- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjätte årgången, 1928 /
150

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

I N D U STRITIDNINGEN NORDEN

ned till 118 öre, och övriga arbetarekategoriers
procentuella lönegruppering kring denna standardgrupp har
rättats därefter.

Att reduktionen är av största betydelse för dessa förut
missgynnade fabriker kan man förstå därav, att ett par
fabriker kunna beräkna en lättnad i årslönekostnaderna
av över 100 000 kr vardera.

I uppgörelsen ingår även en upplyftning av
lönenivån vid fabriker med de lägst avlönade arbetarna.
Fredsprotokollet använder i denna punkt en
schematisk framställning, som kan missförstås. Även här
räknas nämligen med driftsarbetarna i högsta löneklass,
och det heter, att de arbetare i denna kategori, vilkas
timförtjänst ligger under 100 öre, skola få sina löner
höjda till en nivå av 100 öre. Emellertid ligga de härav
berörda fabrikerna huvudsakligen i lägsta ortsklass,
klass 5, där siffran 100 procentuellt motsvaras av 85
öre. Lönenivån höjes alltså till 85 öre och icke till 100
öre, och löneförbättringen torde sammanlagt inom hela
industrien icke överskrida 30 000 kr pr år.

När det efter arbetarnas avslag på medlingsförslaget
under påskaftonen meddelades arbetsgivarna, att
arbetarnas delegation var villig att på något förbättrade
villkor göra upp »vid bordet» och omedelbart
underskriva en överenskommelse om nytt riksavtal, voro
arbetsgivarna benägna att lämna medgivanden utöver
ramen av det medlingsförslag, som nu i så gott som
oförändrat skick två gånger förkastats vid arbetarnas
omröstningar. Sådana eftergifter hade säkerligen icke
skett, om en preliminär överenskommelse skulle ha en
tredje gång överlämnats åt de halvt politiska
vindkasten bland de berörda arbetarna. Landsorganisationen
och pappersindustriarbetareförbundet togo nu ett
krafttag och ville bära ansvaret för uppgörelsen, ehuru den
naturligtvis icke alls motsvarade
fackföreningsanspråken på status quo. En så god vilja framkallar givetvis
en högre grad av tillmötesgående än de ovissa
medlings-förslagen hittills. Man bör ej glömma att
förlikningsförsöken hittills alltifrån december månad förlamats av
en destruktiv kommunistisk politik och taktik, som
under en yta av förhandlingsvilja gömt en tendens att
uppriva alla partiella och totala överenskommelser. Det
har i själva verket varit en omöjlighet att komma till
praktiskt samförstånd.

Arbetsgivarna äro icke blinda för att lokalt fronderi
mot uppgörelsen kan på sina håll väntas. Men dels har
den risken förefunnits även vid de preliminära
överenskommelserna och dels torde alla försök att kullkasta
uppgörelsen genom lokala strejker lämnas utan understöd
av arbetarnas huvudorganisationer. Det är icke
oberättigat att vänta arbetets återupptagande i huvudsaklig
omfattning efter påsk, och det lokala motståndet kan

säkerligen icke bliva långlivat. —

*



Förlikningskommissionen i g ra v k ön flik t c rn a började,
såsom i förra numret nämndes, förhandlingar med de
olika parterna måndagen den 26 mars och närmast
följande två dagar. Den 29 och 30 mars ägde vissa
special-förhandlingar rum, varefter nya förhandlingar upptogos
den 31 mars kl. 2 e. m. De ajournerades därefter till
onsdagen den 11 april.

Genom specialförhandlingar vid Grängesbergsbolagets
gruvor i Grängesberg ha parterna enats om ett
utarbetat avlöningsförslag för de s. k. skivbrytarna.

Arbetsförtjänsten för denna arbetaregrupp blev
enligt de gamla bestämmelserna mycket ojämn och obe-

räknelig, och arbetarnas krav var därför att få en
rättelse i bestämmelserna. Arbetsgivarna ha emellertid icke
ansett sig kunna gå med på arbetarnas förslag om
kombinerade tim- och tonlöner. Det nu antagna förslaget,
som framlagts av arbetsgivareparten, innebär i stället,
att ackordssystem huvudsakligen tillämpas som förut
men att genom särskilda beräkningsgrunder vid svårare
arbetsplatser i gruvorna tillförsäkras arbetarna en jämn
inkomst.

Förslaget har efter en del justeringar antagits av
berörda arbetare vid möte i Grängesberg.

Vid de norrbottniska gruvorna ha kollektivavtalen på
grund av utebliven uppsägning prolongerats på ett år
från den 1 juli 1928.

Vi avsluta i nästa nr denna översikt med referat över
arbetaresidans tolkning av utgången. Red. av I. N.

Kautschukmjölk i industrin.

(Slut fr. sid. 145.)

enär varptrådarna sammanhållas bättre genom
kautschukmjölken än genom de tidigare använda
gummilösningarna i bensin e. d. Kautschukhalten i mjölken
är betydligt högre än i bensinlösningarna, så att den
med kautschukmjölk hoplimmade cordväven uthärdar
större påkänningar. Ringarna förbliva även vid långa
färder kalla, eftersom deras inre friktion är mindre.
Detta är av vikt särskilt för ringar till lastautomobiler.

Man kan spruta kautschukmjölk genom lämpliga
munstycken in i ett koagulerande bad (syrabad) och
därigenom framställa t. ex. gummislangar. Man kan
vidare blanda kautschukmjölken med viskos och därvid

1 koaguleringsbadet erhålla en vattentät, elastisk
silke-tråd.

Vid papperstillverkningen har kautschukmjölken
använts till limning i stället för hartslim. En tillsats av

2 % till pappersmassan medförde en betydande
förhöjning i vikningsförmågan och en avsevärd minskning i
vattenupptagandet. Tyvärr blir sådant papper pä grund
av kautschukens oxidation med tiden skört. Försök
betr. elektriskt isolerande papper med
kautschukimpreg-nering äro i gång.

För övrigt användes kautschukmjölken till alla
möjliga ändamål. Sålunda behandlas fotografiskt papper
därmed för att matteras, häftplåster, gummisvamp,
skosulor framställas därav, falsen på konservdosor tätas
därmed. Medan förr frukten måste avtagas omogen och
sedan eftermogna, doppas nu de mogna frukterna i
kautschukmjölk och äro efter torkningen omgivna med
ett vatten- och lufttätt hölje. Enligt försök, som
anställts i Holland, skola äppen, päron, vindruvor och
tomater hava lämpat sig väl för dylik konservering.
Kanske kommer kautschukmjölken också att spela en
viktig roll vid tillverkningen av musikinstrument.
Dit-mar i Grax tror nämligen, att han upptäckt de gamla
fiolbyggarnas hemlighet. Den utomordentligt vackra
klangen hos sådana mästarvioliner skall vara att
hänföra därtill, att träet under lacket var indränkt med
kautschukmjölk. Mjölksaften från Hevea brasiliensis
torde svårligen hava använts för ändamålet. Men i
Italien växer en hel rad Euphorbia-arter, vilkas mjölksaft
som bekant innehåller något kautschuk. Det är därför
möjligt, att de gamla mästarna funnit, att en
indränk-ning med denna mjölksaft håller violinträet varaktigt
elastiskt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free