Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 24_STOCKHOLM DEN 13 JUNI 1928
Innehåll. Ind. Norden: Tekniska museet på 5:te arbetsåret. Av Chr. S. — Uppfinningar och konstruktioner inom torpedväsendet.
(Slutet.) Av marindir. Fr. Arsenius. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. XV. Hetallsprutningsnietoden enl. Schoop nu införd
i Sverige, Av M. — Det ekonomiska läget i Sverige. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind.
rätts-Bkvdd: Officiella meddelanden fr. K. patent- och registreringsverket. — Patentbeskrivningar. — Kungörelser ang. patent. — Eftertryck
utan angivande av källan förbjudes. — Bed. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s
uttalanden.
Tekniska museet
på 5:te arbetsåret.
Ännu gives det inte i Sveriges huvudstad någon
byggnad, över vars entré är inhugget TEKNISKA
MUSEET. Ännu finnes icke höljet, men däremot
innehållet. Elera tusen föremål ha, alltsedan
samlareverk-samheten organiserades och började, tillvaratagits och
givits provisoriskt hemvist på olika håll i Stockholm:
uti Ingenjörsvetenskapsakademins hus — där även
en permanent liten typutställning är anordnad, i Svea
ingenjörskårs gamla kasernetablissement på
Kungsholmen, i lokaler uti K. tekniska högskolans
byggnader vid Valhallavägen och Drottninggatan, i ett hus
vid Majorsgatan, i ett garage och vid Stockholms
frihamn samt, såväl ute i bygderna som i
Stockholm, hos en del industriföretag och institutioner. Vad
annat säger väl detta allt mest bjudande, än att
Tekniska museets lokalfråga med makt kräver sitt snara
och positiva avgörande?
*
Lokalfrågans läge var nog det uti museiintendenten
Torsten Althins föredrag inför Svenska
uppfinnareföreningen vid dennas vårsammanträde den 1 juni, som
tilldrog sig största intresset. Om samlareverksamheten
hade man redan genom dags- och fackpress en viss
kunskap ; däremot var det, som nu omtalades beträffande
lokalfrågan, mestadels nytt för auditoriet.
Samarbetsdelegationens (den interimistiska museistyrelsens)
framställning till K. m:t om statens medverkan till
lokalfrågans lösning hade remitterats till byggnadsstyrelsen,
som till lokaler för Tekniska museet föreslagit, må vara
såsom ett provisorium, vissa delar av fd Livregementets
dragoners kasernetablissement på norra Djurgården vid
Djurgårdsbrunns viken. I samråd med byggnadsrådet
Hjort hade tal. verkställt en utredning om de föreslagna
byggnadernas lämplighet samt kostnadsberäknat
lokalernas apterande för museet. Det hade visat sig, att
ifrågavarande lokaler efter smärre ombyggnader och
förändringar väl skulle fylla museets behov av
utställnings-och magasinsutrymmen samt adimnistrationslokaler.
Kasernkommittén hade för sin del icke haft något att
invända mot förslaget och ändringsplanerna, F. n. vilade
ärendet hos regeringen. Tal. påvisade å en kartskiss de
olika byggnadernas läge, användningsuppgifter och
om-gestaltningsbarhet ävensom de goda
kommunikationsmöjligheterna: omnibussar, event. spårvägslinje, samt
sommar och höst dessutom sjöledes från Nybrohamnen
ångbåt — enligt avsikt en gammal hjulångare. Ett aber
vore emellertid, att tillträdet till dessa fd
kasernbyggnader skulle dröja rätt länge, emedan den blivande stora
lantbruksutställningen i Stockholm dessförinnan skulle
få disponera dem.
*
Den del av intendenten Althins föredrag, som gav en
redogörelse för samlareverksamheten — ett
räddningsarbete skulle man kunna säga, utgjorde en imponerande
översikt på vad som uträttats, därvid åtskilliga poänger
av stort industrihistoriskt och uppfinnaretekniskt
intresse kommo till sin rätt. Beredvilligheten att
tillmötesgå museets framställningar hade visat sig mycket stor
alltifrån Ystad till Kiruna; tyvärr hade emellertid under
krigsåren och tiden närmast efter dessa en del gamla,
historiskt värdefulla maskiner och andra föremål
nedskref ats för att ge råmaterial. Men mycket funnes
alltjämt att tillvarataga i vårt land för museets räkning —
icke blott maskiner, apparater, gamla bruksbyggnader,
prov på tillverkningar, modeller, etc, utan även
ritningar, fotografier och andra avbildningar samt last but
not least gammalt firmatryck (korrespondens, kataloger,
räkningar, patenthandlingar, varumärken, etc),
tidningsurklipp o. dyl. Även nyare saker av
industrihistoriskt intresse böra naturligtvis tillföras samlingarna.
Tekniska museets industrihistoriska arkiv har redan
nu svällt ut till en betydande omfattning. Samlingen av
vyer över industriella anläggningar, gruvor och bruk
samt bilder av redskap, verktyg, maskiner,
konstruktioner o. dyl. (fotografier, träsnitt, litografier m. m.)
utgöra kollektioner å sammanlagt flera tusen nummer.
Den speciella delen av arkivet för konstruktions- och
andra tekniska ritningar omfattar över 30 000 ritningar
från tiden omkr. 1730 till omkr. 1915. Exempelvis
finnas även elevritningar från olika högre och lägre
tekniska skolor. Många högst intressanta fynd ha på dessa
områden blivit gjorda.
*
Som bekant fungerar såsom Tekniska museets
styrelse och målsman den s. k. samarbetsdelegationen
bestående av representanter för
Ingenjörsvetenskapsakademin, Svenska teknologföreningen, Sveriges
industriförbund och Svenska uppfinnareföreningen, med
generaldirektör K. A. Fryxell såsom ordförande, kommerserådet
A. F. Enström såsom l: ste och dir. E. Sievert som
2: dre vice ordf. Sekreterare är civilingenjör R. Schlyter.
Museets intendent T. Althin har såsom sådan verkat
alltifrån begynnelsen 1924. Tack vare hans
kunskaps-och idérika samt oförtrutna arbete under
samarbetsdelegationens första ordförande disponenten C. Sahlins och
arbetsutskottets vidsynta ledning kom samlarearbetet
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1928/0187.html
