridningen
upphävande, dynamisk bromsverkan,
2) varje vridning av flygmaskinen omkring
stampningsaxeln automatiskt alstrar en vridningen
upphävande, dynamisk bromsverkan,
3) varje vridning av flygmaskinen omkring dess
gir-ningsaxel automatiskt alstrar en vridningen
upphävande, dynamisk bromsverkan och
ligt symmetriskt belägna punkter, under det att de
vertikala stabiliseringsytornas tryckmedelpunkter
sammanfalla med två väsentligt bakom girningsaxeln och
ovanför krängningsaxeln belägna punkter.
Härvid må framhållas, erinra uppfinnarne, att
användningen av stabiliseringsytor vid
regleringsanord-ningar för flygmaskiner redan är känd. Dessa vid
flygmaskinens bakre del anordnade hjälpytor åstadkomma
emellertid endast en ökad styrningsstabilitet, utan att
kunna fylla de under 1) och 4) angivna villkoren för
stabilitet under gång. I motsats härtill — heter det —
åstadkomma paren av stabiliseringsytor enligt den
förevarande uppfinningen en kraftig bromsverkan mot varje
vridning eller svängning av flygmaskinen omkring
dess krängningsaxel, enär det på stabiliseringsytorna
utövade trycket är relativt kraftigt och påverkar tryck
-medëlpunkterna av de ovan för krängningsaxeln anord-
Fig. 1. Den nya flygmaskinstypen, schematiskt sedd framifrån. Fig. 2. Maskinen sedd i vila från sidan.
4) varje flygning med maskinen ur jämnviktsläge
(som exempelvis är fallet viel slutet av varje vridning
omkring krängnings-, stampnings- eller girningsaxeln)
automatiskt alstrar ett statiskt kraftpar omkring
motsvarande axel på sådant sätt, att flygmaskinen
återtager detta jämviksläge.
På denna iakttagelse hava de italienska ingenjörerna
A. Tammeo, E. Caminada, P. Foppiano och C.Scotti
grundat en av dem gemensamt gjord uppfinning, vars
väsentlighet är, att vid sidoändarna av huvudbärytan och
ovanför denna äro anordnade två vertikala
stabiliserings-ytor och över dessa två horisontala stabiliseringsytor,
vilka i flygriktningen hava en avsevärd längd.
Företrädesvis bildar varje par av en horisontal och en vertikal
stabiliseringsyta framifrån profilen av ett »T» med olika
längd å staplarna, i det att dess yttre skänkel är längre,
varvid totalsumman av varje pars stabiliseringsytor
ungefär är av sannna storleksordning som den ena
huvud-vingens bäryta. Tryckmedelpunkterna för de horisontala
stabiliseringsytorna falla därför på två väsentligt
bakom stampningsaxeln och över krängningsaxeln fullkom-
nade stabiliseringsytorna, så att det i fölhållande till
maskinens tyngdpunkt verkar med en avsevärd hävarm.
Enär tryckmedelpunkterna för de i flygriktningen
starkt förlängda stabiliseringsytorna äro belägna
bakom det av stampningsaxeln och girningsaxeln bildade
planet, hava de tillika en avsevärd dynamisk
bromsverkan mot varje svängning med avseende på dessa axlar.
På detta sätt återför det på stabiliseringsytornas
tryckmedelpunkter verkande lufttrycket automatiskt
maskinen till dess jämviktsläge, om den skulle vrida sig
omkring den ena eller den andra av dessa axlar.
I figurerna beteckna 1 och 2 de horisontala
stabiliserings ytorna med deras vid 3 resp. 4 belägna, varandra
motsvarande tryckmedelpunkter, vilkas inbördes
avstånd uppgår till 21, varvid l betecknar deras avstånd
från den gemensamma tyngdpunkten (fig. 4). De
horisontala stabiliseringsytorna äro på sådant sätt
anordnade över de vertikala stabiliseringsytorna 31 och 41
(fig. 2. 4 och 9), att. varje par stabiliseringsytor, sett
framifrån, bildar ett »T» med olika skänkelläiigder.
varvid den yttre skänkeln är längre än den inåtrikta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
