Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
IN DUSTRITIDN1NGEN NORDEN
Fig. 5. Hydraulisk matningsanordning.
stötfri ocli likformig rörelseöverföring genom rena
rullande rörelser. Anordningen består av en inre löpring,
en yttre löpring, en tryckrulle och ett antal
överföringsrullar, vilka äro inlagda lösa och utan inre
förbindning (fig. 6). Drivanordningen arbetar på samma
axel och tillåter således ett serievis (anordnande av
dylika element på samma axel, varigenom det återigen
är möjligt att med ett ringa antal element erhålla en
större hastighetsvariation. De väsentligaste fördelarna
vid denna anordning äro, nästan ljudlös gång, vid varje
varvantal, högre verkningsgrad, vibrationsfri och
likformig överföring, samt möjlighet att manövrera
samtliga rörelser under maskinens gång med endast en spak.
2) Effektstegring genom
nedbringandet av de s. k. improduktiva
tiderna.
Endast ett ringa antal arbetsmaskiner gå under hela
dagens lopp oavbrutet med full skärkapacitet. En rätt
betydande del av arbetstiden går förlorad i tomgång
och av stillastående. Dessa döda och improduktiva tider
under vilka även hänföres in- och omställning av
maskiner och arbetsstycken, verktygsombyte och mät-
Fig. 7. Utlösningsanordning vid en Loewe-svarv.
naturligtvis undantagna härifrån äro de s. k.
automatiska maskinerna. —- Vid upp- och nedspänning av
ar-betsstyckena kan särskilt vid bearbetning serievis
uppnås värdefull tidsbesparing. Upp- och nedspänningen
måste ske så fort som möjligt. Vrid- och svängbord
möjliggöra att under bearbetningen av ett arbetsstycke
uppspänna ett annat. Även under maskinens arbetsgång
uppstå betydande tidsförluster, som kunna
bortelimineras. Utgående från dessa synpunkter har man
mekaniserat i största möjliga mån alla för hand utförda
rörelser t. ex. bordets fram- och återgång för koppling,
smörjning, etc. I stället för bordrörelserna f&r hand
har man anordnat automatiska snabbrörelser till
förenklande och förminskning av den erforderliga tiden.
Vid omkopplingarna har man anordnat s. k.
enkel-spaklådor, vid vilka ett större antal rörelser kunna
inkopplas endast med tillhjälp av en rörelse av
hävarmen. De genom praktiska försök utvecklade metoderna
för s. k. anslagsbearbetning, d. v. s. alla
inställningslägen kontrolleras genom fasta anslag eller genom
anbringandet av passbitar o. dyl. på lämpliga ställen.
Denna metod borteliminerar alla tidsödande
mätningsoperationer under arbetet och förkortar den manuella
tiden vid uppspänningen av arbetsstyckena,
inställningen och omväxlingen av stål, osv. Anslagen begränsa
slädens väg så snart stålet uppnått ändläget. I det
ögonblick beröringen mellan släden och anslaget sker,
utlöses en fallsnäcka eller dylikt och stoppar rörelsen med
en noggrannhet av intill 1/100 mm.
Den i fig. 7 visade utlösningsanordningen vid en
Loewe-svarv verkar på följande sätt: Svarvens
matar-spindel driver kugghjulet Rlt som står i ingrepp med
R2. Därigenom bringas axeln W och snäckan S i
rotation. Snäckan överför rörelsen på snäckhjulet SR och
vidare härifrån till kugghjulen i förklädet, som stå i
förbindelse med kuggstången på bädden eller
kugghjulen för planmatningen. Så snart supporten går upp mot
anslaget, bringas snäckhjulet SR till stillastånd och
verkar som mutter, ur vilken snäckan S skruvar ut sig.
Detta möjliggöres därigenom, att snäckan är upphängd
pendlande om punkten A på en hävarm, som hålles uppe
i sitt läge genom fjädertryck. Å andra sidan ligger
snäckan med kanten N upplagd på en klinka K. Så
snart vid en längdrörelse av snäckan åt endera
hållet kanten N. glider ned från sitt upplag faller
snäckan ned och frigör snäckhjulet, varigenom matningen
utlöses.
Vid bearbetning av flera efter varandra uppspända
arbetsstycken (t. ex. på fräsmaskiner) kan det ofta inte
Fig. 6. Yalsdrivanordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
