Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
I N D U STRITIDNINGEN NORDEN
trådar eller varp trådpar. varigenom en fullkomligt fast
struktur erhålles. Splitsknutarna vid varje sida
förskjutas därvid lämpligen något i förhållande till
varandra.
Om på detta sätt alla ifrågakommande varptrådar
invävts i nålarna och splitsats, avtagas listerna a och b
från nålarna, vilka under tiden bildat en vävstomme och
måst tjänstgöra som inslagstrådar. De ersättas nu med
en inslagstråd. Denna införes i ögat på den längst ut
till vänster eller höger befintliga nålen, vilken efter
vridning till högkantläge, varigenom den till följd av
sin avlånga form bildar ett stort fack, utdrages ur
väven, medtagande inslagstråden, som träder i dess ställe.
Denna införes därefter i nästliggande öga i nästföljande
nål och drages därpå genom nålens utdragande in i
väven i nålens ställe. På samma sätt förfares med dte
följande nålarna, så att slutligen alla nålarna ersatts av
inslagstråden och förbindelsestället är utfört med exakt
samma bindningssätt som remmen eller bandet och ho-
mogent infogar sig i denna. Man kan på detta sätt
utföra vilken slags vävnad som helst.
För att underlätta arbetet vid sammanvävandet av
varptrådarna och för att under vävningens gång hava
en kontroll vid varje ställe för att undvika fel i
bindningen är det nödvändigt att på något sätt känneteckna
de ifrågavarande varptrådarna eller varptrådparen som
sammanhörande. Detta sker därigenom, att en varptråd
eller ett varptrådpar vrides åt vänster under det att den
nästföljande varptråden eller nästa par vrides åt höger
och på detta sätt varptrådsvridningen omväxlas över
hela rembredden, så att t. ex. de ojämna varptrådarna
eller varptrådparen erhålla högervridning, de jämna
däremot vänstervridning.
Därmed liar man erhållit säkerhet för att alltid de
rätta varp trådarna eller varptrådparen sammansplitsas
med varandra och att även vid förbindelsestället en
felfri vävnad erhålles.
N. F. T.
Den stora arbetskonflikten.
III. Fredsuppgörelsen sedd från arbetarsidan.
Sedan vi i det föregående återgivit
arbetsgivareorganet »Industrias» redogörelse för de stora
arbetsstrider-na i början av året och fredsslutet vid massafabrikerna,
citeras här nedan det väsentligaste av
»Social-Demokratens» kommentar (signerad E. A.) över uppgörelsen.
*
»Den nu träffade uppgörelsen i
pappersmassekonflikten blir givetvis föremål för skiftande omdömen och
utläggningar i pressen. Från arbetsgivarna närstående håll
söker man uppenbarligen så långt möjligt maskera
reträtten för arbetsgivarna och framställa uppgörelsen så
fördelaktigt som möjligt för dessa.» —
»Uppgörelsen innebär naturligtvis en kompromiss, men
en kompromiss där arbetsgivarna väsentligen fått ge
avkall på sina ursprungliga fordringar. I lönefrågan ha
arbetarna måst gå med på en beskärning av
topplönerna, men inte ned till grundlönerna, som arbetsgivarna
först ville, inte till kr 1,11, som de därefter bjödo, och
ej heller till kr 1,14, som angavs i medlingsförslagen,
utan till (i högsta lönegruppen) kr 1,18. Detta innebär
visserligen för ett par tre tusen arbetare en mer och
mindre kännbar lönereducering, men i gengäld ha
arbetarna fått upp lönerna för de sämst ställda arbetarna.
Vid fabriker, där produktionen icke överstiger den
beräknade med 10 proc., skola minimilönerna höjas med
10 proc. Och för utearbetarna har timlönen höjts från
77 till 80 öre.
Det är svårt att säga, hur i realiteten dessa
förskjutningar komma att verka för kåren i dess helhet. T. o.
m. bland arbetarnas egna underhandlingsdelegerade
funnos de, som menade, att denna uppgörelse i
lönefrågan kunde vara fullt jämförlig med status quo, om man
såg det ur det helas synpunkt.
Men går man till de allmännare bestämmelserna, som
spelat den ej minst viktiga rollen, så ha arbetsgivarna
fått vika på de väsentligare punkterna. De uppsade som
känt avtalet i akt och mening att beskära topplönerna
för de högst avlönade arbetarna. Enligt den ursprung-
(Slut fr. föreg, nr.)
liga planen skulle 3 000—4 000 arbetare bli berörda
därav. Men samtidigt, och detta var arbetsgivarnas
största missgrepp, begärde de vittgående försämringar i
dte allmänna bestämmelserna. För det första skulle en
stor kategori arbetare, de över- och underåriga samt
mindre arbetsföra, lämnas utanför avtalet. Om deras
förhållanden skulle det icke få förhandlas. Det säger
sig självt-, att varje förslag till uppgörelse, som icke
upptog förhandlingsrätt för dessa arbetare, måste av dem
på det skarpaste motarbetas. Men arbetsgivarna
stannade icke vid detta. De krävde även försämringar i
sjukvårdsbestämmelserna, semestervillkoren,
övertidsersättningen m. m., allt bestämmelser som i lika mån berörde
alla arbetarna. Och vad har resultatet nu blivit? Jo,
arbetarna ha på dessa punkter praktiskt taget drivit
igenom sin vilja. Förhandlingsrätten för de över- ocli
underåriga är fortfarande säkerställd i avtalet,
specialistvården åt hemmaboende familjemedlemmar är
densamma som i föregående avtal och semestern är —
sedan tid som förlorats genom strejker och lockouter icke
medräknas — i stort sett oförändrad. På dessa i främsta
stridsplanet liggande frågor ha således arbetsgivarna
till slut nödgats kapitulera.
Arbetarna ha också å sin sida fört striden med en
enastående seg uthållighet och envishet. Deras
uppträdande har ofta utåt fått karaktären av en viss
oresonlighet och för mången har det förefallit som skulle de
krav det gällde icke stå i rimlig proportion till de
oerhörda uppoffringar som här gjordes. Och detta må ur
vissa synpunkter vara riktigt. Men
pappersmassearbetarna ha resonerat som så: ge vi nu efter på detta lilla
utan motstånd, så komma snart arbetsgivarna och
begära en ny liten försämring och på den vägen skola de
så småningom lyckas väsentligen försämra hela vår
ställning. Och sågverkens och pappersbrukens arbetare
resonerade: lyckas det med pappersmassearbetarna så
kommer snart turen till oss. Bäst därför att redan nu
resa ett förtvivlat, oryggligt motstånd mot varje
försämring av arbetsvillkoren.
Och de torde knappast ha missräknat sig på taktiken.
Har den nu förda striden lärt arbetarna och deras
underhandlingsdelegerade något visavi förhållandet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0158.html
