Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
I N D U STRITIDNINGEN NORDEN
Canada som immigrationsland.
Med anledning av en i pressen synlig notis, vari
meddelas, att Canada ämnar tillgripa alla möjliga åtgärder
i reklamhänseende för att uppmuntra immigrationen från
Europa, har en författare i Sunt Förnufts senaste
nummer. relaterat, vad en från Canada återvändande svensk
berättat honom om förhållandena därstädes. Denne
framhåller, att man ej får sätta alltför stor tro till de
meddelanden, som immigranterna sända till sina bekanta i
Sverige. De vilja ej erkänna, att deras ljusa förhoppningar
ej infriats. Många gånger såg han, huru de skrevo
osanningar om sina förhållanden, och då han förebrådde
dem detta, ursäktade de sig med att de ej kunde omtala
rätta förhållandet, ty då skulle de bli utskrattade av
sina forna vänner, som varnat dem för att emigrera.
Genom dessa falska förespeglingar ha många
svenskar lockats ut till Canada, och en bidragande orsak
därtill har även varit, att den canadensiska regeringen
låter trycka reklambroschyrer på olika språk, där
landet och dess fördelar målas ut och berömmas. Där säges
det t. ex., att man erhåller ett jordområde gratis, blott
man bygger hus och bor på området 6 månader årligen
i 3 års tid samt bryter 30 acres jord (1 acre = 40 ar).
Detta låter ju lockande, men likväl bo många av
nybyggarna blott 1 à 2 år på sina områden och lämna dem
sedan. De få nämligen slå sig ned kanske en 30—40 mil
avlägset från närmaste granne, och man tröttnar fort
nog på att bo så ensam ute i ödebygden. På grund av
dessa och andra skäl böra de svenskar, som ämna
emigrera till Canada, kraftigt avrådas därifrån.
Redaktionen för den refererade tidskriften har
emellertid kompletterat denna pessimistiska skildring med
ett uttalande av den kände canadasvensken direktör
Albert Hermanson, som i mångt och mycket hyser en
annan uppfattning. Han vill inte förneka, att den
ovanstående skildringen eventuellt kan vara riktig, ty ett
land, så vidsträckt som Canada och med så vitt skilda,
förhållanden på olika platser, måste bjuda på skilda
vyer. Emellertid äro dylika svårigheter mycket
sällsynta., ty fritt land finnes att få under bättre
förhållanden, och land kan köpas på tämligen billiga villkor
nära intill bebyggda samhällen och jämvägscentra.
Det måste visserligen erkännas, att många nybyggare
misslyckats, men om man undersöker dessa
förhållanden, skall man finna, att det i de flesta fall berott på
personen själv. Man får nämligen komma ihåg, att vad
Canada behöver är jordbrukare; övriga näringsgrenar
äro redan överfyllda, och då en stor procent av
invandrarna rekryteras ur tjänstemannaklassen, är det ej så
underligt, att det emellanåt går olyckligt för dem. Det
är naturligtvis inte lättare i Canada än i andra länder
att driva jordbruk utan praktisk erfarenhet därav.
Canada är ingalunda ett land, där man skär guld med
täljknivar. Den, som för ett minimalt arbete
eftersträvar bekvämlighet och stora inkomster, gör klokast i att
stanna hemma, men är man villig och besluten att bryta
ned alla hinder för att slå sig en bana i livet, då
erbjuder Canada trots allt goda möjligheter att lyckas.
Föreningsmeddelanden.
Sveriges elektroindustriförening höll den 25 april
årsstämma i Stockholm under dir. J. S. Edströms ordförandeskap,
varvid bl. a. val av styrelse och revisorer företogs. Av den sittande
styrelsen omvaldes direktörerna R. Ameln, Svenska
ackumulator ab. Jungner, L. Blume, Luth & Roséns elektriska ab., J. S.
Edström, Allmänna svenska elektriska ab., E. A. Eworth, Ab.
Arvid Böhlmarks lampfabrik, H. E. Henke, Ab. Elektraverken,
och E. Sievert, Sieverts kabelfabrik, varjämte direktörerna A.
Engberg, Ab. Lux, och G. Olsson, Telefon ab. L. M. Ericsson,
nyvaldes. Till revisorer omvaldes dir. K. G. Almen, Ab.
Skandinaviska glödlampfabriken, och kommendörkapten I. Wibom,
Svenska radio ab., med ing. J. Österman, Ab. Elektraverken,
som suppleant. Vid sammanträde med styrelsen återvaldes till
dess ordförande dir. J. S. Edström, likaså till vice ordförande
dir. H. E. Henke. Såsom föreningens ombudsman fungerar
oiviling. Harry Nyström.
Chalmersska ingeniörsföreningens Stockholmsavd. hade
sitt vårsammanträde den 4 maj å restaur. Riche. Presidiet
utövades av vice ordföranden ing. Chr. Sylwan. Efter
meddelanden från styrelsen, bl. a. rörande den chalmersska
ingenjörsringens förvaltning samt utdrag ur
Tjänstemannaorganisatio-nernas arbetslöshetskcmimittés årsberättelse 1927, höll ingenjör
B. Traneus ett med stort intresse åhört föredrag om modärn
reklam, illustrerat med talrika och välvalda skioptikon|bilder.
På föredraget följde diskussion, varuti ing. C. G. Lindblom
gjorde ett utförligare inlägg. Mötet var talrikt besökt — ett 20-tal
Chalmersårgångar voro representerade — och avslutades med
supé och samkväm, varunder ing. G. Rosén drog en »rasp», ing.
André Falk sjöng skönt på olika känslosträngar och
varjehanda andra förnöjelser timade till »det gamla Chalmers’ och
den unga Vårens» ära.
Ibi.
Svenska uppfinnareföreningen har sitt vårsammanträde
fredagen den 1 juni kl. 7 e. m. på Ingenjörsvetenskapsakademins
samlingssal, Grevturegatan 24 A, Stockholm. Från styrelsen
framlägges förslag till skrivelse ang. skyddande av uppfinnares
intressen vid exploateringsanbud (med anledning av remiss
från patent verket). Föredrag hålles av intendenten T. Althin
om Vad Tekniska museet hittills uträttat; i anslutning härtill
beses samlingarna i museets lokaler. Ing. C. A. Rudqvist håller
föredrag om Pulvis-kopplingen och ing. O. Kring demonstrerar
en elektrisk grammofon. Gemensam supé och samkväm anordnas
i sammanträdeslokalerna.
Notiskrönika.
F. Deutsch †. Geheimerat dr Felix Deutsch, ordförande i
styrelsen för AEG, har nyligen avlidit. Han hade nyss fyllt
70 år.
Sverige på Barcelona-utställningen. K. m:t har beslutat,
att Sverige skall deltaga med en egen byggnad i den
internationella industriutställningen i Barcelona 1 april—31 dec. 1929.
För ändamålet har k. m:t beviljat ett anslag av lotterimedel
med 250 000 kr.
Statsanslag till flygmaskinsindustri begäres. Ingenjör
Bo Carlsson i Veddige (Hall.) hemställer hos k. m:t om ett
statsanslag på 100 000 kr såsom understöd för
igångsättande av fabrikation av flygmaskiner för såväl civilt som militärt
bruk. Hr Carlsson har i Veddige byggt en sportflygmaskin med
vilken han företagit ett flertal lyckade flygningar. Han har
även företagit omfattande undersökningar ang. beskaffenheten
av svenskt material .för flygmaskinstillverkning. Av dessa har
bl. a. framgått, att den svenska norrlandsgranen är fullt
jämförlig med av utländska fabriker begagnade gransorter och att
den i vissa avseenden överträffar dessa.
Aktiebolaget Volvo redovisar för sitt första år 1927 en
förlust av 47 000 kr. Aktiekapitalet är 200 000 kr och
omslutningen utgör 2.8 miljoner. Bakvärdet å maskinerna uppgår till
73 000 kr. Återstående omslutningssiffra utgöres av pågående
tillverkningar, fordringar och förskott. Den första bilen
levererades den 15 april 1927. Under innevarande år beräknar man
komma upp i en tillverkning av 1 000 personbilar och 500 lastbilar.
Tyska stålverksförbundet höjer järnpriserna. Enl. ett
TT-tel. har Tyska stålverksförbundet meddelat att höjningen
av kolpriserna nödvändiggjort förhöjda järnpriser, vilken
stegring för handelsprodukter fastställts .på följande sätt: För
halvfabrikat, tackjärn ocih stångjärn 4 mark per ton, för bandjärn
6 mark pr ton oeh för valsat järn 7 mark pr ton. De nya
priserna träda omedelbart i kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>