- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
75

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITID NINGEN*! NORDEN

75

Fig. 4. Den för
bearbetning av stål medelst
Widia lämpligaste vinkeln.

Från olika liåll har
emellertid anmärkningar ingått med
klagomål över att materialet ej
arbetade tillfredsställande. I
de allra flesta fall torde detta
dock med säkerhet berott på
felaktigt användningssätt. För
det första är det av största vikt
att svarven är tillräckligt
stabilt byggd, för att motstå den
enorma påfrestningen. En
vanlig verkstadssvarv fjädrar i
allmänhet så pass, att
verktygets hårda och spröda egg lätt
skadas. Är svarven mindre
stabil bör stålet inspännas
möjligast kort i supporten. Dessutom bör skärdjupet ej vara
för litet, enär skäret i så fall lätt »grynar sig». Vidare är
skärvinkeln för olika arbetsmaterial av största
betydelse. Ävenså eggenis form. Fig. 4 visar den för
bearbetningen av stål lämpligaste vinkeln; vid inköp av
verktyget medföljer i regel en tabell, som anger de för olika
material bäst lämpade skärvinklarna.

Ett annat fel är att ej inställa skärlinjen på korrekt
höjd mot centrumlinjen. I regel brukar ju svarvaren
inställa skärlinjen något över centrumlinjen; med Widia
bör det motsatta ske. Fig. 3, övre figurerna visa
felaktig, de undre den riktiga inställningen.

Verktyget kan ej skärpas på vanlig smärgelskiva,
utan endast på specialskivor av hårdaste karborundum
(ljusgrön färgton). Fig. 6 visar vid 15 ggr förstoring
den slipade ytan av dels (till vänster) vanligt snabb-

iSiP



Durch Widia-Werkreugmetall bearbeitbare Materialsorten

Fig. 5. Diagram utvisande avverkningsförmågan hos Widia på olika
material, jämförd med den hos vanligt snabbstål.

Fig. 6. Den slipade ytan, 15 ggr förstoring, av vanl. snabbstål
(t. v.), av Widia slipad med otjänlig slipskiva (i mitten), och av
Widia korrekt slipad (t. h.).

stål, dels Widia, mittelbilden slipad med otjänlig
slipskiva, groft ojämnt skär med dålig avverkning, längst
till höger korrekt slipad, med lämplig skiva. Under
slipningen måste slipytan spolas med en smal men riklig
vattenstråle, enär skäret är ömtåligt för hastiga
upphettningar genom friktionen. Efter slipningen bör eggen
avstrykas med ett bryne av samma material eller med
karborundumpulver på läder. Har verktyget blivit
stumt, bör det genast skärpas; ett fortsatt arbetande
med stum egg förstör lätt resultatet.

Pålödandet av skärstycket på sitt skaft eller underlag
är en enkel procedur. Underlaget planas väl
(fräses eller filas) i riktig vinkel samt upphettas i
reducerande hetta (träkol eller gas) till ca 800°, borstas
rent från slagg, beströs med borax, varefter det blank
-slipade Widiastycket pålägges. Därefter lägges
löd-niecllet (slaglod, eller för större verktyg koppar)
ovanpå skärmetallstycket, upphettas ånyo tills lodet flyter,
varefter stycket nedtryckes mot underlaget med en
stämpel tills lodet stelnar. Stycket eller verktyget
nedbäddas därpå i sot och får ligga däri tills det helt
svalnat, varefter det slipas och putsas.

Rätt behandlat, för rätt ändamål, utgör utan tvivel
detta material en värdefull tillökning i den moderna
verkstadsutrustningen.

Svensk uppfinning utnyttjas i utlandet.

Vid ett aluminiumverk, som nu skall byggas i Italien
nära Venedig, skall ren aluminiumoxid framställas
enligt bergsingenjör Ture Haglunds patent. Fabriken
uppföres av det tyska bolaget Vereinigte
Aluminium-Wer-ke, som vid sitt verk i Lautawerk redan har en sådan
anläggning enligt Haglunds metod i drift.

Aktiebolaget Elektrometall i Stockholm har fått i
uppdrag att för den italienska fabriken konstruera två
stora elektriska smältugnar, vardera för 6 000 kilowatts
belastning. 1 dessa ugnar skall samtidigt ined ren
aluminiumoxid även framställas kiiselrikt tackjärn.

Principiellt nytt uppslag på televisionsområdet.

Ett nytt, intressant uppslag rörande elektrisk
bildöverföring har nyligen framkommit. Uppfinningen baseras
enligt uttalande av en framstående fysiker på ett
hittills icke beaktat fysikaliskt förhållande. Uppfinnare
är fil. mag. Herman I). Nyberg, Stockholm. På grund
av patenthänsyn kunna närmare detaljer f. n. ej
angivas.

Självkostnadspriset på plogar i Ryssland. Enligt
uppgifter av disponent Denissov (Orjolska
verkstäderna »Medvedjer») ställde sig självkostnadspriset på
plogar under finansåret 1926—27 i 14 rub. 85 kop., dvs
27 % billigare än år 1924—25. Orjolska verkstäderna
producera årligen 100—110 000 plogar. Fa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free