- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
74

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

I N D U STRITIDNINGEN NORDEN

Verktygsmetallen "W i d i a".

Av ingenjör Joh. Härden.

Materialet framställes efter ett särskilt förfärande
under mycket hög temperatur och ett visst tryck, i
elektrisk ugn; själva framställningsmetodens detaljer
hållas fortfarande hemliga.

Materialet ifråga kommer huvudsakligen till
användning då andra bearbetningsmetoder visa sig vara
otillfredsställande ; det är sålunda ej meningen, som på vissa
håll antages, att därmed uttränga det vanliga
snabbstålet eller göra detta överflödigt. Däremot användes det
med fördel för bearbetning av sandigt material, såsom
hårda gjutjärnsytor, halv-vitt sådant, uthärdade valsar
etc. Även för aluminium, som i gjuten form ofta
innehåller en viss mängd aluminiumoxid, som i och för sig
är mj^cket hård och sliter vanligt stål i hög grad, har
det visat sig mycket användbart, ävenså för
bearbetning av pressade isolation sel el ar. innehållande
mineraliska ämnen. Som exempel må nämnas, att
författaren med ett dylikt verktyg avsvarvat och skurit
gänga i en hårdbränd cylinder av Rörstrandsporslin,
längd ca 150 mm, diameter 35 mm, varvid verktyget
endast måste skärpas tre gånger under hela proceduren.

Beim Drehen. Beirn Ausbofaren.

[Fig. 3. Felaktig (överst) resp. riktig inställning av Widia-skäret.

Borrar, såväl spiral- som spetsborrar, tillverkas även
med skär av Widia; med en dylik borr, ca 6 mm
diameter, genomborrades en glasplatta på ca 7 minuter
(borren anfuktades med kamfer-terpentinlösning).

Avverkningsförmågan hos detta skärmaterial, använt
som svarv- eller hyvelstål, är högst avsevärd, såsom
framgår av fig. 5. Kurvområdet med mörkare
stackning visar avverkningen (spåntvärsnitt- x
skärhastighet) med »Widia», medan de ljusare streckade visar
motsvarande siffror för vanligt snabbstål.

I firmans försökslaboratorium i Essén hade
författaren tillfälle iakttaga, huru en vals av halv-vitt
gjutjärn ca 200 mm i diameter avsvarvades med en
skär-hastighet av 200 meter per minut med ett ca 15 mm
djupt skär. Härtill kom, att valsen i två motsatta sidor
hade inskärningar, ca 35 x 40 mm, varigenom
ansträngningen på skärverktyget ytterligare ökades i hög grad.
Beaktar man att för vanligt snabbstål av mycket god
kvalitet en skärhastighet av 40 m/min. anses som ett
mycket gott resultat, så inses att ovanstående, som ger
en fem gånger större skärhastighet, utgör en verklig
prestation. Å fig. 2 visas detta arbete i gång.

Fig. 1. Ett gjntjärnsstyckc svarvas medelst "VVidiaskärverktyg, hast.
200 m/min. Obs. supportens kraftiga dimensionering och huru
svarvspàneu flyga omkring.

På specialutställningen »Werkstofftagung», som
avhölls i Berlin i slutet på oktober till den 12 november
förra året, förekom bland annat sevärt den av firma Fr.
Krupp i Essen utarbetade nya verktygsmetallen
»Widia» (»wie Diamant», förkortat) och tilldrog sig
vederbörlig uppmärksamhet. Vid ett nyligen i Krupps
verkstäder i Essen av författaren avlagt besök gavs rikligt
tillfälle att närmare studera denna nya metall och skall
här i korthet redogöras för vad som därvid inhämtades.

Metallen ifråga kan ej i egentlig mening kallas
»verktygsstål», enär i den skärande delen järn (stål) ej
ingår annat än i obetydlig mängd. Den skärande delen är
visserligen fastlödd (hårdlödd) i ytterändan av ett
underlag av mjukt kolstål och må av denna anledning
endast göra skäl för namnet svarvstål. I övrigt består
skärstycket av huvudsakligen karbider, i första hand
wolframkarbid, med tillsats av en mindre mängd andra
karbider, t. ex. koboltkarbid, etc.

Fig. 2. En gjutjärnsvals, diam. 200 mm. svarvas medelst Widia
med hastighet 200 m/min.

RichUg!

Mitte
des Werkstiicks

Richtig!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free