Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NINGEN*! NORDEN
143
Förhandlingar vid Grängesbergsfältet fördes separat,
först direkt mellan parterna, sedan under ledning
av-förlikningsman. Den 9 januari erbjöd
Grängesbergsbolaget status quo, om anbudet omedelbart accepterades
av arbetareparten. Omedgörligheten är här placerad hos
förbundsstyrelsen, och arbetarna fingo icke i
omröstning uttala sig om status-quoförslaget. Då anbudet
alltså avvisades, beslöt bolaget från den 23 januari sänka
alla tids- och ackordslöner med 10 %.
Gruvindustriarbetareförbundet svarade samma dag med strejk i
Grängesberg och sympatistrejker i Kiruna och
Malmberget. Fackförbundet har samtidigt beslutat, att
uppgörelse icke kan ske annat än för samtliga
gruvkon-flikter i ett sammanhang. Samtliga öppna
gruvkonflik-ter omfatta 8 000 arbetare.
Regeringen tillsatte för dessa konflikter en särskild
förlikningskommission under ordförandeskap av
direktör Allan Cederborg. Förhandlingar ägde rum från den
24 till den 27 januari, då de strandade. Det är tydligt,
att uppgörelse endast kan vinnas därigenom att
arbetarna avstå från sina orimliga krav. Deras stridshumör har
stimulerats genom ett ryskt löfte om omkring 100 000
kr i understöd, vilket i och för sig har ganska litet att
betyda i jämförelse med förbundets strejkutgifter. För
övrigt torde det vara förhastat att tro på de ryska löftena
förrän strejkledningen har rublerna i handen. Härom
har intet meddelats.
Till sist endast några korta uppgifter om konflikten
vid hamnarna. Förhandlingar ha förts under opartisk
ledning men icke givit resultat.1 Arbetarna begära
huvudsakligen betald semester, vilket erbjuder
betänkligheter i fråga om ett så utpräglat säsongyrke, vidare
upprättande av en fond för hamnarbetarnas
ålderdomspensionering och ändringar beträffande lastningsarbete
»över däckslast». Avtalen utlöpte den 31 december, men
arbetet har överallt fortgått på de gamla villkoren utan
avtal. (Forts.)
1 Vid tiden för redogörelsens publicerande i >Industria» (13 mars).
Iied. av I. N.
Gellivare 179 7.
Efter anteckningar av Carl Magnus Robsahm.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
(Slut fr. föreg, nr.)
Den 27 juli.
Avlämnade hos kyrkoherden kartor och brev. Tolken
sändes tillbaka. Att få något bete till hästarna vid
Gellivare ställde sig ganska svårt, men äntligen kunde ett
åkergärde därtill få inhandlas.
Bergsprängaren Bergstrand insjuknade illa efter de
kalla bad, som han dock icke mera än vi andra hade
erhållit. Han blev dock så frisk slutligen att han kunde
följa oss på återresan, men icke så frisk att han fick
rätt bese Malmberget. Han hade således gått en lång väg
för att få ligga sjuk.
Vid Gellivare kyrka eller den s. k. platsen bo icke
flera än kyrkoherde Björkman och tvänne dess systrar,
den ena av dem gift med en karl vid namn Peter
Burman från Rone, som är en god arbetskarl och bor i en
stuga på stranden av Vasseraälven, gent emot
prästgården.
Vidare skolläraren Dynesius, klockaren Köhler,
kronolänsmannen Hedberg och trenne inhyseshjon.
Kronolänsmannen bebor ett krononybygge kallat Vassera, som
han ärvt efter sin far, vilken genom rättegångar med’
prästerskapet fått detsamma stadfästat och behörigheten
till alla sina lägenheter dokumenterade. Alla
förenämnda bo för övrigt på Prästebolets område, vilket till
slåtteräng och fiske är till hälften delat mellan pastor
och skolmästaren. För brukets räkning hava likväl de
flesta hus blivit uppförda och de första ägor intagna,
där sedermera kyrkan byggdes och prästgården
planerades; men all rättighet till detta ställe är genom
förra bruksägarens oförsiktiga rättegångar upphörd och
för ogiltig förklarad. Meldersteins bruk äger därföre
icke mera vid kyrkan än den byggnad klockaren Köhler
bebor.
Vid Gellivare finnes icke mera åker än 6 skälland,
som länsmannen äger. Skolmästaren har övergivit sitt
åkerbruk, ty han säger sig kunnat räkna ut att åkern
vid Gellivare icke giver mera än vart tionde år. Den
enda åker, som här syntes kunna vara frostfri vore
kanske på Gellivare berg, om åkern där kan upprödjas uti
själva bergssluttningen, och inom den hästsko, som
Gellivare berg utgör, vilket skulle lyckas avvärja de nordliga
och västliga vindar.
Prästbolets mark blev vid Vassera
masugnsundersökningar 1792 besluten att vara inom följande
råpunk-ter, vari Vassera krononybygge även innefattas,
nämligen ifrån högsta höjden av Vassera berg, längs efter
berget ett stycke, samt därefter sträckande sig några
hundra alnar söder om den nya påbörjade
masugnsanläggningen i Vasseraälven till västra änden av
Gellivare malmberg, något söder om Bergmästare- eller
Gryn-malmsgruvan, varifrån till berget Attavare och sedan
till nordvästra ändan av Dundret, och längs efter hela
Dundret. Därifrån till utloppet av sjön Harrijaur och så
åter till högsta höjden av Vassera berg.
Nära kyrkan är en tingsbyggnad och en
uppbördsstuga.
Många borgarestugor finnas här uti vilka borgarena
under marknadstiden driva sin köpenskap. Här hålles
årligen en allmän marknad omkring den 12 februari,
sedan marknaden i Jockmock är slutad, och vårtiden en
mindre i slutet av april. Ting hålles vid
vintermarknaden, då uppbörden även förrättas.
En mängd kyrkstugor äro här kringspridda utan nå-.
gon synnerlig ordning. De flesta äro ganska simpla och
bestå endast av några hopslagna stockar.
Sockjocks-lappmarkerna hava nästan alla kyrkohus, och ingen
nybyggare är det förutan, ehuru flera kunna hava ett
sådant i kompani.
Den 28 juli.
besågs Gellivare malmberg och alla där för Meldersteins
bruk öppnade gruvor. Vägen togs först åt
Bergmästaregruvan, som här kallas Grynmalmsgruvan och till vilken
man från kyrkan räknar % mil. Ett stycke norr om
kyrkoplatsen passerades ett smalt ställe, kallad
Junker-myren; därefter övergicks en del av Mässheden, vilken
likt en udde utskjuter i Junkermyren, som åter
passerades. Skogen på Mässheden är obetydlig.
Renmossa var där litet. Landmon skarp sand och landet
något ojämnt. Anledningen till namnet lär vara den, att
på denna hed, innan kyrkan blev inrättad, fordom hållits
gudstjänst av dr Högström. Då man sedermera
övergått en annan hed av nästan samma beskaffenhet pas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
