Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITID NINGEN*! NORDEN
179
För att uppnå ett angivande härav är tillräckligt, att
de signaler, vilkas samtidiga mottagning skall
bestämma varje punkt å routen, kunna inbördes urskiljas
(genom deras våglängder, rytmer, modulationer, osv). Om
fartyget under dessa förhållanden icke befinner sig
noggrant i routen, mottager det signalens maximum eller
minimum från den ena av stationerna A före den andra
stationens utsändning, dvs mottagningen av minima
kommer icke att ske samtidigt ombord å fartyget.
Såsom exempel antages, att stationen A2 avsänder en
djup ton, under det att stationen A1 avsänder en hög.
Om nu fartyget, i stället för att vara på routen, befinner
sig vid punkten C, dvs till höger om densamma, så
kommer det att förnimma den höga tonens upphörande (om
route-angivningen sker genom signalernas upphörande)
före den djupa tonens viel den rotation av signalernas
Fig. 1 och 2: schematisk framställning av navigationssystemet.
(vilket angiver sidoläget i förhållande till routen) och
dels den tid, som skiljer mottagningarna av
upphörandet av de två signalerna. Denna tid är för det
område och den sida, där fartyget befinner sig, en
funktion av dess avstånd från routen, som skall följas, mätt
till den närmaste i routen belägna punkten, men
tidsdifferensen är kontinuerligt variabel från ett område
av routen till ett annat för ett visst avstånd av fartyget
från routen och för samma sida om densamma,
Om man känner den genomlupna sträckan, dvs på
vilken kilometer av den utstakade routen man befinner
sig, kan man noggrant bestämma fartygets avstånd
från routen. Denna bestämning kan t. o. m. utföras
även utan denna kännedom. Det är tillräckligt att giva
signalerna sådana vinkelförskjutningshastigheter, att på
samma sida om routen storleken av tidsskillnaderna
utsändning, som angives med pilarna. Om fartyget å
andra sidan befinner sig viel punkten C1 till vänster om
routen, iakttager det omvänt den djupa tonens
upphörande före den höga tonens. Fartyget kan således i båda
fallen bestämma sitt sidoläge relativt routen. Detta kan
dock icke bliva fallet, då fartyget befinner sig på den
raka linje, som t. ex. förbinder de två stationerna A1
och A2. Man kan undvika denna döda punkt genom att
särskilt utmärka den raka linjens korsningspunkt med
routen, men det är lämpligt att ändra signalernas
kännetecken allt efter som riktningarna av
minimumsignalerna befinna sig på den ena eller andra sidan om den
stationerna förbindande raka linjen. Så t. ex. kan
stationerna A2 på ena sidan om denna linje avgiva en
signal med hög ton, under det att stationen A1 avgiver
en signal med djup ton, och omvänt. Förhållandena för
att ombord på fartyget bestämma sidan å routen bliva
således oförändrade längs bela routen.
2) Kännedom om fartygets minsta avstånd från
routen.
Då fartyget befinner sig utanför routen, mottager
det icke samtidigt minima av de routen utstakade
signalerna med olika kännetecken. Man kan emellertid
bestämma dels vilken signal som är den först mottagna
mellan mottagningarna av nämnda signaler eller deras
upphörande motsvara de bestämda avstånden (t. ex. 1
sekunds eller 5 sekunders tidsskillnad motsvara 10
kilometers avstånd av fartyget från routen på samma
sida).
3) Uppdelning av routen i kilometer.
Man kan uppdela routen i enheter genom att uppdela
den i inbördes lika delar eller i olika delar, som i så
fall motsvara lika förskjutningsvinklar mellan
signalerna.
För att särskilja dessa lika eller olika enheter eller
längder å routen kan man begagna sig av variationer
i signalernas våglängder, rytmer, modulationer eller
toner för resp. längd å routen eller för en viss
signal-vinkel.
Om man t. ex. särskiljer olika router genom
signalernas våglängder och avsändningsstationerna genom
deras våglängder och toner, skulle man kunna urskilja
routens längdenheter eller delar genom olika rytmer,
som omväxlas i enlighet med de olika signalvinklarna
å routen.
Fartyget kan således noggrant bestämma sitt läge
på routen.
Då en route är för lång eller då dess utstakning är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
