- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
58

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58

INDU STRITIDN INGEN NORDEN

JFig.6

^firrö



Fig. 3. Maskinen sedd uppifrån.

de. Stabiliseringsytorna äro fast förbundna såväl
inbördes som med buvudbärplanen, så att de i viss mån
bilda två i flygmaskinens längdriktning förlöpande
T-balkar, vilka under flygningen bidraga till maskinens
förstyvning.

Om maskinen av en eller annan orsak visar
benägenhet för krängningsrörelser i pilens 10 riktning (fig. 4),
verka två krafter 11 med hänsyn till de från varandra
på stort avstånd belägna punkterna 3 och 4 med den
mycket avsevärda hävarmen 21, så att de motverka
vridningen omkring krängningsaxeln och bromsa denna
vridning.

Visar maskinen av några orsaker benägenhet för
stampning i pilens 12 riktning (fig. 5), komma
krafter 13 att med en hävarm l1, vilken är av avsevärd längd
med hänsyn till tyngdpunkten 17, inverka på
punkterna 3 och 4, så att varje vridningsrörelse i pilens
riktning bromsas. Förutom dessa bromsningsverkningar och
deras samverkan med de motsvarande vertikala
stabiliseringsytorna, vilka här nedan närmare behandlas,
utöva de horisontala stabiliseringsytorna även en kraftig
statisk effekt för maskinens återförande till
jämviktsläget. Om nämligen av någon särskild orsak maskinen
intager det i fig. 6 visade läget och rör sig i pilens 14
riktning, verka krafter 15 vid punkterna 3 och 4,
vilkas med hävarmen l2 i förhållande till tyngdpunkten
verkande komponenter 16 vrida maskinen i pilens 18
riktning och därmed återföra den till jämviktsläget.

De vertikala stabiliseringsytorna utveckla å sin sida
bromsverkningar, till vilka man framkommer genom
analogt resonemang, i det man tager hänsyn till fig. 7
och 8. Denna bromsverkan förhindrar varje
krängningsrörelse i pilens 51 riktning (fig. 7) till följd av
krafterna 61 och 71, vilka påverka motsvarande
tryck-medelpunkter med en hävarm l3. Vidare förhindrar den
av de vertikala stabiliseringsytorna härrörande broms-

Jtig-.y

/ H

.A



Mg;JO

.4*

J7/

Fig. 4: en relativt sin slingringsaxel nr jämviktsläge varande
flygmaskin enl. den nya typen, sedd framifrån. — Fig. 5: en med
hänsyn till sin stampningsaxel ur jämviktsläge befintlig maskin.

Fig. 6. Åskådliggör flygmaskinens statiska inverkan omkring
stampningsaxeln. — Fig. 7 och 8 visa resp. framifrån och i plan
inverkan av de vertikala stabiliseringsytorna, varvid de horisontala
stabiliseringsytorna för överskådlighetens skull icke äro inriktade.
— Fig. 9 visar framifrån en till följd av vridning omkring
krängningsaxeln ur jämviktsläge försatt flygmaskin, varav
stabiliseringsytornas statiska effekt i detta fall framgår. — Fig. 10: inverkan
av de vertikala stabiliseringsytorna, vilken återför en ur jämvikt
bragt flygmaskin till jämviktsläge (de horisontala
stabiliseringsytorna utelämnade).

effekten varje avvikande från den önskade
rörelseriktningen i pilens 101 riktning omkring den genom
maskinens tyngdpunkt 17 gående vertikalaxeln. I detta fall
skulle avvikning i sidoled från den önskade
flygriktningen, vilken antydes av pilen 00, alstra krafter 111
och 121, vilka med en hävarm /4 angripa
tryckmedelpunkterna 31 och 41.

Av denna samverkan mellan stabiliseringsytorna (fig.
9) resp. deras för återställande av jämviktstillståndet
avsedda verkningar ernås en ytterligare, väsentlig
fördel medelst anordningen enligt uppfinningen. Om
nämligen maskinen avviker i pilens 131 riktning, komma
krafter 141 och 151 att verka på
tryckmedelpunkterna för de båda paren stabiliseringsytor. Den vertikala
projektionen av paret 1, 31 har dimensionen h1, vilken
är mindre än den vertikala projektionen h2 för det
motsatta vingparet. Dessutom är den på vingparet 2, 41
verkande kraftens 151 hävarm med hänsyn till
maskinens tyngdpunkt 17 väsentligt större än hävarmen för
den vingparet 1, 31 påverkande kraften 141. Till följd
härav kommer det högre belägna vingparet 2, 41 att
med hänsyn till krängningsaxeln hava övervägande
betydelse och därigenom återföra maskinen till jämvikts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free